I det globaliserade samhälle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mångfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar på ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.

In this essay, I make a queer feminist analysis of Mats Strandberg?s and Sara Bergmark Elfgren?s teenage novel ?Cirkeln?, which is about six teenage girls who learn that they are witches with a mission to save the world from demons. Using Judith Butler's theories, I examine the norms of sex/gender, ethnicity, class and sexuality found in the text and how these standards are created. I also analyze whether, and if so how, these standards may change when the magical elements enter the text.I also discuss the fact that older Gothic novels with magical elements often have been regarded as queer through history. .

Poly, to live in several loving and intimate relationships at the same time, is one alternative to the mono norm. In Sweden polygamy is illegal yet in recent years poly has slowly started to enter the hetero normative political agenda and raise debate in the media. But what does poly mean, and how do those who identify with this type of relationship describe it in contrast to mono? The theoretical framework is based on a structural viewpoint of the changes in the organisation of the family and the growing de-traditionalism of society. Amongst other I use a Foucauldian perspective to explain the structural shift (yet not replacement) between an Alliance pattern and a Sexuality pattern.

This thesis is a queer masculinity reading of Sir Arthur Conan Doyle?s short story collection The Memoirs of Sherlock Holmes (1894). The analysis focuses on the dissonances, tensions and queerness that reside within the text itself. This has been done from my problem statement: How is Sherlock Holmes and John Watson?s sexuality and masculinity portrayed within the boundary of the text? What is being said, what is hidden, and what is dealt with silently? To reveal these queer parts this analysis has been focused around five themes: the late Victorian male, the Woman, countertypes and decadence, the homosocial sphere and sexuality.

Uppsatsens första syfte är att utreda begreppen kön och genus. Vad kan dessa omdebatterade begrepp ha för olika betydelse? Uppsatsen andra syfte är att, med hjälp av en liten studie, ge exempel på hur en undersökning av kön och genus i skolan kan se ut. Studien tar sin utgångspunkt i På lika villkor, ett jämställdhetsprojekt som startade i Falu kommun 1994. Påverkar lärarens deltagande i projektet elevernas sätt att vara i förhållande till genus? Svaret blir både nej och ja..

The thesis examines how sex/gender and sexuality are represented through text and images within the Internet community Sylvia whose primary target group is girls. Through an examination of the aesthetics, the member rules and the choices that constitute the framework for the site, the study observes Sylvia as a cultural context. In relation to this setting, the ten most visited member profiles at the time for the study are more closely examined. These profiles are studied from a constructivist view of sex/gender and are analysed from the perspective of feminist and quee r theory as well as in the light of feministic debates concerning sexuality and erotica. The thesis shows how Internet as a forum and the non-heterosexual context Sylvia open up for a constructivist understanding of sex/gender and also leads to a questioning of "masculinity" and "femininity".

Syftet med denna studie har varit att undersöka genus i verksamheten samt hur genus gestaltas bland eleverna i en årskurs trea och hos deras lärare. Vi har gjort en observationsstudie i klassrummet och och en intervju med läraren. Resultatet visade att läraren mestadels arbetar efter traditionella genusmöster och att elevernas agerande i hög grad speglar detta. Vår slutsats var att läraren inte arbetar i enlighet med läroplanens riktlinjer där man betonar att skolan medvetet ska ge flickor och pojkar samma rättigheter och möjligheter att motverka traditionella könsmönster. .

I den här uppsatsen jämförs hur tre bilderboksförfattare skildrar sin barndom. Deras användning av miljöskildringar, karaktärer och berättarteknik undersöks. Författarnas motiv för att berätta om sin barndom, deras syn på historia och deras inställning till att skriva för små barn har också studerats. Teorierna i uppsatsen har hämtats från bland andra historikern Peter Aronsson, psykologen Clarence Crafoord, litteraturvetarna Helene Ehriander, Judith Graham och John Stephens samt pedagogen Nanny Hartsmar. Uppsatsen utgår ifrån en narratologisk metod där bilderböckerna analyseras med hjälp av närläsning utifrån de metoder som Maria Nikolajeva presenterar i Bilderbokens pusselbitar (2000) och Barnbokens byggklossar (2004) samt de som Mieke Bal presenterar i Narratology.

This thesis is based on qualitative text analyses of four works of fiction, used as teaching materials in the school subject of Swedish, from a queer theoretic perspective. The purpose of the study is to examine how sexual identities and expressions are being presented, as well as what positions are offered a reader, in relation to the heterosexual norm. Basis for this thesis are the schools fundamental values, which highlights the importance that intolerance be confronted through both knowledge and active measures, and the syllabus, which states that fiction should be viewed as a tool for identity development as well as an understanding of the outside world.The analyses reveals a distinct connection between the generally accepted heterosexual norm and a professed (or taken for granted) heterosexuality which is being carried out by the characters or the books as a whole. Out of the four titles only one disputes this norm, by offering a wide range of sexual identities and expressions. These expressions, however, are being invalidated ? through insufficient ability to relate to the norm ? or made invisible ? through an imagined heterosexuality which, by superiority over other expressions, excludes them..

Syfte med uppsatsen var att redogöra för hur individer som vuxit upp i familjer där en förälder missbrukat och/eller varit psykisk sjuk, beskriver sig själva i då och nutid, hemförhållanden och uppväxtförhållanden samt deras överlevnadsstrategier. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och utgörs av en innehållsanalys av tre biografier inom detta område.Genom att läsa tre biografier som belyser denna problematik samt med KASAM begreppen begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och den dramaturgiska teorin har uppsatsen kunnat svara på frågeställningarna om hur individerna begriper sin barndom, hur har individerna hanterat sin barndomssituation samt om individerna kan se sin barndom som något bra.Uppsatsen har resulterat i förståelse för hur viktiga vuxna individer är för barn med sådan här problematik, samt hur viktigt det är att ha fritidsintressen..

Syftet med denna studie är att analysera och söka förståelse för hur genus framträder i bilderboken i både text och bild. Vårt syfte är även att föra en diskussion med pedagoger om deras yttranden och tankar kring genus i bilderboken. Våra frågeställningar i studien blir därför: Hur framträder genus i bilderboken? Vilka tankar uttrycker pedagoger i förskolan om genus och genus i bilderboken? Hur yttrar sig pedagoger i förskolan om bilderboken i förhållande till det formulerade uppdraget om genus i Lpfö 98? Utifrån våra frågeställningar har vi valt att analysera sex bilderböcker i både text och bild, samt intervjuat fyra verksamma förskollärare som arbetar på en förskola i Malmö. Tidigare forskning som vi har använt oss av då vi har fördjupat oss i vårt problemområde är genus, genus i bilderboken och genus i förskolan.

In this essay, I make a queer feminist analysis of Mats Strandberg?s and Sara Bergmark Elfgren?s teenage novel ?Cirkeln?, which is about six teenage girls who learn that they are witches with a mission to save the world from demons. Using Judith Butler's theories, I examine the norms of sex/gender, ethnicity, class and sexuality found in the text and how these standards are created. I also analyze whether, and if so how, these standards may change when the magical elements enter the text.I also discuss the fact that older Gothic novels with magical elements often have been regarded as queer through history. .

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om flickor har bättre betyg i skolämnet idrott och hälsa nu jämfört med förr. Vi vill se om det kan ha blivit någon förändring i flickors betyg samt vad som har påverkat detta. För att se ifall det blivit någon förändring i flickornas betyg har vi intervjuat ett antal olika idrottslärare från olika skolor för att få en uppfattning. I tidigare forskning har vi hittat hur det såg ut tidigare i ämnet idrott  och hälsa samt vad som varit problematiskt vad gäller jämställdhet och genus. I undersökningen åkte vi till de olika skolorna och hade gruppintervjuer på varje skola.

The purpose of this paper is to explore the female experience as it is spoken of in the novel Sindhia written by Rut Hillarp (1954) and how the main character in the book violates the experience from a queer perspective. My aim is to through a close reading highlight a number of discourses that underpin the book's imminent theme of love and submission.According to Norman Faircloughs critical-discourse analysis, the text one reads produces a certain amount of discourses that one consumes. This way there is a dialectical interaction that can be set into a practical analysis together with a suitable academic perspective. This is the method I use in this thesis.The academic perspective I add isJudith Butler's queer theoriessupported by Michel Foucaults social genealogyin order to understand/analyze the woman?s position in relation to a social empirical history.I came to the conclusion that Sindhia produces the woman's discourse from an ancient biblical/ mythological time up to modern time.

The aim of the essay is to explore how so called ?safe spaces? are built, and the part that creativity can play in this construction. The essay also explores the duality of idea-based social work that at the same time strives to support vulnerable groups and strives to make social and political changes. The essay has its empirical base in the RFSL Ungdom project ?Tusen bilder, tusen ord? (A thousand pictures, a thousand words).