Den här uppsatsen använder essä som kvalitativ metod för att undersöka ett dilemma som utspelar sig i flera gestaltade berättelser utifrån mina egna erfarenheter. De beskriver de dokumentationskrav i förskolans läroplan som påverkar mig. Jag granskar där några av de svårigheter som jag har mött i dokumentationsarbetet som finns på förskolan, såsom svårigheten med att vara emotionellt närvarande med barnen, samtidigt som jag dokumenterar. Jag använder mig av den hermeneutiska cirkeln för att få en mer nyanserad bild av dilemmat.Syftet med den här essän är att undersöka pedagogens förhållningssätt till dokumentationsarbetet och hur det påverkar barnen. De frågor jag ställer i uppsatsen handlar om dokumentationens syfte, barns inflytande, det etiska förhållningssättet till barns livsvärldar och pedagogens närvaro i dokumentationsprocessen.Jag belyser frågeställningarna genom att lyfta den pedagogiska dokumentationen som grund för ett gemensamt reflektionsarbete, som också fokuserar på barns inflytande och medverkan.

Samhället vi lever i idag blir alltmer modernt och utvecklingen av olika tekniker går fort framåt. Några exempel är möjligheten att via internet utföra bankärenden och lämna in deklaration. Dessa ärenden är känsliga och personliga men genom att nya tekniker har utvecklats har det blivit möjligt. Nästa steg skulle kunna bli att rösta elektroniskt. Det är även detta som är uppsatsens huvudsyfte, att utreda möjligheten till ett elektroniskt röstningsförfarande och om det är i enlighet med regleringen om de fria, hemliga och direkta valen som stadgas i grundlagen.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur förskollärares förhållningssätt till och kunskap om sekretess och tystnadsplikt påverkar deras agerande i samband med att barnen ska överlämnas från förskola till förskoleklass. Semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer används som metod. Sex förskollärare intervjuas. Intervjumaterialet analyseras utifrån en modell som utarbetats av Gunell Colnerud. Modellen beskriver sex kategorier av normer som har betydelse för lärares agerande i professionella relationer (Colnerud, 1995).

Syftet med studien är att belysa hur pedagoger resonerar kring betydelsen av barns delaktighet och inflytande över sitt lärande i förskolans vardag. Jag har försökt att tydligöra vad som skapar möjligheter och hinder genom kvalitativ studie med pedagogerna i förskolan. Jag har undersökt vad som utgör delaktigheten i barns lärande, sammanhang, tillämpningar, hinder, och barns olika förutsättningar samt sökt likheter och skillnader mellan pedagogernas svar.Resultaten i studien visar att kommunikation, integritet, miljö och kunskap har en central betydelse i det sociokulturella perspektivet. Pedagogernas barnsyn och förhållningssätt påverkar både medvetet och omedvetet handlingar och omdömen i deras arbete. Pedagogerna i studien uppmärksammade vad mångfaldighet innebär genom att beskriva alla barns unika egenart och att varje barn bär med sig olika familjekulturer in till förskolans arena.

Syftet med arbetet är att diskutera hur skolan och i synnerhet lärarens förhållningssätt påverkar elevens identitetsskapande i en mångkulturell skola. Metoden för den empiriska insamlingen är kvalitativa intervjuer då studien är baserad på elevuppfattningar och upplevelser under grundskolan. Genom samtal med vuxna före detta elever och ungdomar med annan etnisk bakgrund har det framkommit att de har liknande erfarenheter från grundskolan. De upplever att lärarnas förhållningssätt har haft stor inverkan på deras identitetsskapande och skolprestationer. Studiens fokus ligger på hur lärarnas förhållningssätt till eleverna inverkar på deras identitetskapande, självkänsla och skolprestationer. Undersökningen är byggd på intervjuer och genomfördes under en vecka med före detta elever och ungdomar.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer utg?r ett allvarligt och omfattande samh?llsproblem som kan drabba kvinnor oavsett etnicitet, bakgrund eller samh?llsklass. V?ld i n?ra relationer kan leda till allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser f?r den utsatta individen. Det utg?r dessutom en allvarlig kr?nkning av de m?nskliga r?ttigheterna och strider mot grundl?ggande principer om m?nniskors v?rdighet och integritet.

Uppsatsen behandlar socialtjänstlagens ekonomiska bistånd och dess villkor. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka krav som kan ställas på en enskild som ansöker om försörjningsstöd hos en socialnämnd. Vidare besvaras den omvända frågan; vilka krav som inte kan göras gällande gentemot den biståndssökande. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger på rättsfall från Regeringsrätten och till viss del även kammarrätterna. Socialtjänstens insatser skall bygga på principerna om frivillighet, självbestämmande och integritet.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt område och den är frivillig för företagen att upprätta. Den regleras inte av några lagar och har heller inte krav på extern granskning, vilket den finansiella redovisningen har. Detta gör att företag kan skriva i stort sett vad som helst. Trovärdigheten i detta sammanhang är ifrågasatt och det finns oklarheter kring vad den innebär, vilket gör det till ett intressant ämne att titta närmare på.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka egenskaper som kännetecknar trovärdighet i en hållbarhetsredovisning och därmed bidra med kunskap som kan hjälpa till att öka trovärdigheten i företags hållbarhetsredovisningar.Avgränsningar: Undersökningen begränsas till att utreda trovärdigheten kring den hållbarhetsredovisning som upprättas frivilligt av företagen, inte den som är obligatorisk enligt Årsredovisningslagen. Detta på grund av att den omfattas av den finansiella redovisningens lagar och regler.Genomförande: Uppsatsens empiri har samlats in genom en kvalitativ metod där åtta intervjuer genomförts med företag, intressenter och granskare för att få olika perspektiv på trovärdigheten i hållbarhetsredovisningar.Resultat: Studiens resultat visar att viktiga egenskaper för trovärdighet är öppenhet och ärlighet, vilket innebär att ge ut rätt mängd information samt redovisa både positiva och negativa delar av företagets verksamhet.

Bakgrund: Anorexia nervosa innebär för en människa svår viktnedgång, som är en konsekvens av dennes rädsla att gå upp i vikt. Omvårdnaden består till stor del av kontrollerad behandling av de fysiska symtomen, vilket kan resultera i en maktkamp då människor med anorexia nervosa inte inser att de behöver hjälp och inte vill bli friska. Detta utmanar skapandet av en vårdrelation. En fungerande vårdrelation är avgörande för patienters tillfrisknande.Syfte: Att beskriva patienters och sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen i omvårdnaden av anorexia nervosa.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ litteraturstudie. Informationssökning gjordes via databasen Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature, CINAHL.

Bakgrund: Anorexia nervosa innebär för en människa svår viktnedgång, som är en konsekvens av dennes rädsla att gå upp i vikt. Omvårdnaden består till stor del av kontrollerad behandling av de fysiska symtomen, vilket kan resultera i en maktkamp då människor med anorexia nervosa inte inser att de behöver hjälp och inte vill bli friska. Detta utmanar skapandet av en vårdrelation. En fungerande vårdrelation är avgörande för patienters tillfrisknande.Syfte: Att beskriva patienters och sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen i omvårdnaden av anorexia nervosa.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ litteraturstudie. Informationssökning gjordes via databasen Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature, CINAHL.

Det finns många orsaker till att en individ behöver genomgå en stomioperation och sedan leva med denna. De vanligaste anledningarna är bland annat de inflammatoriska tarmsjukdomarna, ulcerös kolit och Crohns sjukdom, samt cancer i tjock- och ändtarm respektive urinblåsan. Att leva med en stomi kan påverka en människas livsstil och livskvalitet. För att varje individ skall få sina omvårdnadsbehov tillgodosedda av sjuksköterskan måste upplevelsen av att leva med en stomi synliggöras. Om denna kunskap inte belyses finns en risk att ett lidande uppstår samt att individens integritet och identitet kan skadas.

Att dokumentera omvårdnad på ett omsorgsfullt sätt har en avgörande betydelse för omvårdnadens kvalitet, för utveckling av omvårdnad samt är en grund för kvalitetsutveckling inom omvårdnad. Det är sjuksköterskans skyldighet att föra en patientjournal, vilken ska innehålla observation, bedömning (omvårdnadsanamnes, status, mål), omvårdnadsdiagnostik, omvårdnadsordination, planering, genomförande och utvärdering av patientens omvårdnad. Omvårdnadsdokumentationen ska främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Den bör också garantera att patientens värdighet inte i något avseende kränks. Genom att sjuksköterskans dokumentation avspeglar patientens väsen och innersta önskningar om hur denne vill bli vårdad kan man lindra patientens vårdlidande.

Autonomiprincipen är det förhållningssätt som vägleder habiliteringspersonalen i sitt dagliga arbete. "Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade personer" (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) beskriver att den kommunala verksamheten ska grundas på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Utifrån detta ville vi i denna kvalitativa undersökning ta reda på vilket förhållningssätt habiliteringspersonal, i daglig verksamhet, har när det gäller den professionella makten gentemot de intellektuellt funktionsnedsatta kundernas rätt till autonomi. Det är för habiliteringspersonalen, i vår undersökning, klart att kunden ska ha ett självbestämmande "i största möjliga mån". Det är det förhållningssätt som habiliteringspersonalen vi intervjuat praktiserar i dagsläget. De efterlyser dock regler från ledningen för att få vägledning i hur de ska förhålla sig till kundernas autonomi.

Ser vi till de villkor som råder inom de särskilda ungdomshemmen har personalen en dubbel funktion i sitt arbete med ungdomarna. Detta då de särskilda ungdomshemmens uppgift är att verkställa vård och behandling utan den enskildes samtycke. Vidare ska verksamheten utöva särskild noggrann tillsyn över de ungdomar som är placerade där samtidigt som personalen ska beakta den unges rätt till självbestämmande och integritet. Ett ökat brukarinflytande för de personer som nyttjar offentliga tjänster har diskuterats flitigt den senaste tiden. Diskussionen har även implementerats inom SiS, huvudman för de särskilda ungdomshemmen, som menar att ungdomarna ska ges inflytande under den tid då de är tvångsplacerade.

Epilepsi är ett tillstånd med återkommande oprovocerade krampanfall under en längre tid, och är den vanligaste förekommande neurologiska sjukdomen hos hund. Krampanfall uppstår då det blir en obalans mellan de excitatoriska och de inhibitoriska signalerna i hjärnan vilket leder till en okontrollerad urladdning av neuron. Ett anfall består av olika faser; prodromal, aura, iktus, postiktus och interiktus. Epilepsi hos hund delas in i genetisk epilepsi, strukturell epilepsi och epilepsi av okänd orsak. Epilepsi behandlas vanligtvis med medicin i form av fenobarbital, kaliumbromid eller benzodiazepiner. Dessa substanser verkar på olika sätt i hjärnan för att motverka att ett krampanfall uppkommer eller för att bryta ett pågående anfall.