Utrikesfödda som anländer till Sverige som flyktingar eller som asylsökande får lära om på nytt. Integrationen blir en del av deras vardag genom utbildning inom SFI och introduktionsprogram med samhällskunskap och kunskapsområden som är nödvändiga för att bli en del av samhället och ha möjlighet till arbete. Som arbetssökande får många av dem ändå inte jobb trots förväntningar som finns efter avslutad introduktion.Syftet är att ta reda på hur utrikesfödda kvinnor som deltar i åtgärdsprogram beskriver om sina förutsättningar att få ett jobb. Och vad de tror påverkar möjligheten att få ett jobb. Detta vill jag undersöka genom att intervjua kvinnor som deltar i arbetsmarknadsåtgärder med följande frågeställningFrågeställning Hur beskriver kvinnorna möjligheten att få ett lönearbete? Vilka svårigheter möter kvinnorna mellan olika kulturer som arbetssökande? Hur beskriver kvinnorna sitt deltagande på praktik, utbildning och arbete?Metoden bygger på sju kvalitativa intervjuer med utrikesfödda kvinnor som deltar i arbetsmarknadsåtgärder.

Denna studie bygger på en litteraturstudie och ett fältförsök. Vi har undersökt vilken som är den ekonomiskt optimala kvävegödslingen i stärkelsepotatis. Eftersom potatisens kväveupptag varierar mellan sorter, odlingsplatser och år så har vi också undersökt möjligheter att mäta upptaget för att anpassa gödslingen. Syftet med studien var att hitta lämpliga riktvärden för nitrathalten i bladskaft hos stärkelsepotatis vid olika tidpunkter under odlingssäsongen. Dessa riktvärden kan sedan användas som referens vid snabbmätning av potatisens kvävestatus, både för att se kompletteringsgödslingsbehov och för att korrigera gödslingsstrategin över tid.

Att ta ett större ansvar inom miljömässiga, ekonomiska och sociala frågor blir en allt viktigare punkt på många företags agendor, och en allt betydelsefullare aspekt för konsumenter att ta hänsyn till när de överväger köp av produkter eller tjänster. Företagsansvar, internationellt benämnt som corporate social responsibility eller CSR, har också fått ett genombrott bland myndigheter och andra officiella organ såsom FN och EU, som jobbar för att underlätta för företag genom olika riktlinjer och redovisnings­standarder för CSR. Fristående intresseorganisationer har också en viktig del i CSR-frågan, både som samarbetspartner och som granskare. Många av företagens intressenter är intresserade just av statistik och resultat, men hur kommunicerar ett konsumentföretag till sina kunder att de satsar på CSR-frågor? Hur kan företag använda av olika typer av strategier, kanaler och budskap för att stärka sitt varumärke och nå ut med sitt ansvarstagande? Trots att arbetet med CSR ofta föregås av noggranna strategiska överväganden och diskussioner om hur CSR påverkar varumärket, är det inte alla företag som har en tydlig plan för hur de ska kommunicera CSR mot konsumenter.Denna uppsats syftar till att undersöka hur kommunikationen kring företags CSR-arbete sker, ser ut och uppfattas hos den intressentgrupp som företagets produkter eller tjänster riktar sig mot ­? konsu­menterna.

Samflotationskretsen i anrikningsverket vid Aitikgruvan består av fyra parallella linjer med nio flotationsapparater i varje serie. Fraktionsanalyser på anrikningssanden från flotationen har visat att förlusterna av koppar i stor utsträckning finns i de grova partikelstorleksklasserna. Scavengerceller av typ OK-38 (Outokumpu 38 kubikmeter) i en av serierna, 800-serien, hade modifierats för att förbättra suspenderingen och därmed floteringen av grova partiklar. Tack vare modifikationerna hade suspendering av materialet i flotationscellerna blivit bättre vilket konstaterades genom att mäta andelen fast material på olika nivåer i cellerna, men man hade inte kunnat iaktta något förhöjt utbyte av koppar. Syftet med projektet har varit att det skulle leda fram till vägledning över hur hydrodynamiken påverkar flotationen och ge rekommendationer för hur apparaterna skall utrustas samt att företaget vill ha erfarenheter av inköpta provtagarnas metodik.

Denna studie har till syfte att undersöka hur lastfördelningen och följaktligen dimen­sionerande tvärkrafter och moment i brobaneplattor av betong skiljer sig åt beroende på val av beräkningsmetod. Jämförelsen sker primärt för tre utvalda hand­beräknings­metoder som jämförts med beräkningar gjorda i ett beräknings­program baserat på finita element­metoder (FEM). I jämförelsen undersöks hur laster sprids i brobaneplattan enligt de olika beräknings­metoderna och vilka resulterande maximala snittkrafter som erhålls. Hur lastfördelningen sker är en komplex fråga och det är därför intressant att se vilka skillnader det blir i resultat utifrån olika beräknings­metoder.Studien skedde på ett utvalt studieobjekt, en åtta meter bred samverkansbro i Njurunda strax söder om Sundsvall. De trafiklaster som beaktats är lastmodell 1 och lastmodell 2 enligt Eurokod (CEN, 2003).De beräknings­metoder som jämförts i den här studien är dels en metod för beräkning av tvärgående konsol­moment där kantbalken bidrar mycket till den lastspridande effekten.

Syfte: Uppsatsens bakgrund är Enronkraschen som skedde i USA år 2001. Kraschen har satt igång mycket betydande diskussioner om de bakomliggande anledningarna, om regelverkens användbarhet och om marknadens kapacitet att snabbt reagera på väsentlig information. Händelserna inom den amerikanska revisionen har skapat en internationell diskussion angående såväl ett ökat fokus på internrevisorernas arbete som företagets system för interna kontrollen. För att kunna utöva en effektiv styrning måste företagsledningen ha en internrevision till sin hjälp. Internrevisorns arbetsuppgifter är att se till att de interna kontrollerna på företaget är tillförlitliga och ändamålsenliga.

Denna uppsats utgår från ett potentiellt problem att försvaret bytt inriktning från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar men ändå i stort behållit bredden av förbandstyper, den s.k. förmågebredden. Men hur är då en nästan oförändrad förmågebredd ett faktum trots paradigmskiftet från invasionsförsvar till insatsförsvar? Invasionsförsvaret begripliggjorde olika behov som kunde återspeglas i den dåvarande förmågebredden. Ett historiskt arv kan därmed utgöra en förklaring till hur förmågebredden bevarats in i insatsförsvaret.

Skogsbruket på det norska Västlandet har behov av nya och mer rationella metoder och hjälpmedel för bland annat vägbyggnad och planläggning. GPS är ett satellitbaserat navigationssystem som förväntas ha goda förutsättningar för att underlätta dessa verksamheter. Då GPS-signalerna påverkas av hindrande topografi och vegetation är förhållandena på Västlandet, med stor höjdvariation och tät skog, mycket svåra. Följdaktligen är det angeläget att få en uppfattning om vilka faktorer som påverkar resultatet, hur tillförlitlig en beräknad GPS-koordinat kan förväntas vara, samt vilka möjligheter som fmns för att bedöma denna tillförlitlighet. I denna studie undersöktes vilka möjligheter som finns för att (l) på förhand, (2) i fält och (3) i efterhand kunna bedöma tillförlitligheten till en beräknad GPS-koordinat.

Snabba kolhydraterna har i kostdebatten ibland utpekats som en av orsakerna till metabola syndromet (insulinresistens och höga blodfetter). Stärkelsen i sin renaste form bidrar till att blodsockernivån höjs dramatiskt efter måltid precis som en ren glukoslösning. Att vi skall undvika att äta ren glukos för att minska risken för metabola syndromet känns naturligt, men att undvika stärkelserika livsmedel är svårare att förstå. Det kräver ett nytt tänkande att dela in livsmedel i snabba och långsamma, beroende på hur de påverkar blodsockerhöjningen efter en måltid. Många livsmedel har fått ett glykemiskt index (GI) som ett mått på kolhydraternas kvalité.

Försvarets Materielverk (FMV) driver sedan 2003 ett bränslecellsprogram med syfte att öka Försvarsmaktens kunskap om bränslecellstekniken (FC-tekniken) och dess potential för framtida applikationer. Arbetet genomförs inom ramen för FM´s ?Dual Use?-program vars mål är att kartlägga potentiella strategiska teknologier för både civila och militära ändamål.En av slutsatserna som FMV drar är att bränsleceller inte nödvändigtvis är det självklara valet för alla studerade applikationer, men att tekniken visar på fördelar som strömförsörjningsfunktion för vissa tillämpningar. FC-tekniken har inneboende egenskaper vilka några innebär fördelar för såväl civila som militära tillämpningar. Särskilda fördelar relevant för militär verksamhet är att de har en låg ljudnivå och hög bränsledensitet vilket innebär potentiellt lägre upptäcktsrisk jämfört med förbränningssystem och betydligt längre drifttid jämfört med motsvarade vikt batterier.

Rapporten omfattar dels en fallstudie avseende lägesnoggrann heten på Fastighetskartans fastighetsgränser (del 1), dels en instruktion ror gränsvård (del 2). Lägesnoggrannheten har avsett två variabler: avstånd och areal. Avstånd har dock inte mätts på vanligt sätt i både x­ och y-led, utan med en GIS-analys via distansoperationer i vektordata mellan olika typer av objekt, avseende punkter och linjer. Areal grundas på en GIS-analys via överlagring i vektordata, avseende polygoner på polygoner. Kartans gränser har järnrörts med på marken utmärkta och hävdade gränser inom ett område i södra Sverige.

Studier på finkorniga jordar har gjorts i åratal och de mekaniska egenskaperna är relativt välkända vid det här laget. Då just finkoriga jordars egenskaper ofta är den bakomliggande faktorn för stabilitetsproblem som sättningar, skred och ras lämpar det sig att göra tester på just dessa. De är dessutom enkla att utföra laborationer på då metoderna som används är väl beprövade. Att undersöka grovkorniga jordars mekaniska egenskaper är dock inte lika vanligt, dels för att det finns väldigt få apparater konstruerade för detta ändamål och dels för att arbetsbördan blir många gånger större. I Sverige är jordarten morän vanligast förekommande och den består av en blandning av stora och små partiklar.