I den här studien har vi genom kvalitativa intervjuer och en hermeneutisk forskningstradition undersökt hur sex förskollärare i förskolan tolkar och uttalar att de förhåller sig till genusuppdraget som det är formulerat i Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket 2010). I studien har vi även undersökt vilka faktorer som enligt förskollärare kan påverka deras arbete med genus. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att förskollärare har svårt att uttala hur de tolkar det formulerade målet i Lpfö98. De är väl medvetna om att det finns ett genusuppdrag som ska följas och eftersträvas. Likväl har de ofta svårt att gripbart och med ord tolka det som står angivet i Lpfö98.

Denna kandidatuppsats syfte är att presentera diskussionsfrågor i samband med läsfrämjande verksamhet ur ett genusperspektiv. För att arbeta fram dessa frågor innehåller uppsatsen även en analys av bärande karaktärer i samtida populär ungdomslitteratur med avseende på framställningar av manlighet och kvinnlighet. Analysens resultat visar att både traditionella och utmanande gestaltningar av de kvinnliga och manliga karaktärerna förekommer i den analyserade skönlitteraturen, vilket således innebär att läsarna av dessa verk får ett differentierat utbud av genusframställningar genom den analyserade ungdomslitteraturen. Baserade på den här uppsatsens litterära analys har en rad genusrelaterade diskussionsfrågor arbetats fram och dessa diskussionsfrågor är tänkta att fungera som utgångspunkt för att lyfta fram genusperspektivet vid exempelvis läsfrämjande aktiviteter för ungdomar..

I dokument rörande jämställdhetsarbete vid Linköpings universitet anges att universitetet skall verka för att främja ökad jämställdhet dels genom inarbetande av tydliga, innehållsmässiga genus- och jämställdhetsperspektiv i främst samtliga programutbildningar men också i sådana enskilda ämnen som utgör grunden för fristående kurser, dels också genom fortsatta riktade satsningar på utbildning med specifik inriktning på kunskap om genus. Genusperspektiv skall således integreras inom det Affärsjuridiska programmet med Europainriktning vid Linköpings universitet. Hur kan då genusperspektiv tillämpas inom ämnet juridik och framför allt inom det affärsjuridiska området? Uppsatsens främsta syfte är att besvara denna fråga genom att utveckla en metod, en tankemodell, för att tolka juridiska texter utifrån ett genusperspektiv och dessutom att ge exempel på hur metoden kan tillämpas inom det affärsjuridiska området. Under min tid som student vid Linköpings universitet har jag, vid de tillfällen jag fört genusperspektiv på tal, mötts av allt från oförstående och skepsis till ren okunskap, men jag har också mött engagemang, nyfikenhet och en vilja att veta mer.

In this essay the aim is to examine what an analysis of records of the Swedish phenomenon called the ?mara? or nightmare can tell us about gender relations in the nineteenth century Swedish peasant society. From Snorre Sturlasson to studies done in the present day I go through records and the people who has written them for answers to my questions. I use the methods sex/gender and Michel Foucault?s perspective of power and my main material I study is records from DAG.With this essay I take you through methods, and descriptions of the ?mara?.

A B S T R A C TP U R P O S E / A I M : The main objective of this essay is to investigate the difference of visual representation between girls and boys in two mail order catalogues - Ellos and La Redoute. I want to examine how girls and boys interact in the pictures of the catalogues and what kind of activities are going on. Do these activities differentiate between the girls and the boys? Does the representation differ if the children are in a group or by themselves? A second objective is to compare these representations between the two catalogues.M A T E R I A L / M E T H O D : Two mail order catalogues are used, Ellos (Swedish) and La Redoute (originally French). The material consists of 345 pictures of children.

Syftet med vår uppsats är att jämföra lärares syn på auktoritet i förhållande till genus mellan en mångkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lärarna på förhållandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jämförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende på kultur och etnicitet i den mångkulturella skolan än den svenska homogena skolan, där kulturen främst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, därav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, där individer tillskrivs olika normer och sätts i olika fack beroende på sitt biologiska kön. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lärare från vardera skola.

En studie om hur könsnormer kan reproduceras i förskolan genom språkhandlingar.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur genuspresentation ser ut i animerad barnfilm. Utifrån en hermeneutisk utgångspunkt har jag gjort en innehållsanalys av sex stycken filmer. Inspirationen till studien har jag fått genom studier inom genus och genusrepresentation, samt utifrån ett vardagsperspektiv när jag själv har sett filmer. Mer konkret går frågeställningarna ut på att studera hur manliga och kvinnliga karaktärer representeras samt hur maktrelationer gestaltas i filmerna i ett genusperspektiv. Valet av filmer baseras på de mest sedda animerade filmerna mellan 2005 och 2007 enligt Svenska Filminstitutet.

"Pojkar bara bråkar och förstör, det är inte roligt att leka med dem" - Yasmin, Hedda och Felicia 9 år (Henkel, Tomicic 2009, s. 115).Vår studie har i syfte att studera om pojkar och flickor positionerar varandra olika utifrån genus. Vår utgångspunkt är att kön är socialt konstruerat (SOU 2006:75, s. 32). Vi vill även undersöka om det finns synliga maktstrukturer i leken i förskolans hemvrå, något som förut benämndes som dockvrå (SOU 2006:75, s.

Studiens huvudsakliga syfte är att visa hur "sex är rasialiserat och ras är sexualiserat" (Nagel 2003) utifrån queerteoretiska och postkoloniala perspektiv i ett svenskt, offentligt välfärdsdokument. Analysen klarlägger hur konstruktioner av kategorierna sexualitet, genus och etnicitet är oskiljbara i framställningar som förespråkar sexuell hälsa i Malmö stad.Metoden är genealogisk och inspirerad av foucauldiansk teori. Den historiska kontext där uppfattningar om sexuell hälsa och välfärdsbehov konstruerades beskrivs i en historisk bakgrund i uppsatsen. En sådan bakgrundsöversikt syftar till att vägleda läsaren till att få förståelse för de lokala utgångspunkter som präglat studiens och materialets tillkomst..

Syftet med den ha?r uppsatsen a?r att underso?ka hur flickor/kvinnor respektive pojkar/ma?n framsta?lls i Sveriges Televisions kanal Barnkanalen, vilka egenskaper och utseenden de tva? ko?nen tillskrivs samt om na?gra stereotyper fo?rekommer och i sa? fall vilka de a?r.Detta har underso?kts med hja?lp av semiotiska analyser och med genusperspektiv som teoretisk utga?ngspunkt, t.ex. Hirdmans genussystem och genuskontrakt, Josefsons teorier om kvinnliga respektive manliga egenskaper och aktiviteter, Connells olika sorters maskuliniteter samt Ro?nnbergs stereotyper i barn-tv.Underso?kningen visar att flickor/kvinnor i barnprogrammen ofta framsta?lls enligt vad som anses vara typiskt kvinnligt na?r det ga?ller utseende och yttre attribut, men i de flesta fall a?ven har egenskaper och a?gnar sig a?t aktiviteter som anses vara typiskt manliga. Pojkar/ma?n i barnprogrammen framsta?lls fo?r det mesta utifra?n vad som anses vara typiskt manligt ba?de na?r det ga?ller utseende, egenskaper och aktiviteter.

Mitt syfte med examensarbetet var att undersöka och diskutera hur elever i en årskurs 7 ?gör genus? då de fårläsa och diskutera den skönlitterära texten ?DU! Hitta rytmen? av Daniel Möller (2004) där huvudkaraktärenskön aldrig avslöjas. Dels var jag intresserad av att ta reda på hur eleverna enskilt i samband med läsningenkonstruerade huvudpersonens genus, dels ville jag klarlägga vilka argument eleverna använde i ettlitteratursamtal för att förklara hur de skapade genus under läsningen av texten. Undersökningen är kvalitativ ochmitt empiriska material bestod av de deltagande elevernas loggboksanteckningar och mina anteckningar frånlitteratursamtalen. Resultatet av undersökningen visade att elevernas argument för att konstruera huvudpersonensgenus kunde härledas till sju kategorier.

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka lärares, från olika geografiska områden, åsikter och erfarenheter om sam- och särundervisning i ämnet Idrott och hälsa. Vi utgick från tre frågeställningar för att besvara syftet. Vilka är lärarnas åsikter och erfarenheter om sam- och särundervisning? Vilka är lärarnas åsikter och erfarenheter om genus i sam- och särundervisning? Vilka är lärarnas åsikter och erfarenheter om etnicitet i sam- och särundervisning?Metod I vår undersökning använde vi oss av kvalitativa intervjuer där de intervjuade lärarna i Idrott och hälsa fick svara på frågor som berörde tre frågeområden. Frågeområderna var sam- och särundervisning, genus i sam- och särundervisning samt etnicitet i sam- och särundervisning.

This thesis is based on research and observations of children on a preschool when playing in the free-play. What do the children choose to play with, when they get to choose for themselves? And how do they play? Do boys and girls together or do they divide themselves up? How important is the free-playing for the development of the child? Genus is also an important element which is interesting to observe and to see different patterns in. The abidance?s have been made while the children have been playing, and from discrete observations notes have been taken.I have been working with material, and literature from distinguished researchers within the subject.