Uppsatsens syfte är att bidra till utvecklingen av kunskap om tyst kunskap i allmänhet och inom dramapedagogik i synnerhet. I denna uppsats undersöks tyst kunskap inom dramapedagogik genom att synliggöra en dramapedagogs pedagogiska strategier. I förlängningen är även förhoppningen att uppsatsens resultat kan bidra till att utveckla de pedagogiska strategierna samt stärka den dramapedagogiska professionen. Teoretiska utgångspunkter är i huvudsak olika teorier om tyst kunskap. De metoder som används är observation, intervju samt analys med hjälp av två strateginät i dataprogrammet Complador. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att en stor del av informantens professionella överväganden och handlanden baseras på hennes tysta kunskap.

Syftet med denna studie är att undersöka medlemmars och anställdas uppfattningar om den idéburna organisationen Fountain House Stockholm som aktör inom området psykisk ohälsa över tid. För att kunna uppnå syftet kommer två frågeställning att besvaras; hur medlemmar och anställda vid Fountain House Stockholm på ser organisationens arbete med psykisk ohälsa över tid samt hur medlemmar och anställda på Fountain House Stockholm ser på organisationens arbete i relation till det offentliga arbetet med psykisk ohälsa över tid. Studien har en kvalitativ forskningsdesign med en induktiv ansats och empirin består av fem stycken halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med medlemmar/anställda på Fountain House Stockholm genomförda i maj 2013. I materialet kunde återkommande resonemang och begrepp tydliggöras som senare fick utgöra studiens teman. Dessa teman analyserades mot studiens teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning inom området.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur några speciallärare och specialpedagoger ser på arbete med musik, språk och kommunikation för elever på tidig utvecklingsnivå. Fokuseringen är hur de ser på att använda musik för att nå språkliga och kommunikativa mål för elever i gymnasiesärskolan. Som metod i studien har kvalitativa intervjuer använts då den undersöker upplevelser. Datainsamlingsmaterialet har analyserats enligt fenomenologisk forskningsmetod. Sammanlagt har sex speciallärare och specialpedagoger intervjuats.

Livskvalitet är ett ord som används i flera olika sammanhang och än finns ingen övergripande definition av begreppet. Vad livskvalitet är för äldre råder det också delade meningar och få studier har undersökt äldres upplevelse av sin livskvalitet. I Sveriges bor cirka 16% av de över 80 år i särskilt boende och många åtgärder görs för att förbättra deras livskvalitet. Arbetets syfte var att undersöka och sammanställa befintlig kunskap om upplevelsen av livskvalitet hos äldre i Nordiska särskilda boende och metoden som användes var en systematisk litteratur-studie av kvalitativa artiklar. Åtta artiklar inkluderades och resultatet tolkades att kunna beskrivas utifrån fem kategorier: Trygghet kontra otrygghet, oberoende kontra beroende, respekt kontra brist på respekt, inre miljö kontra yttre miljö och Gemenskap kontra ensamhet.

I psykiatrireformens spår har ett större antal patienter med psykiatriska sjukdomar blivit mer beroende av sina anhöriga. Det ledde till att anhöriga får ta ett stort ansvar som leder till en merbelastning ?Burden of care?. Merbelastningen påverkade det känslomässiga klimatet i familjen ?Expressed emotion?.

Denna uppsats har som syfte att ta reda på hur människor socialt konstruerar och omkonstruerar sin identitet. Detta har vi gjort utifrån följande frågeställning; Hur kan muslimer i Landskrona socialt konstruera sina identiteter? Genom umma och/eller territoriell tillhörighet? I vår teoridel har vi utgått från ett konstruktivistiskt perspektiv där vi fokuserar oss på teorier kring konstruktion av identitet i allmänhet, av territoriell identitet och av muslimsk identitet, vilka alla är socialt konstruerade och kontextberoende samt att vi använt teorier kring föreställningen om ?den andre?, som är en grundläggande utgångspunkt för identitetskonstruktionen. För att kunna få veta hur människor själv uppfattar sina identiteter har vi gjort tre stycken intervjuer med tre olika muslimer i staden Landskrona, vilka utgör vårt primärmaterial. Dessa intervjuer har genom en narrativ analys visat hur våra respondenter har konstruerat och/eller omkonstruerat sina identiteter.

?En cancerdiagnos påverkar inte bara patienten, utan även patientens närstående. Cancersjukdomen kan innebära stora förändringar i vardagen för de inblandade, både psykosociala och praktiska. Hos närstående uppstår behov som kanske inte helt och hållet tillfredställs på grund av den patientfokuserade vården. Syftet var att undersöka vilket stöd närstående till en cancersjuk patient önskar.

Ett flertal studier har påvisat det sociala stödets betydelse för äldres hälsa och välmående. Denna studie syftar till att beskriva äldre personers upplevelser av socialt stöd samt utforska i vilken omfattning äldre personer erfar sig ha stöd av familj, vänner, föreningar och andra sociala grupper samt samhället. Studien genomförs med hjälp av djupintervjuer av äldre personer över 80 år, boende i Oskarshamns kommun. De äldre finner socialt stöd från familj och vänner vara viktigt, då det bland annat innebär trygghet, glädje, tillit och Gemenskap. Informanterna uppger sig ha ett stort stöd från familj och vänner vilket anses betyda mycket för deras välmående.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på vad som kännetecknar ett bra klassrumsklimat, vad som utmärker gott ledarskap, hur läraren kan arbeta för att få ett bra klimat i klassrummet och hur elever år i 7 upplever sitt klassrumsklimat. Jag har gjort litteraturstudier, lärarintervjuer år 6-9, elevintervjuer och enkätundersökning i två klasser i år 7. Jag har fått många och relativt samstämmiga svar på mina frågor. Ett bra klassrumsklimat kännetecknas av trygghet, Gemenskap, vänlighet, humor och arbetsro. Eleverna vågar vara sig själva och ingen är rädd för att bli trakasserad eller mobbad.

Visor är ett vanligt förekommande inslag i förskolans dagliga samlingar. Syftet med visor i förskolan är främst att skapa glädje, känna Gemenskap och utveckla språket. Studiens syfte var att belysa hur urvalet av visor sker och förskollärarnas samt barnens reflektioner kring det som sjungs. Undersökningen berör ytterligare barnens förståelse för textinnehållet. Till grund för studien låg genus- samt intersektionalitetsperspektivet, för att belysa och problematisera de föreställningar kring könsroller som uttrycks i visor.Studien genomfördes på tre olika förskolor, genom kvalitativa intervjuer av förskollärare och barn, där sex förskollärare samt sex barn deltog.

Utvecklingen i Sverige har bidragit till att en stor del av befolkningen väljer en inaktiv livsstil. Aktiveras inte människokroppen tillräckligt försämras den fysiska funktionsförmågan. Det är möjligt att genom fysisk aktivitet förebygga flertalet sjukdomar då det är en av de mest effektiva ickefarmakologiska behandlingsformerna. Tidigare forskning har visat att lågutbildade är underrepresenterade ibland motionsutövare. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som kan motivera inaktiva manliga gymnasieungdomar till fysisk aktivitet respektive fysisk inaktivitet.

Med utgångspunkt i de två generella riktningar som tidigare läsningar av Inger Edelfeldts romaner tagit ? dels en som antyder en existentiell underton och dels en som framhäver ett feministiskt perspektiv ? har syftet med arbetet varit att undersöka den konfliktfyllda relationen mellan existentialism och feminism i ?Det hemliga namnet? och sammanlinka denna med Simone de Beauvoirs existentialistiska feminism i ?Det andra könet?. Då de två separata läsningarna av ?Det hemliga namnet?, som prövade romantextens överensstämmelse med de två ideologierna var för sig, korreleras med ?Det andra könet? framkommer att de två centrala punkter på vilka Edelfeldts roman skiljer sig ifrån den franska existentialismen ? nämligen att människan inte till varje pris MÅSTE välja för att leva i god tro och att Gemenskap visar sig möjlig då människor möts i generös ömsesidighet ? också gäller för Beauvoirs texter. Ideologikritiska läsningar av Beauvoir visar att dessa avsteg från Sartres filosofi är ett resultat av hennes kvinnobefriande strävan: en feminism som hävdar att det är kvinnans eget fel att hon inte kan förverkliga sig själv som subjekt och som cementerar henne som den evigt Andre i förhållande till mannen, kan nämligen inte verka emot ojämställdheten mellan könen.

Denna rapport var en kvalitativ intervjustudie om coping och salutogena faktorer bland fem hjärt- lungsjuka män. Syftet var att få ökad förståelse om vilka olika copingstrategier män använde för att hantera sin sjukdom och leva ett hälsosamt liv. Vidare ville författaren belysa olika faktorer som var salutogena och var av betydelse för copingförmågan i informanternas liv. Genom att lyfta fram den individuella variansen var förhoppningen att dessa faktorer och copingsstrategier skulle belysas. Detta ansågs ha betydelse för vilka faktorer som bland annat vårdpersonal inom rehabilitering av hjärt-lungsjuka män kunde stärka ännu mer.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det finns vissa skillnader vid bön i de olika kyrkorna, men även att det kan finnas minst lika mycket skillnader inom samma kyrka från församling till församling. Främst från storstad till små samhällen.Den största skillnaden i bönen i de olika kyrkorna är den fria bönen eller förbönen och dess användningsområden. Även andra varianter av bön såsom lovsång eller tungotal skiljer sig från kyrka till kyrka. Inom vissa kyrkor används de mer eller mindre inte alls, och i andra kyrkor har de mycket litet användningsområde eller är byggstenen inom gudstjänsten eller Gemenskapen.Jag har även kommit fram till att mycket som gäller bön är väldigt individuellt även fast det gäller en församling och en Gemenskap. Det är mycket individuellt t ex hur den andliga upplevelsen genom bön upplevs, men att känslan kanske ändå är den samma och kan beskrivas med harmoniserande ord som lugn, trygghet och kärlek.De tror alla på samma Gud, och vägen till kommunikation kan skilja sig, men målet om bekräftelse och känsla är densamma.Bönens roll i den troendes liv uppfattar jag som en stor del av tron och livet.

Arbetet handlar om vad det är som ger en känsla av sammanhang i rollen som nyutexaminerad lärare. Utifrån begreppen hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet har vi gjort en kvalitativ intervju med tre förskollärare och sex grundskollärare. Frågorna var begränsade till områdena som berörde mottagandet och introduktionen, mötet med barngruppen och kollegor, personliga egenskaper och utbildning samt goda råd till oss som blivande lärare. Intervjuresultatet visar att för att få en känsla av sammanhang under första tiden som lärare så måste helheten fungera. Det är en kombination av en bra Gemenskap och stöd från kollegor och skolledning, arbetet med barnen, föräldrarna och ens egen drivkraft och motivation samt att ens arbete känns någorlunda strukturerat, som gör att denna känsla infinner sig.