Undersökningens syfte är att studera läraridealgenom dödsrunor för att se vilka ideal som den avlidne framställdes i samt sehur dessa skiljer sig åt i ett Genusperspektiv. Minnesrunorna finns publiceradei Sveriges allmänna folkskollärarföreningstidningsorgan Svensk läraretidningoch undersökningsperioden är åren 1928- 1930. Undersökningen visade på att bådeden manlige och den kvinnliga läraren framställdes i stort sett lika även omdet skiljer sig åt procentuellt sett. Läraridealet för denna tid var enpliktrogen och nitiskt lärare/lärarinna som på ett dugligt, intresserat ochsjälvuppoffrande sätt utförde sitt kall. Därtill tillkom ideal såsom glad,avhållen och godhjärtad.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för om det finns någon skillnad mellan flickor och pojkar vad gäller könsöverskridande och åldersblandad utomhuslek, samt på vilket sätt dessa skiljer sig mellan olika förskolor. Den kvalitativa studien har genomförts med stöd av observationer. En observationsmall användes för att strukturera observationerna för att se barnens uppdelningar i den fria uteleken på förskolegårdarna. 15 observationer vid tre förskolor genomfördes där barnens lek dokumenterades utifrån kriterierna ålder och kön. Resultatet visade att den könsöverskridande leken skiljer sig mellan olika förskolor och är av varierande slag vad gäller ålder och kön.

Förskolans uppdrag är bland annat att skapa goda lärande miljöer och lärandetillfällen som är anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollärare i förskolan använder för att inkludera de barn som anses vara inåtvända. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Vilka strategier använder förskollärare i förskolan för att inkludera inåtvända barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollärare, vad gäller stödbehovet hos inåtvända barn? För att få svar på dessa frågeställningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollärare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhållningssätt, bemötande, engagemang, tillrättalagd lärandemiljö och ett individualiserat arbetssätt är strategier som kan bidra till att de inåtvända barnen inkluderas i lärande och socialt samspel..

Elevers motivation, lärande och deras psykiska skolmiljö ligger allt som oftast till grund för forskning i och kring skolans värld. Då studier saknas på området kring hur elever påverkar eller påverkas av skolans fysiska miljö, har en enkätundersökning genomförts i grundskolans senare del. Resultaten visar att eleverna, i den undersökta skolan, inte prioriterar sin fysiska miljö i den utsträckningen som antogs. Elevernas reflektioner kring sin fysiska arbetsmiljö är sval och oklar. Ytterligare forskning på området elevers fysiska arbetsmiljö i relation till deras attityder till skolan föreslås.

Syftet med denna studie var att undersöka några förskollärares uppfattningar och åsikter om naturvetenskap i förskolan; hur definierar de naturvetenskap? Har fokuseringen på naturvetenskap i förskolan förändrats från att de medverkande förskollärarna gick ut sin lärarutbildning fram till i dag? Hur tänker de kring den reviderade läroplanen som börjar gälla från och med den 1 juli 2011, har de förutsättningarna för att kunna nå målen som gäller naturvetenskap?För att nå dessa uppfattningar och åsikter har tolv kvalitativa intervjuer med tolv förskollärare utförts, deltagarna har dessutom fyllt i en enkät som tillsammans med intervjuerna har gett svar på ovanstående frågor.Många av förskollärarna hade svårt att definiera begreppet naturvetenskap i förskolan, två uppfattningar som nämns är: att vara ute i naturen och att värna om miljön. Hälften av de medverkande förskollärarna anser att det är en större fokusering på naturvetenskap i dag än då de gick sin lärarutbildning. Elva av tolv förskollärare i undersökningen önskar mer fortbildning inför den reviderade läroplanen..

Sammanfattning: Syftet med examensarbetet var att få en fördjupad förståelse över hur barn tänker matematik med fokus på subtraktion. Arbetet koncentrerades kring vilken uppfattning eleverna har om subtraktion i relation till addition, vilka subtraktionsstrategier de har samt om dessa skiljer sig utifrån ett Genusperspektiv. Syftet var också att ta reda på hur subtraktion presenteras under de första skolåren, med hjälp av lärarintervjuer och läroboksanalyser. Tillvägagångssättet var således kvalitativa intervjuer med elever och lärare samt analys av skolornas läromedel. Det jag kom fram till med arbetet var att elever ofta behärskar många strategier innan de börjar skolan men att de sedan utvecklas till att enbart använda en metod. Lärare har därför ett ansvar i klassrummet att pedagogiskt lägga upp ett arbetssätt som hjälper eleverna att etablera de strategier som de har och lära ut flera strategier.

Denna uppsats har kommit till för att undersöka vad som diskuterades inom Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb och Halmstads kooperativa kvinnogille under perioden 1911-1921. Folkbildningsforskningen har tenderat att utgå från ett klassperspektiv, syftet är därför att göra en undersökning där tonvikten delas av ett Genusperspektiv, som stora delar av tidigare forskning negligerat. Men också ett klassperspektiv i jämförelsen mellan de två diskussionsklubbarna. Min studie utgår i huvudsak från två antologier från Mimer som mer eller mindre har ensamrätt på folkbildningsforskningen i Sverige. Huvudslutsatsen som jag med denna studie kan göra är att genusstrukturer i samhället kan likställas med klasskillnader i fråga om vilken betydelse de har för innehållet i diskussionsklubbarna..

Is the Swedish author Stig Dagerman an existentialist? This work takes a close look at Dagerman?s novel Island of the Doomed to see if it is possible to consider it an expression of existentialist thinking and to see if it interacts with any specific existentialist tradition. Dagerman?s novel was compared with select works of five existentialist thinkers ? Søren Kierkegaard, Martin Heidegger, Jean-Paul Sartre, Albert Camus and Karl Jaspers, all read in the light of the four categories of existentialistic thinking identified by the Swedish scholar Lennart Koskinen. All the four categories appeared to be central themes within the novel and a few subcategories were identified.

Syftet med detta arbete är att studera annonsering i ICA-kuriren och se vilka typer av varor har könade annonser. Mer specifikt är syftet att jämföra reklamens syn på kvinnor och män i ICA-kuriren mellan året 1955 och året 1975. 15 nummer studeras från år 1955 och tio från år 1975. Resultatet visar att annonser år 1975 behåller den konservativa genusordningen som rådde redan år 1955: Kvinnan tar hand om hemmet och barnen och mannen arbetar och försörjer familjen. Det fanns dock några tydliga förändringar mellan de två åren.

Syftet med studien var att undersöka hur två pedagoger på två olika förskolor arbetade med att ge pojkar och flickor förutsättningar att uttrycka sig verbalt i samlingssituationer, ur ett jämställdhets- och Genusperspektiv. Studien fokuserade på pedagogers bemötande ur två olika perspektiv, om det fanns det strategier för att stötta pojkars och flickors talutrymme samt hur pedagogerna använde strategierna i samlingssituationerna på förskolan. Vi genomförde sju observationer av samlingssituationer och två intervjuer med verksamma pedagoger. Vi kom fram till att förutsättningarna barn gavs att uttrycka sig verbalt varierade på förskolorna i undersökningen. Pedagogerna i undersökningen berättade att de ville se till varje enskild individ och dess behov.

  The use of social media has increased in recent years and has become a part of everyday life.  Through  the  use  of  social  media  grows  new  opportunities   for  constructing  ones identity, this enables individuals  to selective self-presentation.  The social media trend has gone from largely consisting of a linguistic communication  to become directed towards a more visual form of communication,  this encourages individuals to be more visual in their self-presentation.  This study aims to create an understanding  of how individuals  present their  identity  through  visual  self-presentation,  more  precisely  via  Instagram.  Previous research  has  shown  differences  between  men's  and  women's  use  of  social  media.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur föreställningar om genus kommer till uttryck och får betydelse i mötet mellan fritidslärare och elever i fritidshemmets verksamhet. Vi använde oss av en kvalitativ metod för att vi ville ta reda på fritidslärares tankar och uppfattningar om genus och jämställdhet i fritidshemmet. För att få fram detta gjordes observationer och intervjuer. Vi fokuserar på specifika områden att observera på för att få en helhetsbild hur bemötandet är i de olika i situationernaI resultatet har vi fått fram att fritidslärare har olika föreställningar och normer om flickor respektive pojkar och det påverkar deras förhållningssätt I intervjuerna fick vi fram att lärarna säger sig ha jämställdhetsmålen i ryggraden och de berättar att de möter alla lika, det framkommer också i intervjuerna att fritidslärare har olika förväntningar på flickor och pojkar som sedan påverkar deras bemötande till elever.

Syftet med denna studie är att analysera och diskutera genus inom Försvarsmakten. FN-resolution 1325 (2000) vilken är antagen av Sverige, handlar bland annat om kvinnors och flickors särskilda utsatthet vid väpnade konflikter. Resolutionen lyfter med anledning av denna utsatthet, som ett sätt att råda bot på kvinnors utsatthet vikten av att öka jämställdheten mellan män och kvinnor.  Ett sätt är att föra in jämställdhets­perspektiv i statliga myndigheter och resolutionen uppmanar medlemsländerna däribland Sverige att agera främjande inom en rad områden. Arbetet med jämställdhet är ett prioriterat område av den svenska regeringen och omfattar uppdrag och regleringar för hur myndigheterna ska uppnå de uppsatta jämställdhetsmålen. Vi kan argumentera för att Försvarsmakten är en drivande aktör när det handlar om att arbeta för lika rättigheter för män och kvinnor, samt i arbetet med att utveckla Genusperspektiv på institutionell nivå. Denna uppsats problematiserar hur jämställdhet och genus fungerar i den vardagliga praktiken.Studien grundar sig på teorier som bygger på social konstruktionism och refererar bland andra till Burr (2004). Burr menar att genus är något som förändras över tid och konstrueras i samspel mellan människor där diskurser har en central roll.

Enligt forskning så har flickors och pojkars läsning minskat kraftigt de senaste åren. Genom läsningen förstärks språk och läsförståelsen som i sin tur påverkar synen på omvärlden. Det är viktigt att ta reda på vad som intresserar flickor och pojkar för att öka intresset för läsning. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar flickors och pojkars val av skönlitteratur och om det finns några skillnader eller likheter mellan flickors och pojkars val. Vår empiriska undersökning innefattar intervjuer med halvstrukturerade frågor i skolmiljö.

'Teachers in current Swedish child- and youth literature' is an essay that attempts to understand the reasons behind why authors portray teachers the way they do. The foundation and focus point of this essay are ten Swedish child and youth books that were all published during 2012. Throughout this essay I have analyzed the fictional teachers in these books using the discourse analysis method but also employed a gender perspective. The main questions were these: Do the teachers presented in these books follow the curriculum LGR - 11, or do they represent the authors own education experience brought forward to current settings? Furthermore, was there a difference in how female and male teachers were represented? And if so what, possible reasons could account for that? The conclusions made were thus: ? The teacher characters within these books were mostly a throwback to days gone by, therefore reflecting the authors own memories of their school. ? They were mainly presented to the reader in a negative light which most likely has its roots in how Swedish school and Swedish teachers have been portrayed within the mass media. ? That there was indeed gender stereotyping in how female and male teachers were described..