Institutionen Tillämpad fysik och elektronik på Umeå Universitet använder sig av lärandeplattformen Moodle för hantering av kurser med tillhörande uppgifter och material kring dem. På Moodle laddar studenterna upp dokument och lärare betygssätter dem, vartefter en avklarad kurs registreras hos LADOK. Detta projekt kommer omfatta teori om hur Moodle är uppbyggt (version 2.4), hur utveckling av moduler sker, samt för- och nackdelar beroende på om operativsystemet Windows eller Linux används.Utvecklingen av moduler omfattar kodning av två stycken. Den ena modulen skall gå att implementeras till Moodle för att användas till kurser av institutionen för att underlätta kontrollen av inlämnade dokument som ännu ej är behandlade av lärare. Den andra är en generell modul som skapas i handledningssyfte för att senare kunna utvecklas vidare på, och implementeras till systemet om behov finns.

Försvarsmakten har p.g.a. av förändringar i folkrätten tvingats till omfattande förtida avveckling av vapensystem under de senaste 15 åren. Folkrätten är en av flera faktorer som påverkar utveckling och anskaffning av vapen. Frågan är om det finns möjlighet att genom korrekt analys av folkrättliga indikatorer kunna förutsäga möjliga förändringar så att yttre effektivitet kan öka m h t utveckling/anskaffning av nya vapen. Uppsatsen syftar till att analysera den svenska vapenutveckling och anskaffning för FM utifrån ett folkrättsligt perspektiv för att besvara om förändringar i tillämpningar av folkrätt kan leda till ökad effektivitet avseende utveckling/anskaffning av vapensystem.Henri Fayols teori om industriell och generell administration har använts för att analysera hur folkrätten inverkar på effektivitet inom vapenutveckling/anskaffning med utgångspunkt från Fayols syn på hur planering och kontroll ska användas inom administrativa processer.Fayols syn på planering är att denna ska vara framåtblickande och att analysen sedan ligger till grund för verksamhetsplanen vilket leder till att man producerar det som marknaden efterfrågar dvs.

SAMMANFATTNINGAmningsfrekvensen i Sverige är lägre än vad som rekommenderas enligt Livsmedelverket och WHO. Sett ur ett folkhälsoperspektiv skulle mödrars och barns hälsa kunna förbättras om fler kvinnor ammade sina spädbarn mer exklusivt och under längre tid, varför bra metoder för amningsförberedelse bland blivande spädbarnsfamiljer behövs. Det amningsförberedande arbetet bör initieras av mödravårdsbarnmorskan redan under graviditeten. Syfte: Att utforma en standardiserad mall för utförandet av amningsförberedande samtal under graviditet. Metod: En kvalitativ pilotstudie genomförd med litteraturgranskning och fokusgruppintervju med barnmorskor, analyserade med innehållsanalys. Resultat: Utifrån identifierade faktorer med visad positiv påverkan på amningsfrekvens samt barnmorskors kliniska erfarenhet utformades en standardiserad mall för amningsförberedande samtal. Mallen innehåller en individanpassad och en generell del. Den individanpassade delen behandlar tidigare amningserfarenheter, förväntningar inför kommande amning samt tankar kring brösten och deras funktion.

Trafikolyckor är ett globalt folkhälsoproblem som leder till svåra ekonomiska konsekvenser och psykiskt lidande. Ungdomar mellan 15-24 år och framförallt män är en särskilt utsatt grupp av olika anledningar. De har ofta en övertro på sin egen körförmåga, kör ofta över hastighetsgränserna och är överrepresenterade i alkoholrelaterade trafikolyckor. Vissa socioekonomiska skillnader finns i risken att råka ut för trafikolyckor. Ungdomar med låg utbildning samt barn från lägre socioekonomiska grupper, framförallt barn till lantbrukare, är överrepresenterade i motorfordonsolyckor.

Under 2000-talet har det i Sverige genomförts två gymnasieutredningar som har syftat till att reformera gymnasieskolans struktur. Den första utredningen tillsattes år 2000 av den då sittande socialdemokratiska regeringen och fick namnet ?Åtta vägar till kunskap ? En ny struktur för gymnasieskolan.?. Politiska motsättningar gjorde dock att de påföljande reformerna, vilka skulle genomföras 2007, blev tämligen blygsamma och vid regeringsskiftet 2006 drog den nya alliansregeringen helt tillbaka reformerna för att själv tillsatta en ny utredning. Utredningen, som fick namnet ?Framtidsvägen ? en reformerad gymnasieskola?, ligger till grund för den gymnasiereform som börjar gälla hösten 2011.

Presumtionsreglerna i 11 kap. ÄB får anses vara ett hjälpmedel vid tolkning av testamenten som i sig inte ger tillräcklig ledning för vad testatorn avsett ska hända med sin kvarlåtenskap. Dessa presumtionsregler är tänkta att ge uttryck för vad testatorer i allmänhet vill ska hända med sitt arv efter sin bortgång i specifika situationer. Att reglerna ska ge uttryck för vad den ?genomsnittlige? testatorn vill innebär att reglernas utformning måste vara av generell karaktär.

Indexator Rototilt Systems erbjuder tiltrotatorer och systemlösningar för anläggningsmaskiner till sina kunder. Tiltrotatorerna kan oftast ses på grävmaskiner. Dessa är placerade mellan grävmaskinens grävarm och skopa. I tiltrotatorn sitter det en viktig komponent, kallad svivel. Sviveln gör att tiltrotatorn kan roteras obehindrat runt den egna axeln samtidigt som en kontinuerligt hydraulisk förbindelse upprättahålls mellan redskapet och hydraulsystemet.

Studiens syfte ?r att belysa olika akt?rers bidrag i framtagandet av ?ndringar i skollagen (SFS 2010:800), som tr?dde i kraft den 2 juni 2023, om de specialpedagogiska yrkesrollerna och de eventuella konsekvenser som f?r?ndringarna kan komma att medf?ra. Fr?gest?llningarna lyder: Vilka akt?rer har p?verkat regeringens f?rslag till nya skrivningar om den specialpedagogiska kompetensen i elevh?lsan? Vilka sk?l till och synpunkter p? de nya skrivningarna framf?rs i propositionen? Vilka konsekvenser kan de nya formuleringarna i skollagen inneb?ra f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna? Tidigare forskning pekar p? att de specialpedagogiska yrkesrollerna fram till nu har haft legitimitetsproblematik och att en f?rst?rkning av yrkesrollerna l?nge har varit efterfr?gad (G?ransson m.fl., 2015; Malmqvist, 2015). Framtagandet av de nya skrivningarna och deras eventuella konsekvenser f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna belyses med en kritisk realistisk ansats, analytisk dualism och ett teoretiskt ramverk f?r skolans styrning, professioner och specialpedagogiska perspektiv.

Denna uppsats är en explorativ studie ur relationistiskt perspektiv av vad som bidrar till välbefinnande och hälsa i vårdsammanhang. För att ange och beskriva relationella förhållanden har Martin Bubers dialogfilosofi använts som teoretisk modell. Grundrelationer som uppstår mellan Jag-Du eller Jag-Det och återfinns i dimensionerna, människa-det andliga, människa-människa, människa-natur. Denna filosofi har tillsammans med Katie Erikssons vårdteori i ?Vårdandets idé? använts i en hermeneutisk analys av praktiska vårdmöten.

SammanfattningBehovet för företag inom dagligvaruhandeln av att anpassa sig till en ökad förändringstakt är ett fenomen som inte studerats tidigare. Denna studie utgår därför ifrån generell managementlitteratur som behandlar förändring för att bilda en teoretisk referensram, som sedan används för att analysera situationen på ett företag inom dagligvaruhandeln. Studien har genomförts utifrån metoden för en fallstudie, då syftet har varit att ge en djupare beskrivning av situationen på ett undersökt företag. Frågeställningen har besvarats utifrån ett ledningsperspektiv och resultatet består av en lista med förslag på åtgärder som företagsledningen kan genomföra för att öka företagets förmåga att möta förändring.Den rådande situationen på marknaden som det undersökta företaget befinner sig på, ledde till följande problemformulering:Hur kan ett undersökt företag inom dagligvaruhandeln anpassa sig för att möta den ökande förändringstakten på marknaden?Genom att analysera resultatet från tre intervjuer med personer på olika nivåer i det undersökta företaget relativt den teoretiska referensramen, kan det konstateras att anpassningen som den studerade organisationen måste genomgå för att förbättra sin förmåga att möta förändring, inte kan sammanfattas i några få termer.

Det här är ett kvalitativt forskningsarbete med en gestaltande del. Arbetet syftar till att förklara och förstå vad som kännetecknar det amerikanska kommersiella musikradioformatet på radiostationen Kiis FM i Los Angeles. Vidare använde vi oss av den förståelsen vi skaffat oss inom vårt problemområde, för att skapa en konstnärlig gestaltning, ett experiment som testar att formatkopiera ett kommersiellt musikradioformat i USA och översätta det till svenska.Problemområdet hamnar inom den amerikanska kommersiella musikradions format. För att kunna definiera vad som kännetecknar formatet har historisk bakgrund i kombination med forskning kring formatkopiering av kommersiella musikradioformat varit väsentligt. Vår huvudempiri har hämtats från en intervju med mediastrategen David G Hall vars erfarenheter och kunskaper inom den kommersiella musikradiobranschen varit av stor betydelse för vårt arbete.

Den här uppsatsen behandlar tv-programmet Lilla Aktuellt som är ett nyhetsprogram för barn. Programmet sänds på Barnkanalen (SVT) och har tidigare sänts på SVT 1. Vi har gjort en jämförande kvantitativ innehållsanalys på sammanlagt sexton program, åtta program från oktober och åtta från november månad, år 1993 och år 2008. Vårt syfte är att belysa hur programmet förändrats sedan starten 1993.Teoretiskt är vi inspirerade av Ingegerd Rydins bok Barnens röster. Program för barn i Sveriges Radio och television 1925-1999 (2000), Ebba Sundins avhandling Seriegubbar och terrorkrig, barn ochdagstidningar i ett förändrat medielandskap (2004), Siri Amram och Cecilia Hedquists kandidatuppsats??Stor jämställdhet i ett litet format ? en kvantitativ och kvalitativ undersökning av Lilla Aktuellt utifrån ett genusperspektiv ??(2007) samt generell teori om nyhetsvärdering och nyhetsurval.

I denna uppsats har syftet varit att, könsuppdelat, undersöka samband mellan småbarnsföräldraskap och psykisk press hos sammanboende småbarnsföräldrar vid två mättillfällen, 1991 och 2000, samt att jämföra och förklara resultaten. Datamaterial som använts i uppsatsen är hämtade från de riksrepresentativa Levnadsnivåundersökningarna (LNU) som genomfördes 1991 och 2000. Resultaten har sedan diskuterats.Fynden visar att småbarnsföräldrar har det gemensamt mellan könen att de upplevt ökad psykisk press från mätningen 1991 till 2000. Det finns dock skillnader i den psykiska pressen mellan könen vid båda mättillfällena och skillnaderna har förändrats från 1991 till 2000. Vid båda årtalen gäller för kvinnor att småbarnsföräldraskap fungerar skyddande mot psykisk press.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig neurologisk sjukdom som drabbar motorneuronen. Symtomen är tilltagande muskelsvaghet som till slut övergår i en generell förlamning och andningssvikt. Medianöverlevnaden ligger på 3-4 år efter sjukdomsdebut. Vid sjukdom förändras relationen till kroppen och kan ge känslor av förlust och sorg. Förmågan att känna hopp och tro kan ge välbefinnande trots sjukdom.

Kränkande behandling och mobbning är något som alla skolor ska arbeta aktivt för att motverka men vad händer när dessa kränkningar och mobbning förekommer på internet och i de sociala medierna där lärarna och skolan inte har insyn?Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare i mellanstadiet och rektor på en skola uppfattar att de arbetar med denna form av kränkande behandling och mobbning samt hur eleverna på mellanstadiet uppfattar att deras lärare hanterar detta om det skulle inträffa.I den här studien ligger fokus framförallt på lärare, rektor och elevers uppfattningar om kränkningar och mobbning i sociala medier samt hur dessa uppfattningar skiljer sig åt.Metod 1 för insamling av empiriskt material har skett genom kvalitativa intervjuer med samtliga lärare utom en på mellanstadiet, varav en lärare även arbetar med fritidsverksamhet, samt med rektor. Metod 2 har skett genom en kvantitativ enkätstudie som besvarades av de flesta elever på mellanstadiet i årskurs 4-6.Resultatet av dessa två undersökningar visade framförallt på ett stort kunskapsglapp mellan lärare och elever när det kommer till de sociala medierna, där eleverna är de som kan mest när det kommer till vad som sker på de olika siterna som de rör sig på, medan lärarna har mer generell kunskap om säkerheten. En annan sak som framkom tydligt är att samtliga lärare uttryckte starka önskemål om att få mer kunskap om de sociala medierna och vad barnen/eleverna gör när de befinner sig i denna cybervärld. För det står klart att även om de vuxna i studien uppfattar de sociala medierna som just en cybervärld så gör inte eleverna det.