Vårt syfte är att klargöra huruvida den pedagogiska verksamheten lyckas med det jämställdhetsarbete som åläggs dem genom styrdokumenten. I denna undersökning har pedagoger och barn i en förskolegrupp och en klass i skolår 6 intervjuats och observerats. Både pedagoger och barn har tillfrågats om vad genus betyder för dem. Vidare har de fått svara på hur de tycker att jämställdhetsarbetet fungerar i verksamheten. De resultat vi fått stämmer överens med de vi funnit i tidigare undersökningar, att traditionella könsmönster finns rotade hos de flesta av oss.

Syftet med vår uppsats är att jämföra lärares syn på auktoritet i förhållande till genus mellan en mångkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lärarna på förhållandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jämförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende på kultur och etnicitet i den mångkulturella skolan än den svenska homogena skolan, där kulturen främst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, därav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, där individer tillskrivs olika normer och sätts i olika fack beroende på sitt biologiska kön. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lärare från vardera skola.

Mitt syfte är att analysera hur ett urval läroböcker behandlar genus i avsnitten om judendomen jämfört med avsnitten om kristendomen, i både text och bild. De värderingar och normer som framkommer ska dessutom sättas i förhållande till Lpf 94. Metoden jag använder mig av för att analysera texterna och bilderna är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Till Faircloughs modell har jag även tillfogat två av Raewyn Connells fyra dimensioner av genus för att på ett enkelt sätt kunna se om genus exkluderas i text och bild. Jeanette Sky bok Genus och religion spelar en central roll i uppsatsen.

Syftet med min uppsats är att belysa hur sex pedagoger som arbetar i årskurs 1-3 från samma kommun ser på användningen av genus i klassrummet. Uppsatsen innehåller också en undersökning om hur pedagoger arbetar med genus i klassrummet. Metoden som jag har valt till min undersökning är den kvalitativa undersökningsmetoden. Sammanlagt gjordes det sex stycken intervjuer och på tre av dessa intervjuer gjordes även observationer. Intervjuerna och observationerna gjordes på olika skolor i samma kommun.

The aim of this Masters thesis is to conduct an analysis of the Swedish classification system the SAB-system from a feminist and queer theoretical perspective. The theoretical framework of the study is feminist and queer theory as well as theories from Library and Information Science, mainly classification theory. The study takes its departure from the idea of classification systems as social constructs, reflecting their time, place and society. Paul Ricoeurs critical hermeneutics is used as methodological guidance. This gives room for a critical perspective in the interpretation.

The purpose of this essay is to highlight the conceptions that exist in school towards homosexuality. My overall essay questions are: What rules does the school have to apply concerning homosexuality? What approach do the professors have towards young lesbian women and kind of support is offered to the group? In order to answer these questions I interviewed a professor and a young lesbian female. One of the surveys that has been made, as a normative order, about heterosexuality in the last decade is known as queer theory.One of the theories that in surveys investigates homosexuality as a normative order is known as ?queer theory? and it is the one I decided to use in this essay.Inspired by feminist research, gay and lesbian studies and the poststructuralist theory, the queertheory focuses on some peoples way of organizing sexuality is privileged, sanctioned and is perceived as normal, while others are seen as deviant, abnormal and therefore unwelcome.

This paper describes a qualitative study of preschool teachers' beliefs about heteronormativity and its role in preschool. The purpose of this study was to examine preschool teachers' ideas and beliefs about heteronormativity and the ways in which it manifests itself in preschool, and to investigate how they perceive the possibility and the need to work on issues related to heteronormativity in preschool. The study is qualitative and is conducted through interviews with preschool teachers, and analysis of information letters from preschools sent to parents. The analysis of the letters was intended to critically examine how words and language could be linked to the heteronormative and also to determine which subjects was conveyed in these everyday texts. The study is based on queer theory and social constructivism.

BakgrundI inledningen av bakgrunden förtydligas centrala begrepp som är relevanta för undersökningen. Därefter synliggörs vad Läroplanen för förskolan beskriver om ämnet genus. Barnlitteraturen beskrivs ur ett historiskt perspektiv med fokus på genus. Bakgrunden berör även nationell och internationell forskning som synliggör genus i förhållande till barnlitteratur ur olika perspektiv. Undersökningens teoretiska ram grundar sig på Probsts teori kring litteratur och Connells genusteori.SyfteSyftet med studien är att undersöka förskollärares tankar kring att bedriva ett medvetet arbete kring genus utifrån barnlitteratur.Frågeställningar? På vilket sätt anser förskollärarna att barnlitteratur kan användas vid arbete med genus?? Anser förskollärarna att framställningen av pojkar respektive flickor i litteraturen påverkar barnens uppfattning av genus?? Vilken betydelse anser förskollärarna att de har i arbetet med genus i förskolans verksamhet?MetodUndersökningen utgår ifrån en kvalitativ metod med intervju som redskap.

Uppsatsen behandlar ämnet genus och genusframställningen i barnböcker nu, och för 50 år sedan. För att komma fram till ett resultat har två analysmetoder använts, Nikolajevas mimetiska metod samt en semiotisk bildanalysmetod. Resultatet visar att det skett en förändring av genusframställandet i barnböcker de senaste femtio åren och att den största förändringen skedde i mitten på 60-talet..

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om det är så att vuxna, som haft en barndom präglad av en förälders missbruk eller psykiska sjukdom, har ett speciellt behov av att möta andra på Internet som har en liknande uppväxt. Jag vill ta reda på hur och med vad det här mötet kan hjälpa de vuxna barnen och vilka fördelar respektive nackdelar de kan se med att det finns en mötesplats på Internet som alternativ till andra mötesforum som t.ex. självhjälpsgrupper inom ACoA (=Adult Children of Alkoholics/Vuxna barn till alkoholister och från andra störda familjer) och liknande där man till skillnad mot i kontakten på ett forum på Internet möts öga mot öga. Mina frågeställningar är:Hur upplever kvinnor som vuxit upp i en dysfunktionell familj att deras barndom har påverkat dem och deras förmåga att samspela med andra människor? Hur upplever kvinnor som vuxit upp i en dysfunktionell familj och som sedan tidigare är vana Internetanvändare att ett forum på Internet kan vara till stöd i deras bearbetning av barndomen?Jag har för att få svar på mina frågor gjort Internetintervjuer med vuxna barn.

Syftet med denna studie var attstudera förskolebarns erfarenheter av genus utifrån bilderböcker. Studien är baserad på kvalitativa boksamtal, där tre böcker användes samt bildanalyser av barnens teckningar. Boksamtalen gjordes tillsammans med tio barn från två olika förskolor. Resultatet visade att barnens uppfattningar av genus skilde sig åt, majoriteten uppfattade genus genom de traditionella genusmönstren medan några barn utmanade dessa. Samtliga barn poängterade att den verkliga skillnaden mellan män och kvinnor är den biologiska olikheten.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur förskolepersonal arbetade med genus. Studien fokuserade på förskolepersonalens förhållningssätt i barngruppen. Vi använde oss av fyra respondenter som först observerades och sedan intervjuades. Två datainsamlingsmetoder användes för att på så sätt få med både vad respondenterna tänkte på vad gällde genus och hur de gjorde när de arbetade i barngruppen. I resultatet synliggjorde respondenterna olika strategier för att arbeta genusmedvetet och främja jämställdheten i barngruppen.

Syftet med denna uppsats är att fokusera de queera ögonblicken i J.R.R. Tolkiens trilogi The Lord of the Rings för att visa att det queera finns i kulturen på samma sätt som det icke-queera. När är de två hobbitarna Frodos och Sams relation queer? Vad gör den queer? Hur kan vi förstå denna queerhet i termer av homosocialitet och homoerotik? Uppsatsen är inspirerad av Tiina Rosenbergs queera läsningar, jag använder mig dessutom av Adrienne Richs teori om "lesbisk kontinuitet" och Sedgwicks resonemang om manligt homosocialt begär. Jag har kommit fram till att Frodos och Sams relation rör sig mellan mer och mindre queerhet.

Syftet med uppsatsen var att genom Norman Faircloughs diskursanalysmetod undersöka synen på våldtäkt och genus i 1734 års lag och fyra rättsfall ur Allbo härads domböcker från perioden 1634-1734 ur ett genusperspektiv. Avsikten var att därefter jämföra lag och praxis med varandra för att studera förändring och kontinuitet i synen på våldtäkt och genus över tid samt analysera huruvida förändringarna som 1734 års lag medförde kan påvisas i praxis redan före lagens ikraftträdande. Genus betraktas i denna studie i enlighet med den genusteori som Anita Göransson har utvecklat och diskurs används i enlighet med Norman Faircloughs användning av begreppet. Analysen visar främst på en betydande kontinuitet i synen på såväl våldtäkt som genus. Våldtäkt betraktas som ett allvarligt brott både i lag och praxis.

Föreliggande uppsats är en genusinriktad och diskursanalytisk studie som undersöker det nya läromedlet Perspektiv på historien 1b, (2011), som utkommit i samband med de nya kursplanerna i historia och läromedlet är specifikt gjord för kursen historia 1b. I studien analyseras om nämnda läromedel har ett genusperspektiv och om den nya kursplanen förespråkar ett sådant. Diskursanalysen som används utgår från Winther Jørgensen och Philips, diskursteori i Diskursana-lys som teori och metod, (2000). Jag har också kombinerat denna diskursteori beträffande metod med en så kallad genustrappa, som utgår från den Edwertz och Lundström själva komponerat i deras studie, Jämställdhets- och genusperspektiv i kurslitteraturen, (2003). Dessutom analyseras också några av förekommande bilder utifrån Hirdmans Genuskontrakt hon bl.a.