Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan Àr det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrÄgasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprÀtthÄlla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgÄ frÄn Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Denna forskning handlar om barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad. Syftet med denna forskning Àr att kartlÀgga barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad och koppla detta till rekommendationer kring fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Rekommendationen innebÀr en halvtimmes fysisk aktivitet per dag i mÄttlig intensitet samt tre tillfÀllen i veckan med högre intensitet. I dagens samhÀlle med alla tekniska innovationer blir befolkningen allt mer stillasittande och dÀrför Àr detta arbetets syfte till för att se hur den fysiska aktivitetsgraden ser ut bland barn och ungdomar i Tyringe. Delar som kommer att behandlas Àr medicinska aspekter pÄ fysisk aktivitet, barn och ungdomars fritidsvanor i Sverige, fysisk aktivitet och Àmnet idrott och hÀlsa samt Tyringes förutsÀttningar för fysisk aktivitet.

Tidigare forskning visar att skillnaden mellan pojkars och flickors aktivitetsgrad skiljer under lektioner i idrott och hÀlsa. Pojkarna har generellt sett visat sig ta fler steg Àn flickorna. Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga skillnaderna gÀllande aktivitetsgrad pojkar och flickor emellan under tre olika lektioner i idrott och hÀlsa. Vidare finner vi det ocksÄ intressant att se vad mÄlpopulationen har för Äsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett manligt/kvinnligt, kvinnligt eller manligt lektionsinnehÄll. MÄlpopulationen bestÄr av en Ättondeklass med 32 elever i sydvÀstra Sverige.

Syftet med denna undersökning Ă€r att se om det finns nĂ„gra skillnader mellan pojkars och flickors matematikkunskaper i Ă„r 5 samt hur lĂ€rare uppfattar könsskillnader inom matematiken. Med hjĂ€lp av observationer av det nationella Ă€mnesprovet i matematik i Ă„r 5 frĂ„n 2002 och intervjuer med verksamma matematiklĂ€rare, ville vi ta reda pĂ„ om det fanns nĂ„gra könsskillnader i matematikomrĂ„dena mĂ€tning och rumsuppfattning och textuppgifter. Även att fĂ„ lĂ€rares perspektiv pĂ„ könsskillnader i dessa matematikomrĂ„den och ett socialt perspektiv pĂ„ matematikkunskaper. I denna undersökning har en kvalitativ metod anvĂ€nts.Observationsresultaten av undersökningen visar att det inte finns nĂ„gon skillnad mellan könen i omrĂ„det mĂ€tning och rumsuppfattning, men en viss skillnad finns till flickornas fördel i textuppgifter. Intervjuerna gav samma resultat som observationerna vad gĂ€ller de utvalda matematikomrĂ„dena.

Detta examensarbete handlar om hur den pedagogiska miljön pÄverkar barns fria lek i tvÄ av förskolans klassiska lekrum; byggrummet samt hemvrÄn. Vidare handlar det om hur fyra pedagoger ser pÄ den pedagogiska miljön och dess utformning.  Syftet med arbetet Àr att belysa den pedagogiska miljön i tvÄ av förskolans lekrum samt dess betydelse för barnens fria lek och pedagogerna förhÄllningssÀtt i rummen. FrÄgestÀllningarna till arbetet Àr följande:Hur ser den fria leken ut i tvÄ klassiska lekrum pÄ förskolan idag samt vilka leker i respektive rum ur ett genusperspektiv?Hur förhÄller sig pedagogerna i de tvÄ olika rummen?Hur ser pedagogerna pÄ den pedagogiska miljön och utformningen av denna?  De metoder som jag har valt att anvÀnda i detta arbete Àr sÄ kallade kvalitativa intervjuer samt observationer. DÀrefter har jag jÀmfört observationerna med intervjusvaren för att urskilja skillnader samt likheter och fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar. Resultatet tar upp det viktigaste frÄn det empiriska materialet och den sammanfattande diskussionen sÀger bland annat att pojkarna mest leker i byggrummet och blir mer uppmÀrksammade av pedagogerna.

Denna forskningsöversikt behandlar lÀrares attityder till IKT för barn i förskoleÄlder. Syftet Àr att presentera och strukturera upp den internationella forskningen inom Àmnet, ett Àmne som Àr nÀrmast obefintligt förekommande inom den svenska forskningen. För att sÀtta in forskningen i ett sammanhang presenteras först hur kopplingen mellan lÀrares övertygelser och deras tillvÀgagÄngssÀtt i den praktiska verksamheten ser ut. Genom att sedan undersöka de senaste tio Ärens forskning presenterar forskningsöversikten de tydligaste tendenserna, samt fokuserar pÄ brister inom forskningen, och hur den framtida forskningen skulle kunna utformas. De viktigaste aspekterna inom forskningen inkluderar lÀrares generella attityder till IKT, lÀrares förkunskaper och utbildningens roll, infrastrukturella- och operationella problem, samt kritiska Äsikter om IKT. Dessa aspekter stÄr inte för sig sjÀlva, utan korsar varandra och kompletterar varandra. De viktigaste forskningsomrÄdena i den kommande forskningen, tillika bristerna med den redan existerande forskningen, Àr fokusering pÄ genusperspektiv och skillnader i attityder till IKT, fokus pÄ sÄ kallade ?lyckade exempel? dÀr verksamheten har uppvisat en fördelaktig IKT- integration, samt fokus pÄ en mer djupgÄende frÄga om varför lÀrarna tycker som de gör, för att pÄ detta sÀtt finna anledningar till avsaknad av IKT i förskolan/förskoleklassen..

Studien undersöker det undervisningsmaterial som anvÀnds inom ÀmnesomrÄdet sex och samlevnad inriktat mot grundskolans senare Är. VÄr avsikt med denna studie har varit att studera huruvida de material som anvÀnds inom ÀmnesomrÄdet reproducerar eller ifrÄgasÀtter rÄdande normer gÀllande genus och sexualitet. Empirin analyseras med ett normkritiskt perspektiv genom att utgÄ frÄn ett genusperspektiv samt ett heteronormativt perspektiv. Detta tillsammans med en diskursiv textanalys medför att underliggande budskap och normer kan blottlÀggas.Studien visar att materialet som anvÀnds i sex och samlevnadsundervisningen till stor del Àr reproducerande av heteronormen och det rÄdande genussystemet. De flesta texter och bilder refererar till ett heterosexuellt par, andra sexuella lÀggningar behandlas separat, och genus beskrivs separat och könsbundet.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare anvÀnder skönlitteratur i undervisningen samt syftet med anvÀndningen. Vi har ocksÄ undersökt hur lÀrare och pojkar respektive flickor upplever anvÀndandet av skönlitteratur i undervisningen. Metoden som valts för insamling av data Àr halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat lÀrare och elever som Àr verksamma i grundskolans Är tre. Resultaten visar att lÀrare anvÀnder skönlitteratur pÄ flera olika sÀtt i skolans verksamhet.

Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och fÄ insikter om hur en grupp kvinnor som nyligen utbildat sig till yrkeschaufförer ser pÄ sina villkor och möjligheter i det nya yrket utifrÄn ett genusperspektiv. Vidare beskrivs mer specifikt hur de ser pÄ sin arbetsmiljö och kompetens i yrket och hur genus anses pÄverka deras handlingsutrymme.UtgÄngspunkten i den hÀr uppsatsen tas i ett samhÀllsvetenskapligt, socialkonstruktionistiskt perspektiv, det vill sÀga i att det finns strukturer och interaktionsmönster som inte nödvÀndigtvis syns men som i allra högsta grad pÄverkar mÀnniskors upplevda handlingsutrymme och möjligheter. OmrÄden, strukturer, symboler och identitet ses som skapade i sammanhang som kan vara sociala, historiska eller kulturella.Det finns tidigare forskning som pÄvisar vad konsekvenserna blir nÀr mÀnniskor gÄr utanför ?sitt eget? köns territorium, att man riskerar bli ifrÄgasatt i sin roll som kvinna eller man. Forskning visar hur man till exempel genom anpassning eller utmaning av rÄdande genusordning kan hantera sitt genusbrott, oftast genom att man anpassar sig.MetodUndersökningen Àr gjord med en kvalitativ metod med halvöppna intervjuer.ResultatGenerellt sett Àr kvinnorna i studien positiva till sin yrkesroll.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vÄld i nÀra relationer konstrueras i den politiska debatt som Àger rum i massmedia. För att kunna genomföra detta har vi valt ut och analyserat 25 debattartiklar. Studiens analysmetod utgörs av den kvalitativa innehÄllsanalysen med en deduktiv ansats, och gör sÄledes studien kvalitativ.UtgÄngspunkten för studien Àr ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som menar att verkligheten Àr socialt konstruerad, dÀr innebörden av olika sociala fenomen skapas i samspel mellan mÀnniskor. Vi har Àven valt att anvÀnda oss av ett genusperspektiv, för att kunna studera framstÀllan av maskulinitet och femininitet i samband med vÄld i nÀra relationer.Under analysen av vÄr empiri, har vi strÀvat efter att fÄnga hur vÄld i nÀra relationer konstrueras genom att studera det utifrÄn olika perspektiv sÄsom hur det framstÀlls som socialt problem, hur dess aktörer framstÀlls gÀllande maskulinitet, femininitet samt ansvarsfördelning samt vilka lösningar som framstÀlls som betydelsefulla. Avslutningsvis presenteras en metoddiskussion samt en diskussion om studiens kunskapsbidrag och förslag pÄ vidare forskning..

Forskning visar att flera faktorer i individens miljö och karaktÀr har mycket stor betydelse nÀr det gÀller att sluta med missbruk. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur f.d. missbrukande kvinnor agerade för att ta sig ur tungt missbruk och hur de upplevde det sociala stödet ur ett genusperspektiv. För att fokusera pÄ detta har författaren intervjuat personal om stödet som erbjuds inom frivÄrd, socialtjÀnst och behandlingshem. Dessutom har författaren studerat vilken sorts stöd som personalen och kvinnorna i studien anser vara viktigast och hur samverkan mellan olika delar av den sociala sektorn fungerar.

Syftet med denna studie Àr att belysa mönster i barns utelek pÄ tvÄ olika förskolor utifrÄn ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte Àr att försöka se om det framtrÀder nÄgra skillnader i lekmönster mellan de tvÄ förskolorna utifrÄn det faktum att den ena förskolan sedan Ätta Är tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor anvÀnder förskolegÄrden pÄ lite olika sÀtt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfÀlle pÄ respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhÀllets genusordning.

Det huvudsakliga syftet med min studie var att undersöka elevers uppfattning om fenomenet ungdomssprÄk och andra sprÄkliga varieteter i skolan och pÄ fritiden. SprÄket har en betydande roll ur ett didaktiskt perspektiv och för att planera och genomföra en lektion krÀvs att lÀraren Àr medveten om elevernas sprÄkbruk. Min frÀmsta inspirationskÀlla Àr den svenska sprÄkforskaren Ulla-Britt Kotsinas som sÀrskilt intresserat sig för slang och ungdomssprÄk. Andra inspirationskÀllor har varit Fanny Ambjörnsson och Rickard Jonsson som studerat sprÄkliga varieteter hos ungdomar utifrÄn ett genusperspektiv. Metoden som jag anvÀnt för att besvara mina frÄgestÀllningar Àr kvalitativa gruppintervjuer.

Detta examensarbete handlar om hur nÄgra förskollÀrare bemöter flickor respektive pojkar pÄ en förskola i SkÄne, genom ett genusperspektiv. Syftet Àr att visa hur förskollÀrarna pÄ denna förskola tÀnker och agerar nÀr det gÀller kommunikation, relation samt tillsÀgelser gentemot flickor samt pojkar. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Hur bemöts flickor? Hur bemöts pojkar? Görs det nÄgra skillnader? Hur? För att besvara dessa frÄgor, har jag anvÀnt mig av observationer vid ett antal tillfÀllen samt nÄgra intervjuer. Den teoretiska delen vilar pÄ litteratur om genushistoria, genus i förskolan samt relationskompetens.

Sjukhusmiljöns betydelse för patientens vÀlbefinnande och tillfrisknande belystes redan pÄ 1800-talet av sjuksköterskan Florence Nightingale. Hon föresprÄkade hur viktigt det var att patienterna hade tillgÄng till frisk luft, solljus och utsikt över naturen under sjukhusvistelsen. Eftersom patienter kan uppleva oro, stress och kÀnsla av otrygghet kan förÀndringar i sjukhusmiljön bidra till patientens vÀlbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken betydelse sjukhusmiljön kan ha för patientens vÀlbefinnande och tillfrisknande. Resultatet av denna studie visade att solljus hade en betydande inverkan pÄ patientens tillfrisknande.