Vi har genomfört en studie på en specifik förskoleavdelning där vi undersökte hur pedagogerna på avdelningen interagerar med flickor respektive pojkar. Vårt syfte med studien var att se om pedagogernas arbete bygger på särskilda Genusnormer och genusvärderingar, och hur dessa i så fall kommer till uttryck. Genom utförda observationer och intervjuer som förstärkts med visuellt material i form av fotografier har vi försökt ge konkreta exempel på hur föreställningar om begreppen ?flicka? och ?pojke? konstrueras i sociala sammanhang och i interaktionen mellan pedagoger och barn. Vår studie visar att pedagogerna är både medvetet och omedvetet aktiva i formandet av könsrelaterade normer, traditioner och värderingar.

Uppsatsen avhandlar hur gymnasielärare sinsemellan konstruerar föreställningar om gymnasieelever som utsätts och utsätter andra elever för kränkningar av sexuell karaktär i sociala medier. Av detta syfte följer två frågeställningar: Vilka föreställningar om gymnasieelever som utsätts och utsätter andra elever för kränkningar i sociala medier ger gymnasielärarna uttryck för i relation till Genusnormer? Hur förhåller sig dessa föreställningar till skolans ansvar att förhindra elever ifrån att utsättas för kränkande behandling?Nätkränkningar av sexuell karaktär mellan gymnasieelever avspeglar ofta normer kring ?normalt? respektive ?avvikande? beteende för flickor respektive pojkar. Därför applicerar uppsatsen ett genusteoretiskt perspektiv. Eftersom föreställningar om ?normalitet? och ?avvikelse? (åter)skapas i interaktion bygger uppsatsen på tre fokusgruppsintervjuer med vardera fyra gymnasielärare; en homogen mansgrupp, en homogen kvinnogrupp och en grupp med jämn könsfördelning.Empirin bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys, vilken åskådliggjorde att samtliga deltagare är väl medvetna om sina juridiska möjligheter och förpliktelser att fördela ansvaret mellan lärare, rektor, kurator, polis och föräldrar.

Studiens syfte har varit att undersöka tonårstjejers syn på och konstruktion av genus och sexualitet och huruvida de anser att det finns samband mellan genus, sexualitet, jämställdhet och feminism. Fokus har legat på sexuellt handlingsutrymmer, förhållandet mellan kärlek och sexuella handlingar, på vilket sätt utseende och klädstil kopplas till kön och sexualitet, syn på hetero-, homo-, och bisexualitet samt tonårstjejernas grad av feministisk medvetenhet.Studien har byggts på kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt sju tonårstjejer mellan 15-20 år. Studien gör en postmodernistisk feministisk ansats och utgår i sin analys ifrån Yvonne Hirdmans och Judith Butlers teoribildning om genus, kön och sexualitet. Det blir genom studien tydligt hur de studerade tonårstjejerna förhåller sig till olika Genusnormer kring hur en normal tjej bör vara, se ut och uttrycka sin sexualitet..

Syftet med denna studie är att beskriva hur en icke-statlig organisation i Tanzania arbetar med genusfrågor och hur dessa frågor på olika sätt påverkar organisationens medlemmar. Detta är en samhällsvetenskaplig studie med en kvalitativ ansats. I en fältstudie i Rorya distriktet, Tanzania, har sju fokusgrupper med småskaliga bönder intervjuats. Det empiriska materialet har kopplats till relevant litteratur om genus och jämställdhetsfrågor. Uppsatsen har lett till slutsatser som på flera sätt visar på en positiv trend i organisationens jämställdhetsarbete.

The earlier studies of how gender is visually constructed in lifestyle magazines have mainly been done on photographs. But, photographs are only one part of the entire magazine Therefor3, we saw the importance in examining one of the other big parts, typography.We have been studying if gender can be constructed in lifestyle magazines through the shape and color of typography and the color context. It is important to point out that we have not been studying the written word but only the shape and color of the typography.The study has been conducted through a qualitative content analysis with a comparative process of the selected magazines. The analysis began with a semiotic analysis of selected parts of the magazines. The result was then analyzed with a feminist theoretical approach.The result of the study shows that gender can be constructed through typography in a number of different ways.

Through a critical discourse analysis this study explores the gender norms that students on Kvinnofolkh?gskolan produce, reproduce and experience. Kvinnofolkh?gskolan is built on the understanding that the world discriminates against women politically, culturally, economically and socially, and thus intends to give women, non-binaries and trans people an education with a feminist alignment. Despite studies being made on gender segregated schools as identity forming, I argue that there is a lack of studies that show how gender discourse and theory is produced in contexts where men are excluded.

Denna studie syftar till att förklara varför färre kvinnor än män vill bli entreprenörer. Tre faktorer har undersökts för att utreda hur de inverkar på intentionen till företagande bland ekonomistudenter. De faktorer som har valts ut är självförtroende, inställning till familjebildning och den manliga normen kring entreprenörskap. Urvalsgruppen har valts med hänsyn till att fler manliga än kvinnliga ekonomistudenter väljer en karriär som entreprenörer efter avslutade ekonomstudier. Studien visar att självförtroende och familjebildning inte har någon påverkan på intentionen till företagande bland kvinnor.

Mitt syfte med denna studie är att undersöka och beskriva hur genus kan konstrueras i barnlitteratur. Studien avhandlar hur genus framställs och konstrueras i två stycken skönlitterära böcker som är skrivna för barn i åldersgruppen 6-9 år. Som metod har jag använt en diskursanalys vilket är en kvalitativ textanalys. Mina resultat visar en ganska stereotyp framställning av genus även om det görs små avsteg från normerna. Jag ser en risk i att barnen kan påverkas av dessa stereotypa framställningar och att de tvingas in i genusordningen utan att få möjlighet att utveckla identiteter med breda genuspositioner.Karaktärerna i min studie visade upp både feminina och maskulina drag vilket jag tror är ett problem som återfinns i alla genusstereotyper och inte enbart i litterära sammanhang Jag upplevde det problematiskt att strikt tolka karaktärerna mot ett motsatsschema.

Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur normer och värderingar påverkar hur personalen på demensboenden förhåller sig till demenssjukas sexualitet och kärleksrelationer. I studien genomfördes fyra kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog 23 stycken undersköterskor och vårdbiträden från demensboenden i Stockholmsområdet. Materialet bearbetades och tematiserades i följande fyra teman: Reflexivitet hos personalen, Personalens syn på de boendes rätt till självbestämmande och det sexuella handlingsutrymmet, Samtycke och övergrepp samt Personalen, genus och heterosexuell tvåsamhet. Resultatet visar att personalen reglerar det sexuella handlingsutrymmet för de demenssjuka och att personalens roll varierar från att vara möjliggörare till de demenssjukas sexualitet, till att begränsa men inte förbjuda sexualiteten.

Denna studie syftade till att synliggöra de könskonstruktioner som etablerades, överträddes eller upprätthölls på en förskola i Uppsala. Barn mellan 3 och 5 år samt förskolans pedagoger observerades för att vi skulle kunna besvara vår frågeställning: Vilka genuskonstruktioner skapas i interaktionen mellan barn-pedagog och barn-barn i den fria leken? Kan interaktionen sägas återskapa eller dekonstruera traditionella könsroller? Vi observerade vid ett flertal lektillfällen hur både barn och pedagoger genom sin interaktion med varandra upprätthöll traditionella könsroller eller genusmönster. Vi fann att leksaker förde med sig olika begränsningar och att dessa kan sägas representera stereotypt feminina eller maskulina egenskaper. Barns lek konstruerades vid vissa tillfällen kring genus som särskiljande egenskap, till exempel de tillfällen då barnen lekte i olika lag.

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Sexuellt våld i konfliktområden är en företeelse som drabbar såväl kvinnor som män. Med utgångspunkt i nongovernmental organizations informationsmaterial avseende sexuellt våld i konfliktområden kan dock fås bilden av att endast kvinnor drabbas av detta våld. Forskning visar att av 4076 nongovernmental organizations som arbetar med att hjälpa offer för sexuellt eller politiskt våld i konfliktområden är det endast 3 % som på något sätt nämner män som offer för detta sexuella våld och då i regel alldeles kort. Det pågår alltså en omfattande diskriminering mot män som utsätts för sexuellt våld i konfliktområden.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur rapporteringen i svenska dagstidningar genusnormativt förhåller sig vid framställandet av offer för sexuellt våld och huruvida sexuellt våld mot män i konfliktområden är tabubelagt i desamma.Denna undersökning genomförs genom en genusteoretisk kritisk diskursanalys. Uppsatsens analytiska ram är den kritiska diskursanalysen.De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats är diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell.Resultatet visar på en diskrepans i rapporteringen om offer för sexuellt våld i konfliktområden.

BakgrundI förskolans uppdrag ingår att behandla alla barn lika samt forma dem till samhällsfungerande, självständiga individer som är kritiska mot rådande normer. I denna studie fokuseras på jämställdhet mellan könen. Historik, regler, etik och forskning kring detta presenteras i bakgrunden. Som teoretisk ram används Hirdmans genusteori och ett normkritiskt perspektiv.SyfteStudiens syfte är att tydliggöra och synliggöra pedagogers resonemang kring jämställdhet och likabehandling i det pedagogiska arbetet.MetodSom metod används fokuserad gruppintervju.ResultatResultatet visar att barns konstruktion av genus formas utifrån rådande Genusnormer, trots att pedagogernas intentioner är de motsatta. Svårigheten med att arbeta med jämställdhet på förskolor anses ligga i att normer kring genus är så starkt förankrade hos samtliga i samhället att de därmed ständigt reproduceras.

Denna studie syftade till att synliggöra de könskonstruktioner som etablerades, överträddes eller upprätthölls på en förskola i Uppsala. Barn mellan 3 och 5 år samt förskolans pedagoger observerades för att vi skulle kunna besvara vår frågeställning: Vilka genuskonstruktioner skapas i interaktionen mellan barn-pedagog och barn-barn i den fria leken? Kan interaktionen sägas återskapa eller dekonstruera traditionella könsroller? Vi observerade vid ett flertal lektillfällen hur både barn och pedagoger genom sin interaktion med varandra upprätthöll traditionella könsroller eller genusmönster. Vi fann att leksaker förde med sig olika begränsningar och att dessa kan sägas representera stereotypt feminina eller maskulina egenskaper. Barns lek konstruerades vid vissa tillfällen kring genus som särskiljande egenskap, till exempel de tillfällen då barnen lekte i olika lag.

I denna studie är syftet att undersöka om och i så fall hur män och kvinnors betalda arbetstid påverkas av att bli föräldrar i Sverige. Med hjälp av en kvantitativ ansats  studeras faktorer som kan avgöra hur mycket män och kvinnor förvärvsarbetar i samband med föräldraskapet samt vad som ligger bakom eventuella könsskillnader. Sambandet undersöks med hjälp av personernas föräldrastatus, vilket innebär yngsta barnets ålder samt antal barn. Vi justerar även för civilstånd, utbildningsnivå och sektor. Denna tvärsnittsstudie är baserad på den senaste datainsamlingen från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010, som är en intervjubaserad undersökning med ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning.