Min avsikt med denna C-uppsats var att utifrån ett Genusteoretiskt och diskursivt perspektiv studera hur tjejer och killar framställs i Big brother 2006. Jag ville titta på hur tjejerna representerades i programmet i jämförelse med killarna. Det gjorde jag med hjälp av relevanta moderna Genusteorier samt forskning och reproduktion av Genus i medierna. Slutligen analyserade jag en veckas avsnitt av dokusåpan Big brother där jag utgick ifrån det transkriberade materialet som jag valt ut. Materialet bestod av fyra avsnitt, måndag till torsdag, som spelades in mellan den 13- 16/2- 2006.

Syftet med denna uppsats var att utreda vilken inverkan Genusstrukturer har på de konstnärliga valen hos en skådespelare samt hur skådespelare talar om Genus i förhållande till sitt yrke. Begreppen Genus och konstnärliga val behandlas och diskuteras för att klargöra vad som ska läsas in i begreppen vid slutdiskussionen.I det förberedande arbetet har jag gått igenom några Genusforskares forskningsarbeten om Genusstrukturer. Framför allt har jag valt att framlägga Genusforskare som i sina arbeten beskriver Genus som performativt och språket och talet som konstituerande för det sociala könet. Skälet till urvalet av forskare är att kunna göra jämförelser med hur språket och talet hos en skådespelare och dess medarbetare formar skådespelarens gestaltningsval, på ett både medvetet och omedvetet plan. Därtill har jag gått igenom Malmö operas jämställdhetsplan för 2013-2015 och HSMs likabehandlingsplan från 2012 och hur policydokument som dessa möter skådespelarnas och studenternas behov av formella och teoretiska jämställdhetsverktyg.Jag har intervjuat fyra skådespelare på Malmö opera och ställt frågor kring Genus och olika skeden i repetitionsprocessen.

Englund, Ellen (2014) "Jag behandlar inte alla lika" ? Intervjuer med dramapedagoger om att arbeta Genusmedvetet, Kandidatuppsats i Dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle, Sverige.Syftet var att undersöka vad det kan innebära för några dramapedagoger att arbeta Genusmedvetet. Metoden var enskilda intervjuer. Frågeställningarna undersökte dramapedagogernas uppfattningar om Genus betydelse, om vad Genusmedvetenhet innebär för deras praktik samt om vilka svårigheter och styrkor det finns i att arbeta dramapedagogiskt med Genus. Studien eftersökte utsagornas bredd.

Syftet med den här studien är att undersöka diskurser kring våldtäkt och hur kvinnor framställs utifrån kön och sexualitet på internetforumet Flashback forum. Studiens frågeställningar är: Hur diskuteras det om våldtäkt på Flashback forum? Hur framställs kvinnor utifrån Genus och sexualitet i diskussioner kring våldtäkt på Flashback forum?För att besvara studiens två frågeställningar insamlas textmaterial från Flashback forum. Studien är kvalitativ och (kritisk) diskursanalys används som metod. Materialet analyseras med hjälp av feministiska teorier med fokus på Genus och sexualitet.Studiens resultat visar att diskursen som finns på Flashback forum många gånger skuldbelägger våldtäktsoffret.

Syftet med min kandidatuppsats är att undersöka hur föreställningar om kön kommer till uttryck i barnlitteratur och på vilka sätt barnböckerna förhåller sig till traditionella normer och värderingar gällande kön och könsroller.Med utgångspunkt i fem populära barnböcker undersöks följande frågeställningar:Vilka roller tar personerna i boken och hur förhåller sig dessa roller till traditionella föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt?Vad gör personerna i boken som kan tolkas som stereotypt respektive normbrytande?Vilka identiteter har personerna i boken, hur ser de ut, vad har de för kläder, leksaker och färger runt sig?Avslutningsvis kommer jag också att jämföra barnböckerna och diskutera likheter, skillnader, övergripande mönster, samt diskutera möjliga förklaringar till varför det ser ut som det gör..

Uppsatsens syfte är att genom ett symboliskt interaktionistiskt och ett social konstruktionistiskt perspektiv öka förståelsen för hur personer som anser att de överskrider de dikotomiska kategorierna man/kvinna konstruerar sitt Genus. Samt problematisera om och hur individer kan frångå dessa kategorier i skapandet av Genus. Studien grundades på sju djupintervjuer med personer som upplevde att de överskred eller inte identifierade sig med kategorierna man/kvinna. Som teoretisk grund gällande identitetskonstruktion och socialisation har vi främst använt oss av Berger och Luckmann (1991) samt tolkningar av Mead (Berg, 1992; 2007). För att få en djupare insikt kring Genuskonstruktion har teorier av Butler (2007) samt Connell (2003; 1996) använts.

Tjejer i årskurs nio är en riskgrupp för att utveckla ohälsa. Två symtom på ohälsa är negativ självbild och dysfunktionell coping. Syftet med studien är att undersöka om det finns specifika samband mellan självbild och coping hos tjejer i årskurs nio. 46 tjejer och 41 killar fyllde i självbildsformuläret Jag tycker jag är och copingformuläret Brief Cope. Resultaten visar på att tjejer med negativ självbild använder sig mer av den dysfunktionella copingstrategin självanklagelse än killar med negativ självbild.

Efter att vi har vikarierat samt haft praktik på olika förskolor tycker vi oss kunnat se att miljön ibland är uppdelad på ett sätt som vi anser är könsuppdelat och verkar tilltala antingen flickor eller pojkar. Syftet med denna studie är att ta reda på om förskollärare medvetet tar hänsyn till Genus vid planering och utformning av förskolans fysiska miljö, samt om detta speglas i flickor respektive pojkars lek. Dessutom är vi intresserade av att försöka se huruvida miljön i förskolan har betydelse för hur barn gör Genus. Den fysiska miljön i förskolan är en aktiv del av det pedagogiska arbetet genom att lärande sker i mötet med omgivningen. I miljön bör det finnas platser där barnen kan undersöka, testa, leka, skapa med mera för att hela tiden kunna utmanas och utvecklas som individer.

Syftet med vår studie var att beskriva och få en förståelse för hur elever i grundskolan upplever sin chans till inflytande i skolidrotten ur ett Genusperspektiv. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer, där vi intervjuat elva elever från grundskolan (åk 2, åk 4 & åk 9) för att få en inblick i elevernas syn på inflytande. Våra frågeställningar fokuserade på hur eleverna själva upplever sitt och andras inflytande och delaktighet i undervisningen. Frågorna berörde också elevernas syn på Genus och om det har någon koppling till inflytande. I resultatet av vår undersökning ser vi att det är läraren som bestämmer innehållet i undervisningen och eleverna får till viss del påverka genom att komma med förslag på aktiviteter.

Denna studie har som syfte att skildra och förklara hur reproduktionen av kön relaterar till skapandet av rockmusik hos ett band där tre av musikerna är kvinnor och en musiker är man. Detta för att få en ökad förståelse för hur föreställningen om kön påverkar musikskapandet inom rockgenren. Det empiriska källmaterialet samlades in genom en fältstudie där bandet följdes på repetitioner och konserter. Materialet analyseras genom West och Zimmermans teorier kring reproduktionen av Genus. Studiens resultat jämförs också med tidigare forskning inom musikvetenskap och etnologi för att sätta in dem i en större kontext.

Med vårt examensarbete ville vi undersöka om studie- och yrkesvägledare arbetar utifrån ett Genusperspektiv, om de vet vad ett Genusperspektiv innebär och vilka verktyg och metoder de använder sig av för att inte vägleda utifrån ett traditionellt synsätt på könsroller. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning och har utgått från intervjuer med studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskola. De rådande Genusstrukturer som finns idag påverkar arbete och utbildning och vi vill bidra till att vägledare får en ökad medvetenhet, så att de kan få de sökande att göra det fria valet utan att vara styrda av sitt kön. Vi har använt oss av teorier och forskning som förklarar Genus och hur Genus påverkar oss inom alla nivåer i dagens samhälle och då även val av utbildning och arbete. Vi har i vår undersökning kommit fram till att det behövs ett vidare Genusperspektiv hos studie- och yrkesvägledare för att elever ska kunna göra sina val utan att vara begränsade av sin könstillhörighet.

I denna studie belyses och analyseras niondeklassares föreställningar om fenomenet sexualitet. Frågorna som behandlas är dels vilka föreställningar ungdomarna har om sexualitet, dels vilka faktorer och förhållanden som ungdomarna själva lyfter fram som viktiga för hur dessa föreställningar har formats. I analysen belyses även eventuella skillnader och likheter mellan tjejers och killars föreställningar. Studien grundar sig på material insamlat genom intervjuer med sex könshomogena fokusgrupper. De teoretiska utgångspunkterna i studien rör sexualitet, Genus och identitetsskapande eftersom dessa anses viktiga och perspektivgivande för hela studien.De föreställningar som ungdomarna gav uttryck för när det gällde sexualitet handlar framför allt om kärlek, sex, sexuell läggning och moraliska aspekter..

The purpose of this study has been to examine how the media presents policymakers from a gender perspective. We have made an analysis on the basis of genderdichotomies. We have studied images from the Swedish newspaper Svenska Dagbladet as well as the French newspaper Le Monde in order to achieve a greater understanding in which way the both medias contributes to the reproduction of gender in the media.The conclusion of the study has shown that the gender system is somewhat confirmed by the way in which men and women are presented in the medias. Men are presented with more traditional gender related associations than women who is shown in a more dynamic constellation, this is mostly evident in the Swedish newspaper Svenska Dagbladet..

Syftet med vår studie är att synliggöra hur förskollärare kan arbeta Genusmedvetet iförskolan. Studien innefattar en kvalitativ forskningsansats då intervjuer genomförts.Resultatet visar att förskollärare synliggör det Genusmedvetna arbetet i förskolan genomatt tänka på hur de använder språket, de lägger vikt vid vilket material som finnsoch hur miljön utformas, många väljer att se till individens behov och intressen iställetför till könet och att de låter barnen välja fritt i leken. Det framkom också att någraav förskollärarna har ett Genusperspektiv i likabehandlingsplanen, medan andra intehar en godkänd likabehandlingsplan. De slutsatser vi fått fram är att förskollärarearbetar olika med Genus beroende på vilken fortbildning de fått och att det är viktigtatt ledningen ser att Genusarbetet måste vidareutvecklas..

Mitt syfte är att undersöka de positioner som möjliggörs och utesluts för subjektspositionen tjej, genom beskrivningar av kön, kropp, Genus och sexualitet. Med hjälp av diskursanalys och med en utgångspunkt i queerteori har jag analyserat mitt empiriska material, som består av semi-strukturerade intervjuer med fem tjejer som går på gymnasiet. Positionen tjej upplevs, beskrivs och omförhandlas på varierande sätt hos respondenterna. Jag har delat upp material i fyra teman; sexualitet, sammanhang och utrymme. I dessa kan man förstå omförhandlingar som sker utifrån makthierarkier såsom den heterosexuella matrisen, värdehierarkier inom heterosexualiteten och normalitet.