Kennelhosta är ett samlingsnamn för en grupp virus- och bakterieinfektioner som ofta drabbar hundar som är tillsammans med större grupper av andra hundar. Symptomen är oftast milda, vanligtvis med en torr, hackande hosta, men kan i vissa fall ta sig uttryck som svårare symptom som lunginflammation. De vanligaste infektionsämnena är hundens parainfluensavirus (CPIV), hundens respiratoriska coronavirus (CRCoV), hundens adenovirus typ 2 (CAV-2) och bakterien Bordetella bronchiseptica. Hundens respiratoriska coronavirus är det virus som undersöktes i studien som ligger till grund för den här rapporten. Familjen coronavirus innehåller de största membranomslutna virusen med RNA som arvsmassa med genomstorlekar på upp till 32000 baser.

The first two weeks in a pup's life is called the neonatal period. This period is dominated by growth and development of organs and senses. The puppy is born blind and deaf and the physiological disability makes it unable to move properly. The neonatal period is characterized by a lot of sleeping. The pup receives the important milk and warmth from the bitch.

Kungsmarken, a apartment area in Karlskrona has suffered the medias prying eye for decades. Today the area only maintains a very low position of status in the livinghierarchy in the community. The area in question was a part of the "Miljonprogrammet" and apperantly has suffered the same consequenses as similar areas since it was built. The onesided negative discourse that has persecuded areas of Miljonprogrammet, such as Kungsmarken, has put social problems as criminality, drugaddiction, dependancy on the social welfare system or cultural incompetence in the focus. The author´s previous understanding of the phenomena lies in private experience from living in Hjällbo, a similar area in Gothenburg also with the miljonprogram.

Kungsmarken, a apartment area in Karlskrona has suffered the medias prying eye for decades. Today the area only maintains a very low position of status in the livinghierarchy in the community. The area in question was a part of the "Miljonprogrammet" and apperantly has suffered the same consequenses as similar areas since it was built. The onesided negative discourse that has persecuded areas of Miljonprogrammet, such as Kungsmarken, has put social problems as criminality, drugaddiction, dependancy on the social welfare system or cultural incompetence in the focus. The author´s previous understanding of the phenomena lies in private experience from living in Hjällbo, a similar area in Gothenburg also with the miljonprogram.

Människor får möjlighet att ses och mötas i stadens offentliga rum. För att försäkra att staden på ett hållbart sätt planeras för dess invånare, behövs kunskap kring hur det sociala livet i offentliga rum fungerar och även hur vi kan bibehålla och utveckla dess funktion som mötes-, aktivitets- och uppehållsplats. De offentliga rummen i en stad är till för stadens alla invånare oavsett kön, etnicitet, ålder, ekonomi osv. Dess användning skiljer sig genom tiderna och domineras idag främst av frivilliga aktiviteter dit bland annat sociala aktiviteter räknas. Det finns varierande sätt att ta det offentliga rummet i anspråk. Konflikten mellan föreskrivna och unika användningar genererar en social friktion som främjar mer öppna och tillgängliga offentliga rum för fler grupper. Genom litteraturstudier med utgångspunkt i det offentliga rummet studeras det sociala livet och dess förutsättningar.

Föreliggande studie ville ta reda på huruvida mångfaldsutvecklingsarbetet är förankrat i de studerade människobehandlande organisationerna. Det visade sig att arbetet med mångfaldsfrågorna begränsas för merparten av de intervjuade till att anställa personer med olika etniska bakgrund samt att följa de styrdokument som förbjuder diskriminering. Analysen har visat att merparten av respondenterna resonerar fortfarande kring mångfald i termer av hinder och problem samt lagar och regler, istället för vinster, fördelar och möjligheter. Att de gör det betyder oundvikligen att man begränsar sig själv och sitt handlingsutrymme när det gäller verksamhetsutvecklingsarbetet, det är mitt resonemang. Många av de intervjuade verksamhetsansvariga fokuserar och relaterar diskussionen om mångfaldsutveckling till problematik och upplevda hinder utan att de medvetet, strategisk och målinriktad försöker göra något för att minimera dessa upplevda negativa effekter som mångfaldiga arbetsgrupper kan medföra.

Denna uppsats rör sig inom fältet kritiska kulturarvsstudier och fokuserar på svensk utförselreglering av kulturhistoriska föremål genom tiderna. Utgångspunkten ligger i 2014 års omformulering av kulturmiljölagens portalparagraf, vilken numera inkluderar mångfaldsmål. Kulturmiljölagens utförselreglering (reglerad i 5:e kapitlet), som inte uppdaterades samtidigt, är tänkt att läsas mot bakgrund av de inledande bestämmelserna. Eftersom den sedan tidigare uppfattats vila på ålderdomliga nationalistiska värdegrunder, uppstod frågan ifall det fanns en diskrepans i förhållande till de nya målen.För att hitta svar söker sig uppsatsen tillbaka till utförselregleringens formativa moment samt förändring från 1920-talet och framåt och sätter detta i relation till nuvarande kulturpolitiska mål och kulturvård i dagens samhälle. Motiv till utförselreglering men också vilka föremålstyper som skyddats genom tiderna har studerats, analyserats och jämförts kvalitativt.

Igf2 (insulin-lik tillväxtfaktor 2) och H19 är präglade gener hos däggdjur. Präglade gener uttrycks ojämnt; den allel som ärvts från den ena föräldern uttrycks mer än den från den andra. Igf2-genen kodar för en viktig embryonal tillväxtfaktor och uttrycks till protein bara från den paternella allelen. H19 transkriberas bara från den maternella allelen, men translateras inte till protein. Igf2 spelar en viktig roll under dräktigheten, då den bidrar till tillväxten av både placenta och foster och reglerar såväl näringstillgång och tillväxthastighet för embryot. Enligt en teori kallad ?the genetic conflict theory? (~konflikten mellan genomen) så ligger det i honans intresse att fördela resurserna jämnt mellan alla syskon.

SAMMANFATTNING När man i tidigare undersökningar studerat betesgång för mjölkkor har klimatet på betet inte beaktats. En höglakterande ko producerar mycket värme som hon måste avge till sin omgivning för att kunna bibehålla sin kroppstemperatur. De sätt som djuret kan avge värme på är begränsade och påverkas av flera klimatfaktorer samt djurets genetiska och biologiska förutsättningar. Antalet dagar som registreringar gjordes under denna studie blev av flera olika anledningar få, 18 dagar. Klimatet utomhus under studien registrerat som globtemperatur varierade från 22,4 till 34,7ºC. Då djurskyddslagen skall främja djurens hälsa och djurets naturliga beteende fick en grupp 126 höglakterande kor möjlighet att välja uppehållsplats under tiden 26 juli till 11 augusti. 2004. Korna fördes ut på betet vid niotiden på förmiddagen och var därefter fria att gå in och ur stallet efter egen vilja tills de togs in för kvällsmjölkning omkring klockan tre påeftermiddagen.