Bakgrund: MunvÄrd Àr en viktig del av omvÄrdanden för patienters vÀlbefinnande. Daglig rengöring av tÀnder och munhÄla Àr grunden till att förebygga olika sjukdomstillstÄnd. Undersökningar visar att kunskapen om munvÄrd Àr lÄg hos vÄrdpersonal. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa vÄrdpersonals uppfattning om munvÄrd. Metod: En litteraturstudie har gjorts dÀr fem artiklar ingÄr.

En fr?ga som ?r aktuell bland tredje ?rets studenter p? antropologprogrammet p? G?teborgs universitet ?r hur man g?r tillv?ga f?r att f? arbete efter examen, speciellt g?llande arbeten d?r man f?r till?mpa antropologisk kompetens. Denna studie unders?ker hur man blir professionell med en kompetens fr?n en utbildning som saknar f?rankring i ett specifikt yrke. Studien unders?ker ?ven vad utmaningarna ?r f?r att arbeta med antropologi p? ett professionellt s?tt utanf?r akademin och hur man navigerar som antropolog p? arbetsmarknaden, utanf?r akademin. F?r att visa detta framh?vs s?v?l nyexaminerade som arbetserfarna antropologers situationer, ber?ttelser, perspektiv och m?nster.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förstÄ den viljeinriktning som prÀglar en privat daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning utifrÄn olika utsa-gor frÄn handledare och deltagare. Vi har i vÄr studie utgÄtt frÄn tvÄ olika sÀtt att tÀnka angÄ-ende stödet till personer med utvecklingsstörning. Vi anger dessa skilda viljeinriktningar som det linjÀra och det cirkulÀra tÀnkandet. Resultatet analyseras utifrÄn Bradleys modell i svensk översÀttning av Jönsson (1995) Misa AB. Sex respondenter intervjuades, tre handledare och tre deltagare, varav tvÄ mÀn och fyra kvinnor.

SYFTESyftet med denna studie Àr dels att undersöka vilken pÄverkan vissa faktorer har pÄ budstrider, dels att undersöka om budstrider har nÄgon effekt pÄ budpremien. METODEn kvantitativ studie görs av 22 uppköpsobjekt pÄ Stockholmsbörsen under perioden 1997-2007. Elva av objekten har varit föremÄl för budstrider, resterande objekt fungerar som en kontrollgrupp utan budstrider. Genom univariata analyser och en probitmodell försöker vi förklara fenomenet budstrider. TEORETISKA PERSPEKTIVVÄr teoretiska referensram bygger pÄ tidigare forskning kring uppköp och förvÀrv samt artiklar relaterade till vÄra undersökningsvariabler.

Denna uppsats behandlar daglig vÀderpÄverkan pÄ anmÀlda respektive avslutade sjukskrivningar i tolv svenska regioner under perioden 1987-1990. VÀderdata frÄn SMHI bestÄr av soltid, temperatur och nederbörd. Sjukskrivningsdata Àr kopplade till vÀderstationsdata. Undersökningarna Àr differentierade för tre dimensioner: pÄbörjade/avslutade sjukskrivningar, sommar-/vinterhalvÄr samt kvinnor/mÀn. Vi har funnit att sol har en signifikant dÀmpande effekt för anmÀlda sjukskrivningar under sommarhalvÄret.Kvinnor reagerar dessutom till skillnad mot mÀn pÄ vÀderomslag i soltid över vinterhalvÄren nÀr det gÀller att avsluta sjukskrivningar..

Huvudsyftet med föreliggande kvantitativa studie var att fÄ en förstÄelse för hur individens sociokulturella influenser kan bidra till en god hantering av stressorer. Detta genom att jÀmföra en grupp brandmÀn frÄn VÀrends RÀddningstjÀnst i VÀxjö med en kontrollgrupp, för att med ett salutgeniskt perspektiv, undersöka om begreppet Kasam (KÀnsla av sammanhang) kan vara en möjlig förklaring till att brandmÀn klarar av de stressorer de utsÀtts för i deras yrke. Det sekundÀra syftet var att undersöka om individers uppskattade hÀlsa samverkar med graden av Kasam dÄ dessa antas samspela. I studien deltog 75 respondenter varav 26 personer i gruppen brandmÀn och 49 personer i kontrollgruppen. Respondenterna frÄn bÄda grupperna fick besvara 29 frÄgor i frÄgeformulÀret Kasam-29 samt skatta sin upplevda hÀlsa.

Syftet med vÄr undersökning var att utforska förÀldrars perspektiv pÄ samverkan och samverkansformer i förskolan. Vi har genomfört en kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Urvalet bestÄr av 32 förÀldrar frÄn en förskoleenhet med fyra avdelningar. Resultatet bygger pÄ bÄde öppna och slutna frÄgor för att fÄ en bredare uppfattning av förÀldrarnas perspektiv. Resultatet visar att de flesta av förÀldrarna ansÄg att samverkan och dess former Àr nÄgonting som uppskattas.

BakgrundI den nya lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) uppmÀrksammas vikten och betydelsen av estetik i olika former, vilka bör utgöra bÄde innehÄll och metod i verksamheten. Olika musikpedagogiska forskningar med inriktning mot förskolan synliggör att musiken mest anvÀnds som metod i verksamheten. Detta kontrasterar till styrdokumentet och vÀcker diskussion kring musik som lÀrandeobjekt i förskolan. I den nya lÀroplanen (Lpfö 98 rev.

Att fondspara har lÀnge varit ett av de vanligare sparalternativen för oss svenskar. Det finns i dagslÀget ett stort intresse av att placera i etiska fonder, men det rÄder en stor förvirring om vad etiska fonder egentligen Àr och var grÀnserna ligger.Men med de begrÀnsningar som de etiska fonderna har kopplade runt sig, kan man fortfarande pÄvisa att etiska fonder Àr ett bra placeringsalternativ i jÀmförelse med traditionella Sverigefonder?I undersökningen jÀmförs 16 etiska respektive 16 traditionella Sverigefonder mot varandra. JÀmförelsen har gjorts kvartalsvis och undersökt avgift, avkastning, standardavvikelse och sharpekvot. All data om fonderna har hÀmtats frÄn analysföretaget Morningstars hemsida.Resultatet visade att bÄda fondkategorierna ligger i samma riskklass men de traditionella fonderna har uppvisat en genomsnittlig högre kvartalsavkastning, samt att de etiska fonderna har en lÀgre avkastning per riskenhet.

I denna studie undersöks möjligheten att prognostisera daglig avkastningen för branschindelad aktieindex, givet APT-modellen. Ur APT-modellen formuleras tvÄ modeller med olika grader av komplexitet, dÀr möjligheten till dels prognosförmÄga och dels möjligheten till att utveckla lönsamma strategier undersöks. Undersökning pÄvisar svÄrigheterna med att prognostisera avkastning för branschindelade aktieindex men att det Àr möjligt att utveckla lönsamma handelsstrategier ur de framtagna prognosmodellerna, dÀr detta resultat leder till att effektiva marknadshypotesen förkastas.

Undersökningens syfte Àr att jÀmföra datorskrivna och handskrivna elevtexter för att ta reda pÄ om gymnasieelevers texter skiljer sig Ät utifrÄn vissa sprÄkliga aspekter beroende pÄ om eleverna skriver pÄ dator eller för hand. I undersökningen har en komparativ studie av fem datorskrivna och fem handskrivna elevtexter genomförts utifrÄn en kvalitativ textanalys med fokus pÄ texternas sprÄkfunktion, disposition, textbindning, syntax och ortografi. Utöver dessa har Àven tvÄ kvantitativa analyspunkter tillÀmpats i undersökningen: textlÀngd och genomsnittlig meningslÀngd.Undersökningen visar att det finns skillnader mellan elevernas datorskrivna och handskrivna text, men bara pÄ vissa omrÄden. De största skillnaderna berör frÀmst de kvantitativa analyspunkterna som visar att bÄde textlÀngd och meningslÀngd Àr lÀngre i de datorskrivna texterna. LikasÄ gÄr att faststÀlla smÄ skillnader mellan texternas sprÄkfunktion, referentbindning och satsradning.

Bakgrund: Procedurrelaterad sm?rta hos barn ?r ett ?terkommande och underbehandlatproblem inom h?lso- och sjukv?rd. Procedurrelaterad sm?rta omfattar den sm?rta somuppst?r vid medicinska och diagnostiska ingrepp. Vid utf?randet av sm?rtsamma ingrepp?r sjuksk?terskan oftast delaktig.

Syftet med studien var att undersöka hur hög precision Àldre personer har nÀr de Älderskattar maskerade och omaskerade ansikten. 21 kvinnor och 19 mÀn, totalt 40 deltagare med genomsnittlig Älder pÄ 57,7 Är fick skatta Äldern pÄ 30 maskerade och 30 omaskerade ansiktsbilder. Samma stimuluspersoner anvÀndes med och utan mask. Stimulusbilderna delades upp i grupperna yngre (18-32 Är) samt Àldre (39-72 Är). Resultatet visar att omaskerade ansikten skattas med högre precision Àn maskerade ansikten och att kvinnor hade en högre precision Àn mÀn.

Bakgrund: MunvÄrd Àr en viktig del av omvÄrdanden för patienters vÀlbefinnande. Daglig rengöring av tÀnder och munhÄla Àr grunden till att förebygga olika sjukdomstillstÄnd. Undersökningar visar att kunskapen om munvÄrd Àr lÄg hos vÄrdpersonal. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa vÄrdpersonals uppfattning om munvÄrd. Metod: En litteraturstudie har gjorts dÀr fem artiklar ingÄr. En kvalitativ analysmetod har anvÀnts. Resultat: Resultatet visar pÄ att vÄrdpersonal har uppfattningen att de fÄtt för lite utbildning i munvÄrd men att de ÀndÄ prioriterar munvÄrd högt. VÄrdpersonals utbildning har betydelse för hur de upplever att utföra munvÄrd. Slutsats: Det behövs mer utbildning för vÄrdpersonal i omrÄdet munvÄrd och en manual för hur de ska utföra munvÄrd..

Sedan 70-talet har Ă„tervinning av papper ökat i en snabb takt. Förutom miljöfaktorer spelar ekonomiska incitament en avgörande roll. Att anvĂ€nda returpapper vid nytillverkning av papper Ă€r ett sĂ€tt för pappersindustrin att spara energi och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt pengar. Återvinning av papper Ă€r dĂ€rmed viktigt ur sĂ„vĂ€l ett politiskt som nationalekonomiskt perspektiv. Föreliggande studie avser att studerar fem faktorer som kan antas pĂ„verka graden av Ă„tervinning.