Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

SammanfattningSyftet med denna kvalitativa studie är att beskriva och förstå om och hur genus konstrueras socialt i elever och lärares förhållningssätt till dans i skolan. Tre övergripande frågeställningar som jag använt som utgångspunkt i denna studie är, hur upplever elever, pojkar och flickor dans i skolan? Har genus några betydelser i elevers och lärares förhållningssätt till dans och har dans någon betydelse för pojkar och flickors identitetsskapande?  Metoden jag använde mig för att undersöka dessa frågeställningar var gruppintervjuer med elever och enskilda intervjuer med lärare. Mitt bakomliggande intresse till detta började med att jag sedan tidigare kunnat ta del av en forskningsrapport som redogör för att idrotten i skolan utgår från att tillgodogöra manliga intressen (Redelius, 2004) samt att dans är en aktivitet som sällan förekommer i ämnet idrott och hälsa (Skolinspektionen, 2010). Resultat som kom fram under intervjuerna visar bland annat både pojkar och flickor upplever att dans är något som intresserar flickor mer än pojkar, detta trots att bara några få av flickorna och ingen av pojkarna från intervjuerna nämnde dans som den roligaste aktiviteten under idrott och hälsa.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att undersöka om kravet på identitetsskapande, som ingår i Lpf 94 kan kopplas till romanläsning inom ramen för Svenska B. För att uppfylla detta har jag undersökt hur gymnasieelever tolkar romankaraktärer och hur denna tolkning kan kopplas till den egna identiteten. För att undersöka detta har gymnasieelever fått läsa en roman och sedan vid tre olika tillfällen skrivit texter som relaterar till en vald romankaraktär ur romanen.Resultatet av denna undersökning visar att eleverna ser romankaraktärer som verkliga människor. Eleverna relaterar även sina egna liv till romankaraktärerna, särskilt om åldern överensstämmer. Familjeförhållanden framstår som viktiga för elevernas egna identiteter.

Problem: I dagens teknologiskt och kulturellt globaliserade värld skapas nya tendenser och riktningar för vår kultur. Möjligheten för språk- och kulturmöten av olika slag ökar och med dessa följer blandandet av kulturer med alla dess implikationer, innefattande språket, som grundläggande sammanhållningsfaktor. Språk- och kulturmöten kan resultera i en företeelse som spanglish, vilken är en blandning mellan spanskan och engelskan.Syfte: Uppsatsens syfte är att försöka förstå hur spanglish kan ses i relation till sociala, kulturella och globala processer, samt vilka funktioner fenomenet har. Med hjälp av uppsatsens fyra genomgående teman (språk, globalisering, diaspora och föreställda gemenskaper) vill jag ta reda på följande frågeställningar:1. Hur kan man förstå spanglish som språkligt fenomen?2.

Den här studien undersöker vad det finns för samband mellan akademikers identitet i stockholmsområdet och deras vardagsrum. Fyra intervjuer har gjorts hemma hos akademiker för att undersöka hur deras förhållande till vardagsrummet speglar synen på den egna identiteten. Fokus i uppsatsen ligger på att analysera hur vardagsrummen hjälper informanterna att visa upp sin identitet och hur de själva pratar om rummet. I uppsatsen tar jag också upp informanternas förhållande till tv och hur det hänger samman med deras identitet. Slutsatsen i min uppsats är i korthet att mina informanter verkar ha en uppfattning om vad deras egen identitet innebär och att försöker inreda sina vardagsrum så att de ska spegla denna bild både för andra och sig själva.

SammanfattningMotivation är ett mycket övergripande begrepp. Nästan allt som vi människor gör, hur vi uppför och beter oss tros var motiverande. Vårat beteende är en verkan av den motivation som vi känner eller upplever i en viss situation, dock är det allra vanligaste beteendet oftast reflexer som vi gör (Wagner, 2003).Abraham Maslow är ett förekommande namn när man talar om motivation och när vi pratar om vad människan olika behov och beteenden. Han var grundaren till modellen som visar en behovshierarki hos människan, också kallad Maslows behovstrappa. Maslow menar att vi alla känner olika behov och att vi agerar efter dessa.

The aim of this study was to gain a comprehension of managers experience of their identity and their construction of identity in the work sphere. 14 semi-structured interviews were performed with managers in the public sector. The interviews were analyzed from a hermeneutic approach. The results showed that the managers´ experience of their identity and their construction of identity were full of nuances and was characterized by a being and a becoming. The managers had several social identities at their disposal, which were brought to the fore due to the situation.

Vi omges i vår vardag ständigt av bilder. Dessa spelar en roll för hur vi relaterar oss till omvärlden men också hur vi ser på oss själva. Idag är det enklare än någonsin att ta och dela med sig av fotografier och detta spelar roll för skapandet av vår egen identitet.Mitt arbete ställer frågan om hur profilbilden på Facebook är en del av  identitetsskapande processer. Jag försöker svara på frågan utifrån hur man ser på sitt eget användande av profilbilden och vad man som användare kan läsa in för betydelser i andras bilder. Eftersom det finns en pågående debatt om ungas användning av sociala medier och bilder på sig själva vill jag med detta arbete nyansera denna diskussion genom att beskriva de tankar och processer som ligger bakom unga och äldre användares användande bilder av sig själva på nätet.Frågan om ungas identitetsarbete har styrt både uppsatsen och den konstnärliga gestaltningen.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

The purpose of this study was to examine how youth useFacebook and how Facebook perceives construct their own identity. Anotherquestion was if the construction of the self-identity is different between thegenders.The study is based on empirical material that has been collected by usingquestionnaires. The questionnaire was handed out in three different classes in3rd grade in secondary school in southern Sweden. The analysis in this studywas based on two different kinds of theories, Erving Goffman?s social theory ofdramaturgical analysis and stigma and Yvonne Hirdman?s gender studies.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur man som lärare kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen med elever i yngre åldrar. De forskningsfrågor vi arbetade utifrån var att ta reda på vilka skäl det finns till att låta elever läsa skönlitteratur i skolan och hur lärare beskriver att de använder sig av denna skönlitteratur. Vi ville också undersöka hur lärare motiverar eleverna till läsning. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsansats och utförde sex intervjuer med pedagoger från tre olika skolor. Vi observerade sedan var och en under två olika tillfällen i klassrummet.

Denna uppsats är en studie av två delar i konstnären Sara Jordenös dokumentärinstallation Personaprojektet. De båda delarna bär titeln ADR respektive The Set House (Hedvig). I undersökningen genomförs en kritisk diskursanalys vars fokus ligger vid frågor rörande konstruktioner av verkligheter och hur språket påverkar och påverkas av normer för klass, genus och sexualitet. Frågeställningarna innefattar funderingar rörande hur kategorisering av människor sker, hur individer formar sig själva som subjekt och hur dessa aspekter belyses i det utvalda materialet. Analysen undersöker även upplevelsen av verket, och hur val av medium bidrar till denna..

The result of a short field work done in Maria Park, a place situated in the north of Helsingborg city. A comparative work, using the old S:a Maria and Maria Park. The same place, once a mental hospital, and now, at the time of the paper being written, it's a richer residential district. Is there anything left of the old mental hospital in the new community and the residents identities?.

De tolkningsramar som individen utgår ifrån i mötet med omvärlden kan ofta tydliggöras och observeras genom vardagliga rutiner. I de spelvillkor som datorspelaren anpassar sig till genom sin sysselsättning, bemöts flera sociala och intellektuella behov hos den datorspelande tonåringen. I detta examensarbetet har jag samlat information rörande ungas datorspelsanvändning genom semistrukturerade intervjuer, och ett kompletterande enkätsunderlag. Med hjälp av samtida sociala teorier rörande senmodernitetens livsvillkor utforskas komplexiteten som ryms inom spelupplevelsen. Tonåringarna i undersökningen uttrycker att de föredrar spel med tydliga samband till deras övriga intressen, och smarta spel som kräver strategiska förhållningssätt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur sjuksköterskor och undersköterskor på en avdelning upplever trivseln på arbetsplatsen. Tidigare forskning visar på att arbetstillfredsställelse och trivsel på arbetsplatsen är en viktig faktor för att behålla sjukvårdspersonal i det långa loppet. Faktorer som respondenterna ansåg påverkar trivseln, hur hög stressnivå arbetsplatsen har och vem som ansvarar för trivseln belyses. Sju sjuksköterskor och tre undersköterskor mellan 22-54 år intervjuades. Resultatet visar på en god trivsel på avdelningen med gemenskap inom arbetsgruppen, kunna hjälpa människor och variation i arbetet, vilket påverkade trivseln mest positivt.