Studiens syfte var att få en bred och fördjupad bild av kvinnliga civilingenjörsstudenters planer, drömmar och mål kring sina framtida yrkesliv. Atlas Copco Construction Tools kom med förslaget på uppsatsämne då de ville kartlägga kvinnliga civilingenjörstudenters preferenser för att bättre kunna attrahera dessa till företaget. En metodtriangulering utfördes, där kvantitativ och kvalitativ metod samverkade i form av en egenkonstruerad enkät samt intervjuer. Studien inleddes med en teoretisk genomgång av tidigare forskning med fokus på organisation & kön samt hur arbetssökande attraheras till arbeten/organisationer. Enkäten besvarades av 116 kvinnliga civilingenjörstudenter från KTH, Chalmers och Linköpings Universitet.

Syftet med detta arbete var att studera hur mångfalden kan framträda i en pedagogisk miljöoch vilka utvecklingsmöjligheter erbjuds barn i den. Miljön anser vi vara en viktig del i barnsutveckling och lärande. Mångfald är liksom miljö, en viktig del i denna utveckling. Iuppsatsen kopplar vi samman dessa två begrepp och gör en tolkning av en pedagogisk miljöpå en förskola.I denna uppsats kopplas mångfaldsbegreppet till miljöns uppbyggnad, variation och innehåll.I genomgången av teoretiska perspektiv länkas styrdokument, sociokulturellt perspektiv ochvariationsteori ihop. En kort beskrivning av den svenska förskolans historia och ReggioEmilia pedagogiken presenteras med koppling till mångfald och miljö.Olika tekniska hjälpmedel användes vid observation, för att samla in data.

Syftet med studien är att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva självscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer från olika kulturer. Den kulturella variation som studeras är individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan två individer där den ena kommunikationsparten kommer från en individualistisk kultur och den andra från en kollektivistisk kultur.Studien visar att kultur och självscheman ömsesidigt påverkar varandra och att såväl den kulturella bakgrunden som självschemana påverkar det kommunikativa beteendet. Två kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lågkontextkommunikation, definieras. De båda kommunikationsstilarna används sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjära, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information.

The aim of this thesis is to investigate librarians? experiences and opinions about a system for fiction retrieval based on the subject headings list Att indexera skönlitteratur. I want to know if librarians experience that subject headings searches for fiction literature are a good working tool, if there according to librarians are other resources and means that makes fiction available and searchable, and how they estimate the possibility of non-professionals to use subject headings for fiction retrieval. Six librarians at public libraries in Göteborg where interviewed. The interviews dealt with their work with fiction literature, their experiences of subject headings as a fiction retrieval tool, and with their contacts with patrons.

A common assumption in marketing is the wider variety of product a corporation has, the better for the consumer: more product - more choices. Companies often develop a line extension to broaden consumer range through product attributes including quality, function and design. These developed attributes within the product are not always optimal for the consumer. As a result, companies often become entangled in having a price higher than the cost and benefit of the products. This essay aims to analyze the consumer value of line extension products and how these evaluations relate to extended line product pricing.

Som trafikant får man många gånger sitt första ? och kanske enda ? intryck av en stad vid förbifartens trafikplatser. Här återfinns ofta brytpunkter både för körmönster och stadsmönster. Vid trafikplatsen ändras förutsättningarna för bilisterna och deras upplevelse av trafikmiljön och här delar förbifarten stadsbygd från landsbygd. Detta arbete handlar om hur man kan förbättra intrycket av en stads entré genom fysiska gestaltningsåtgärder. Arbetet syftar till att skapa en metod för att tydliggöra färden till trafikplatsen och vidare in mot staden och göra den till en regisserad resa genom rum.

During recent years, the trend of Swedish students? negative performance and results in mathematics has been discussed. It is agreed that a change in teaching methods is necessary in order to solve this issue. Thus we found it interesting to take a closer look at an alternative way of teaching. The purpose of this study was to find out what teachers and students associate concrete mathematics with and make a comparison between them.

Sammanfattning Stadens offentliga rum är en viktig arena för stadslivet. Detta påstående har varit utgångspunkten för att undersöka de fysiska förutsättningarna i stadsrummet och vad de har för betydelse för mötet mellan människor. Människor ska ha möjlighet att mötas i det offentliga rummet, men det behövs en anledning för att vistas där. Det kan vara så enkelt som att titta på andra människor, men då måste människor välja att uppehålla sig just på den platsen. I examensarbetet utpekas ett antal element i den fysiska miljön som underlättar eller försvårar möjligheten till att vistas i den offentliga miljön.

The Swedish Public Relation industry has gone through a rapid growth in the recent decade. A peculiar, although perhaps not unexpected, development is that former politicians and politically employed individuals to a larger extent have been the subject of recruitment effort from the industry. Simultaneously there has been a public debate concerning the influence on Public Relations and Lobbying over the political agenda. The purpose of this thesis is to widen and deepen the discussion concerning Public Relations consultants. It centers on the individual consultants and takes their competence as the point of departure.

Syftet med studien är att undersöka vilken roll livsmedelsbutikerna har när det gäller att öka efterfrågan och konsumtionen av lokalproducerade livsmedel. Faktorer så som utbud, prissättning, variation samt marknadsföring och exponering har undersökts. Studien omfattar totalt 15 butiker i Gävle, Sandviken, Hofors, Ockelbo och Järvsö, och har varit en del av projektet,?Ditt val spelar roll ?Konsumentens roll i den moderna livsmedelsproduktionen?, som är ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Gävleborg och Högskolan i Gävle. Undersökningen har genomförts genom att enkäter har skickats ut till de 15 butikscheferna.

Utifrån vår B-uppsats vi skrev våren 2010 och den verksamhetsförlagda utbildningen vi fått under våra studier, har vi uppmärksammat en variation på tillgången av det bildskapande materialet ute på de berörda förskolorna. Hur materialet är presenterat kan skilja sig genom att materialet står i barnens höjd, på öppna hyllor eller bakom låsta dörrar.Syftet med studien är att beskriva relationen mellan fyra förskollärares syn på bildskapande (deras tankar) och den verksamhet som bedrivs (deras handlingar) med barn i åldrarna ett till tre år. Vi avser att jämföra relationen mellan respektive pedagogs uttryck och inte pedagogerna emellan.Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer i den bildskapande aktiviteten. Detta för att förstå relationen mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar i och om bildskapandet.Det råder inget tvivel om att det finns skillnader mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar utifrån det material vi samlat. Bland annat synliggörs detta i materialets tillgänglighet och pedagogernas delaktighet i den bildskapande aktiviteten..

Studien problematiserade gymnasieelevers lärande i perspektivet: Lär sig elever förmågan att programmera eller lär de sig enbart programmeringsspråket? Syftet var att undersöka och analysera hur elever lär sig att programmera och om de lär sig tankesättet för att praktiskt tillämpa sina kunskaper av ett objektorienterat språk. Frågeställningar var: Hur uppfattar elever programmeringen och på vilket sätt lär de sig att programmera,dvs. kan de ta till sig programmeringsspråket för att lösa problem samt hur bibehåller elever sin motivation för lärande? Studien omfattade ett tjugotal elevers uppfattningar av programmering under ett tjugotal lektioner i C-sharp, som analyserades enligt en fenomenografisk ansats.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka lärares förhållningssätt till individualisering i matematikundervisning. Utifrån detta syfte formulerades frågeställningar berörande lärares definition av begreppet individualisering, individualiseringsätt i undervisning, vilka faktorer som styr detta samt möjligheter och begräsningar med individualisering. Vår insamlade data grundar sig på intervjuer med verksamma lärare i grundskolans tidigare år. Materialet tematiserades och analyserades utifrån våra teoretiska utgångspunkter; ramfaktorteorin samt Bernsteins begrepp klassifikation, inramning och kod. Resultatet påvisar en variation i definitionen av begreppet individualisering, men generellt kopplar lärarna samman begreppet med att möta elevers olika kunskapsnivå och inlärningssätt i undervisningen.

The purpose of the thesis is to map the meaning of ?international competence? in Swedish company boards of directors. The study is divided in a qualitative part and a quantitative part. The qualitative study consists of a discourse analysis where variation in interpretative repertoires are identified to enhance the understanding of the nature of reasoning related to the meaning and importance of the issue at stake. The discourse analysis is conducted on an empirical material from 27 interviews with decision makers in recruitment processes to Swedish company boards of directors.

Syftet med denna studie är att belysa mönster i barns utelek på två olika förskolor utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte är att försöka se om det framträder några skillnader i lekmönster mellan de två förskolorna utifrån det faktum att den ena förskolan sedan åtta år tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor använder förskolegården på lite olika sätt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfälle på respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhällets genusordning.