Vårt syfte har varit att undersöka om läromedel i svenska förmedlar stereotypa könsroller på ett medvetet eller omedvetet sätt genom bilder. Vi har granskat nio läromedels bilder och deras relation till text samt utforskat den dominerande normen ur ett Genusperspektiv. Vi fann att pojkar är den dominerande normen i böckerna och att det förekommer stereotypa framställningar av såväl flickor som pojkar i bilderna..

Konflikter är något som ofte förekommer i skolan, dock uppfattas konflikter vanligen som negativa och svåra att lösa. Litteraturen tar upp konflikters betydelse och vikten av att hantera dem direkt. Konflikthantering är avgörande för barns inställning till konflikter och möjligheten att uppfatta dem som utvecklande är viktigt. Problematiken med Genusperspektiv som ett svårdefinierat begrepp tas upp och den allmäna uppfattningen om de olika könen diskuteras. Syftet med denna uppsatsen är att undersöka hur lärare ser på arbetet med konflikhantering utifrån ett Genusperspektiv.  Uppsatsen belyser även hur lärare uppfattar skillnaderna i att lösa konflikter mellan könshomogena eller könsheterogena grupper.

I läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) står att förskolan ska behandla alla barn som individer. Alla som arbetar inom förskola ska således arbeta med bland annat ur Genusperspektiv. Genus är det socialt skapade könet (Svaleryd, 2002). Med det menas att vi formas av samhällets förväntningar på hur vi som kvinnor eller män ska vara.  Syftet med denna studie är att ur ett Genusperspektiv se hur pedagogerna interagerar med barnen under förskolans frukost. Systematisk observation har skett vid frukosttid på två förskolor i en liten kommun i Mellansverige.

I uppsatsen gör jag en fallstudie av arbetsprocessen bakom projektet Aktivitetsytan i Rosengård. Aktivitetsytan är en mötesplats för social, kulturell och fysisk aktivitet som Malmö stad har planerat i en process där unga tjejer deltagit. Därmed har projektet planerats både med ett delaktighetsperspektiv och ett Genusperspektiv. I uppsatsen undersöker jag tre frågeställningar, där två frågeställningar är direkt relaterade till fallstudien. Dessa två frågeställningar är dels vilka intentioner Malmö stad har haft med att planera i delaktighet med medborgare, dels varför man valt att arbeta med ett Genusperspektiv. Fallstudien är baserad på intervjuer med inblandade tjänstemän samt en av de deltagande tjejerna. Den visar på hur delaktigheten lagts upp genom att anställa deltagarna i det kommunala sommarjobbsprojektet Ung i Sommar.

BAKGRUND:Det är samhällets normer, värderingar och förväntningar som påverkar synen på könet. Som pedagog har m en stor inverkan på barns framtida syn och utveckling gällande könroller.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka om pedagoger styr barns aktiviteter och val av leksaker utifrån ett medvetet Genusperspektiv, samt om de utövar textila aktiviteter utifrån ett Genusperspektiv.METOD:Vi har valt att använda oss av intervjuer som är en kvalitativ undersöknings metod. Vårt intresse är att få en inblick i pedagogernas tankar och åsikter gentemot könsroller i samband med leken och textilen.RESULTAT:Pedagogerna anser att de omedvetet kan styra barn mot val av leksaker och aktiviteter men de är medvetna om att det finns könsrelaterade leksaker då samhället består av normer och värderingar. De är medvetna om att de är med och påverkar barns roll gällande deras könsidentitet. Pedagogerna anser att textila material och aktiviteter är roligt och lärorikt men att de finns för lite tid till att utföra det..

Min studie om bemötande sett ur Genusperspektiv i undervisningen har som syfte att undersöka hur eleverna känner och uppfattar sin situation ur detta perspektiv. Jag kommer även att tolka elevernas bemötande mot de olika könen.Undersökningen består av strukturerade och ostrukturerade observationer, samtal och elevenkäter. Jag belyser genusbegreppet och redogör för vad tidigare forskare och författare har skrivit om ämnet. Mycket kortfattat visar mitt resultat att flickor och pojkar bemöts på olika sätt i skolan. Det är samtidigt mycket möjligt att bemötandet mot pojkar och flickor vid olika situationer blir olika på grund av omedvetenhet hos pedagogerna..

Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning utbildade fritidspedagogers genusarbete vilar på en teoretisk grund och vilka effekter detta får på planerad verksamhet ur ett Genusperspektiv. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerad intervju som metod. I studien intervjuades tre fritidspedagoger. I resultatet kan man utläsa stora genusteoretiska kunskapsbrister hos fritidspedagogerna samt en avsaknad av Genusperspektiv i planerad verksamhet. Detta kan främst förklaras med bristande utbildning och fortbildning inom just genus, men också på grund av avsaknad av direktiv från rektorerna på respektive skola..

Syftet med studien var att undersöka och beskriva förskolepedagogernas uppfattningar om genusarbete i förskolan. Ett ytterligare syfte var att genom studien undersöka vilken betydelse specialpedagogikens handledarskap har för utvecklingen. Mina frågeställningar var: Har förskolan Genusperspektiv på sin verksamhet? Hur yttrar sig genusmedvetenheten? Vilka sätt använder man för att observera ur ett Genusperspektiv? Kan specialpedagogikens handledarskap användas för att höja genusmedvetenheten? För att göra detta, valde jag en kvalitativ forskningsmetod genom halvstrukturerade intervjuer med sex pedagoger. Sammanfattningsvis visade mina data att det inte fanns så mycket riktat genusarbete, men att pedagogerna menade att lärmiljön var betydelsefull.

Uppsatsen handlar om flickor och pojkars innelek i åldern 4-6 år. Vi behandlar först vad forskning och litteratur säger om lek i ett Genusperspektiv därefter redovisar vi våra problempreciseringar som är: ? Hur leker flickor och pojkar? ? Hur utspelar sig leksituationerna och dess innehåll? ? Finns det likheter och olikheter i flickor och pojkars innelek? Vårt resultat har vi fått med hjälp av observationer. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och tagit hjälp av videokamera samt papper och penna. Det vi sett i stort i vårt resultat är att flickors lek består av familjelekar och lekar med vårdande tema.

Syftet med denna studie var att undersöka den fria leken i en förskoleklass ur Genusperspektiv samt barnens uppfattningar av detta.De olika frågeställningarna som vi utgått från är:?Vilka olika aktiviteter väljer pojkar och flickor i den fria leken??Anser barnen att det finns olikheter i pojkars och flickors fria lek??Vad är flickors och pojkars uppfattningar om plats att leka på och socialt samspel dem emellan?Undersökningsmetoden som använts i denna uppsats var kvalitativ och de olika metoder som användes var intervjuer med barnen, strukturerade observationer med observationsschema med lekkategorier och ostrukturerade observationer. Vårt resultat av denna studie visar att barnen till största delen valde att leka könsblandat under sin fria lek i förskoleklassen. Olika slags rollekar dominerade vid den gemensamma leken där pojkarna ofta fick en underordnad roll. I de lekar som var könsbundna användes olika slags leksaker av pojkarna respektive flickorna.

Syftet med detta arbete är att visa på hur man kan lyfta fram ett Genusperspektiv i historieundervisningen och i historieläromedel. Denna studie är baserad på en statlig rapport som utkom år 2010. SOU-rapporten visar på ett alarmerande resultat kring genusuppdelningen i dagens läroböcker i historia. I merparten av böckerna är det fortfarande männens och de övre samhällsskiktens historia som berättas. Detta trots att det idag finns modern forskning att tillgå inom historieforskningen som berättar kvinnornas, barnens och den ordinära människans historia.

Abstract Svensson, Amanda & Yndell Caroline, (2013). Fri lek ur ett Genusperspektiv Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola Syftet med vår undersökning var att forska kring den fria leken ur ett Genusperspektiv. Våra frågeställningar löd så här: Hur tycker pedagoger att pojkar och flickor konstrueras i den fria leken? Hur bemöts barn av barn och barn av pedagog i den fria leken? Hur kan pedagoger arbeta på ett genusmedvetet sätt? Tidigare forskningen visade på att det sker mycket fri lek ute i förskollverksamheter och att ett genustänk på förskolan är något som är mycket aktuellt. Att det kan finnas märkbara skillnader mellan flickor och pojkars lek visade också tidigare forskning på.

I detta arbete har jag valt att undersöka och analysera ett diagnostiskt läs-och skrivprov (DLS-prov), och dess moment i läsförståelse för årskurs 2, år 2013. Det jag ville se var om det går att tolka DLS-provets resultat utifrån genus- och åldersperspektiv. Mina frågeställningar var: Hur kan pojkars och flickors resultat i DLS-proven tolkas genom ett Genusperspektiv? Vad säger resultaten genom ett åldersperspektiv? För att besvara dessa frågor användes både kvantitativ och kvalitativ metod. Några större skillnader kan inte påvisas ur ett Genusperspektiv, däremot finns en tydligare koppling mot ålder. .

AbstractSyftet med denna uppsats är att synliggöra förskollärarnas tankar och synsätt kring hur de uppfattar att de behandlar barnen ur ett Genusperspektiv i konfliktsituationer. Undersökningen är baserad på en litteraturstudie och intervjuer av sex förskollärare. De är verksamma på tre olika småbarnsavdelningar i förskolan. Resultatet visar att de flesta förskollärarna anser sig behandla flickor och pojkar likadant i konfliktsituationer. Men de är överens om att hade de blivit observerade av en objektiv individ, hade kanske deras handlande visat sig vara annorlunda.

Syftet med denna studie var att undersöka om det skilde på barnens läsning utifrån ett Genusperspektiv. Undersökningen genomfördes på en förskola i en grupp av 12 barn i åldrarna 3-4 år. Den metod som användes var observationer med fältanteckningar och med hjälp av en filmkamera. I studien har flera variabler som kön, bokval och tid används.Resultatet visar skillnad i pojkars och flickors sagoläsande. Bland annat hade pojkarna en högre läsfrekvens på morgonen och eftermiddagen medan flickorna läste mer mitt på dagen när alla barn var närvarande.