I den här uppsatsen diskuteras lärarens motiv till läromedelsval i svenska, läromedlens innehåll samt vad läraren fokuserar på när det kommer till läsning. De frågeställningar vi utgick ifrån var vad lärarna har för motiv till läromedelsval när det kommer till läsutveckling, hur innehållet ser ut i läromedlen utifrån fyra aspekter som behandlar läsning och vilken aspekt som dominerar i lärarnas svenskundervisning enligt dem själva. Svaren på våra frågeställningar fick vi reda på genom att intervjua två lärare i mellanåren och analysera läromedel som används i deras undervisning. Det undersökta materialet består av två lärarintervjuer samt analyser av de två läromedel som användes av dessa lärare. Vi analyserade de två intervjuerna samt de två läromedlen utifrån fyra olika aspekter som behandlar skriftspråkliga förmågor för läsande.

Evolution och tillståndsmaskiner är kända koncept inom både AI-forskning och spelindustrin. Tillståndsmaskiner har länge använts för att simulera artificella motståndare, samtidigt som evolution i många fall applicerats för att få agenter att själva upptäcka bra lösningar på problem. Arbetet använder sig av evolution för att undersöka om det går att evolvera fram bättre tillståndsövergångar i en stokastisk tillståndsmaskin än hos en fördefinierad tillståndsmaskin. Två homogena lag med två agenter vardera skapas, vilka tävlar på en arena där det går ut på att döda det andra laget först. Det ena laget delar en ständigt evolverande beteendemall medan det andra laget består av fördefinierade agenter, på så sätt att de har bedömts som duktiga på att spela spelet.

Evolution och tillståndsmaskiner är kända koncept inom både AI-forskning och spelindustrin. Tillståndsmaskiner har länge använts för att simulera artificella motståndare, samtidigt som evolution i många fall applicerats för att få agenter att själva upptäcka bra lösningar på problem. Arbetet använder sig av evolution för att undersöka om det går att evolvera fram bättre tillståndsövergångar i en stokastisk tillståndsmaskin än hos en fördefinierad tillståndsmaskin. Två homogena lag med två agenter vardera skapas, vilka tävlar på en arena där det går ut på att döda det andra laget först. Det ena laget delar en ständigt evolverande beteendemall medan det andra laget består av fördefinierade agenter, på så sätt att de har bedömts som duktiga på att spela spelet.

Den här studien tar upp fem lärares syn på auktoritet, disciplin och fostran i relation till samhället vi lever i. Detta är en studie om läraren som en auktoritet i klassrummet och deras förhållningssätt till begreppen auktoritet, fostran och disciplin i skolverksamheten. För att få djupare förståelse om lärarnas syn på dessa begrepp har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och litteratur som ett komplement för att förstå och relatera i ett historiskt perspektiv på synen av en lärare. I studien kom vi fram till att lärarens roll som auktoritet hör i väldigt stor grad ihop med lärarens lärarstil och hur den är som person. Vidare spelar omgivningen och samhället vi lever i in väldigt mycket i normer angående vilka beteende som lärare uppmuntrar och inte uppmuntrar. Detta har betydelse då lärarens auktoritet svarar på de responser runt omkring en. Samhället och olika Generationer har stor inverkan på vilka beteenden som uppmuntras och inte uppmuntras då vår känslighet, vårt seende och tänkande har förändrats betydligt under sista halvan av 1900- talet..

Studiens syfte var att undersöka hur unga människor ser på arbete och arbetslöshet. För äldre Generationer är arbetet förutom en källa till försörjning även en stor del av individens identitet, och att sakna arbete innebär ett socialt utanförskap. Har arbete samma betydelse för dagens ungdomar, eller har den höga ungdomsarbetslösheten medfört en normförskjutning så att en arbetslös inte uppfattas som avvikande? För att få svar på frågan intervjuade vi nio ungdomar, såväl arbetslösa som arbetande och stu-derande, om hur de ser på saken. Vi utgick från ett induktivt perspektiv inspirerat av grundad teori, där vi eftersträvade en öppenhet inför empiriska data som framkom i våra intervjuer.

Companies? ability to differentiate themselves from their competitors becomes increasingly difficult when standardized technical solutions are used, which means that the employees become the most important resource. Many workplaces consist of a mix of employees with different backgrounds and of different ages, which highlight the generational perspective. Previous research has long focused on different generational drivers and of motivation at work, but there has been few studies in which the transfer of knowledge between generations have been examined. With that as a background, a qualitative interview study was conducted at a major IT company to investigate how employees legitimize knowledge and how it affects the transfer of knowledge between generations.

Denna uppsats är resultatet av en studie som genomförts i Norrala socken, med betoningen på folktro, vidskeplighet och skrock bland den äldre generationen jordbrukare på Hälsingegårdar. Även folktron bland nuvarande Generationer hälsingebönder finns representerad, eftersom de yngre utgör dagens representanter på Hälsingegårdarna. Studien baseras på semistrukturella intervjuer utförda i maj 2007 och analysen av studien härleds till Ebbe Schöns teorier gällande folktron, där nödvändigheten av magi och vidskepelse bland bönder är framträdande. Sammanfattningen visar att folktro och vidskeplighet är begränsad, både bland de yngre och äldre Generationerna i Norrala, även om de yngre till synes har en större förståelse för vidskeplighet och även anammar valda delar. Resultatet av studien visar att det finns möjliga samband mellan folktro, skrock och vidskeplighet, kristen tro och fornskandinavisk religion..

Kulturer bestäms och formas av de symboler de använder och vördar och en människas identitet formas delvis av att hon initieras i en kulturs specifika symbolsystem. Symbolerna vänder sig till både våra intellekt, känslor samt våra andliga liv. Genom att använda Pietikainens modifiering av Jungs teori kring arketyper till att förstås som symboliska former så kan ett beskrivande värde uppnås gällande att närma sig människans mentala processer. Uppsatsens syfte är att visa exempel som illustrerar och kan öka förståelsen för vilken symbolisk och känslomässig betydelse fjället har för det samiska folket, i det här fallet representerat av fem personer med samiskt ursprung.   Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har intervjuer gjorts och 17 teman utkristalliserats varav fyra visat sig vara framträdande.

Denna studie undersöker hur Småland fotbollsdistriktsförbund arbetar och organiserar talangverksamheten för pojkar i Småland, samt att söka klarhet i hur fotbollsinstruktörers tidigare erfarenheter och definitioner av vad som är en bra eller mindre bra fotbollsspelare påverkar deras syn på talangidentifikation och talangutveckling. Sex semi-strukturerade intervjuer har gjorts med personer på alla de nivåer som finns i förbundet. Resultatet visar att talangprocessen fungerar som en pyramidmodell där chanserna att bli involverad i denna har ökat i och med de förändringar som gjorts under tid. Sett till hur de ser på begreppet talangidentifikation visar studiens resultat på att det handlar om hur respondenterna ser på sin omgivning, vad de anser vara bra sett utifrån deras tankar om vad som krävs för att bli en elitfotbollsspelare. Vad gäller deras syn på talangutveckling visar resultaten på att det handlar om att stötta spelarna samt hjälpa dem hitta de bästa miljöerna att utvecklas i. Enligt respondenterna är styrkan med förbundet att man har en samsyn vid olika urvalssituationer.

Studiens syfte var att undersöka hur unga människor ser på arbete och arbetslöshet. För äldre Generationer är arbetet förutom en källa till försörjning även en stor del av individens identitet, och att sakna arbete innebär ett socialt utanförskap. Har arbete samma betydelse för dagens ungdomar, eller har den höga ungdomsarbetslösheten medfört en normförskjutning så att en arbetslös inte uppfattas som avvikande? För att få svar på frågan intervjuade vi nio ungdomar, såväl arbetslösa som arbetande och stu-derande, om hur de ser på saken. Vi utgick från ett induktivt perspektiv inspirerat av grundad teori, där vi eftersträvade en öppenhet inför empiriska data som framkom i våra intervjuer.

Syftet med examensarbetet är främst att undersöka hur genus framställs i barnlitteratur samt fokusera på bibliotekariens roll i samband med utlåning av barnböcker till förskolan och vårdnadshavare. Som förskollärare ser vi boken som ett pedagogiskt redskap och som ett stöd i ett genusarbete. Vi har erfarenheter av att boken har ett stort användningsområde och de flesta böcker lånas via biblioteket. Därför ser vi att bibliotekarien har en viktig roll för förskolan i deras bokutbud. LpFö98 tar upp genusarbetet som en del av verksamheten, vi anser att det är vår skyldighet att ha kunskap om genus och dess betydelse för kommande Generationer.

The aim of this Master?s thesis was to investigate if one can identify a pattern in a family?s reading habits. Our empirical data was gathered in a survey distributed to a family in three generations, between the ages 15 to 82. The family was interviewed in a life time perspective, in a so called life story character. The questions addressed in this thesis concerned how the reading habits and the general attitude toward literature differ between generations in one family.

Snickarmästare Hjalmar Jackson var med sin verkstad en av Stockholms skickligaste möbeltillverkare under perioden 1916-1956. Exempel på uppdrag var tillverkning av möbler till Stockholms Stadshus, vardagsrummet på Ulriksdals slott och Svenska Tändsticksbolaget AB. Jackson var även en aktiv föreningsmänniska som engagerade sig starkt för hantverkarnas situation i samhället liksom för bibehållandet av hög hantverksstandard och utbildning till kommande Generationer. Under hela sitt aktiva yrkesliv hade Hjalmar Jackson ett nära samarbete med olika möbelarkitekter, speciellt Carl Malmsten.Efter ett inledande kapitel om möbel- och inredningsstilar åren 1910-1960 redogör denna uppsats för Hjalmar Jackson som person och yrkesman, hans olika verkstäder och uppdrag samt också för ett antal möbelalster tillverkade av Jackson och hans verkstad. Uppsatsen innehåller även en beskrivning av arbetet hos Jackson grundad på intervju med snickarmästare Inge Johnsson som arbetade hos Jackson på 1950-talet.Det föreligger inget tvivel om att Jackson var en mycket kompetent mästare, hantverkare och arbetsledare och att han och hans medarbetare gjorde en bestående insats för möbel- och hantverkskulturen i Sverige..

Förnamn kan skapa starka känslor, och attityder till ett och samma namnverkar skilja sig mellan Generationerna.I denna uppsats undersöks attityder till tio av de hundra vanligasteförnamn som ges till nyfödda barn i Sverige i dag. Namnen är Emma,Tindra, Ronja, Smilla, Siri, William, Hugo, Liam, Love och Elias.Genom intervjuer vill jag ta reda på vilka attityder respondenterna hartill de olika namnen samt undersöka om det är någon skillnad i attitydertill namnen mellan den äldre och den yngre generationen. Jag vill ocksåta reda på vad respondenterna anser är orsaken till deras attityd:Namnets ?klang? ? alltså hur de tycker att namnet låter ? eller deassociationer som de i övrigt har till namnet?Resultatet visar att skillnaden i attityd till namnen inte är stor mellanGenerationerna, men orsaken till attityden varierar mellanåldersgrupperna. Enbart klangen i ett namn har inte lika stor betydelseför attityden till namnet som erfarenheter från tidigare namnbärare.Denna studie kan ses som ett försök att få grepp om orsakerna tillskillnader mellan Generationer angående attityder till olika namn..

Projektet startade som en reflektion av kontexten. Kvarteret Domherren är en värdig plats som bör hantera ett program som uppskattar den, och som tar tillvara på platsens alla kvaliteter. Kvarterets plats i sin omgivning bjuder in till ett dynamiskt rörelsemönster på gatuplan, och med det uppstår bra förutsättningar för offentliga platser med sociala interaktioner. Genom att integrera olika Generationer i byggnaden, och låta dem dela på ett spektra av olika funktioner, från fundamentala till frivillliga, väcks tanken att vi är mer lika än vad vi förut trott. Eller kanske lika olika som vi kan vara med våra jämngamla.