Denna studie fokuserar på vad individualiserat identitetsskapande genom bloggning består utav. Studien tar sin utgångspunkt i att globaliseringens omvärldsförändringar förändrat människors möjligheter till identitet, och att bloggning är del av en ny typ av identitetsskapande. För att undersöka identitetsskapande genom bloggning analyserar studien en bloggskola på nätet framtagen av tre kvinnliga framgångsrika "bloggentreprenörer", Clara Lidström, Anna-Karin Nyberg och Frida Ramstedt. Bloggskolan syftar enligt dem till att lära bloggare hur man bäst ska framställa sig själv för att synas och expandera på nätet, samt göra bloggen till en lyckad affärsverksamhet. Studien syftar till att utveckla förståelsen för hur samtidens framträdande sociala aktiviteter genom diskurs formar social verklighet och därmed identitet.

ABSTRACTThe aim of this study is to analyze the aspects which have formed music-students? interest to perform music in various ways. Two of these aspects are family and school. Furthermore, -the study analyzes what music itself, and its performance mean in these students? social and personal lives.

Virtual communities are a phenomenon that is becoming more common as the information technology comes with in reach for the general public. This report will bring the theories and construction of a virtual community together. The purpose of this report is to describe the different theories that have emerged from the research within this field and to examine the work procedures that have been used during the development of a site for a MDA-community. The MDA-website is a homepage on the Internet that was developed to bring the students closer together. The report describes the work of the project group, why the website was not completed and at the end the theories are looked at on the basis of the construction of the website..

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett individperspektiv erhålla djupare förståelse och ökad insikt inom ramen för mäns identitetskapande på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien utgick från en kvalitativ metod med en tematisk, semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av fyra män som jobbar på ett sjukhus i Halmstad. Resultatet visar att männens identitet är flyktig och att den är situationsbunden. Resultatet påvisar även hur en identitet är bunden till olika slags sociala relationer.Resultatet analyseras utifrån George Herbert Mead, Sigmund Freud, Erwig Goffman, William James samt Gregory Stone.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att undersöka om kravet på identitetsskapande, som ingår i Lpf 94 kan kopplas till romanläsning inom ramen för Svenska B. För att uppfylla detta har jag undersökt hur gymnasieelever tolkar romankaraktärer och hur denna tolkning kan kopplas till den egna identiteten. För att undersöka detta har gymnasieelever fått läsa en roman och sedan vid tre olika tillfällen skrivit texter som relaterar till en vald romankaraktär ur romanen.Resultatet av denna undersökning visar att eleverna ser romankaraktärer som verkliga människor. Eleverna relaterar även sina egna liv till romankaraktärerna, särskilt om åldern överensstämmer. Familjeförhållanden framstår som viktiga för elevernas egna identiteter.

Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva äldre personers erfarenheter och föreställningar av hur internet kan bidra till att vara delaktig i en vardagsgemenskap. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av data insamlad via fokusgrupper. Via en pensionärsorganisation rekryterades tolv deltagare som indelades i tre grupper och varje grupp intervjuades vid två tillfällen vardera. Analysen mynnade ut i tre kategorier; Resurser och begränsningar för tillgång till vardagsgemenskap via internet, Internet som en väg och möjlighet till vardagsgemenskap och Betydelsen av att vara en del av vardagsgemenskap via internet. Resultatet visade betydelsen av att övervinna svårigheter och ha tillgång till resurser, där en viktig aspekt var att den sociala miljön kunde påverka och möjliggöra tillträde till en vardagsgemenskap via internet.

Syftet med studien är att undersöka hur bekräftande av barns hemkulturer i förskolan kan tänkas påverka barns identitetsskapande och förståelse för allas lika värde. Kvalitativa intervjuer med pedagoger är den huvudsakliga metoden, medan studie av undervisningsmaterial och observationer använts som ett komplement till intervjuerna. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av flera medvetna strategier för att bekräfta barns hemkulturer på förskolan. Samtliga deltagare beskriver pedagogens förhållningssätt som en del i strategierna. För att stärka barnets identitet menar pedagogerna att barnet behöver få känna sig stolt över sin bakgrund.

As computerized communication and the Internet have evolved, the possibility to express and affirm one?s identity in new ways has also been created. Facebook, which has taken a leading role among the social fora on the Internet and succeeded worldwide, is my choice of study due to the number of people that actively choose to present themselves on it. The purpose of this thesis is to study the identity construction on Facebook through the activities a member partakes in, as well as how the presentation of oneself is written and if it is a result of a self-reflective process of the individual.The rationale for the qualitative study has been personal interviews in order to get an insight into how the individuals use and present themselves on Facebook and - in the interaction with others ? how they construct their own identity. My hypothesis has been that we, in the interaction with others, have a great possibility to create and understand our own identities. The study results show that identity formation is a constant process and that it is indeed a self-reflective project.

Begreppet utanförskap har hörts i den politiska debatten sedan 2006 då den borgerliga Alliansregeringen lanserade termen för att prata om människor utan arbete. Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska den politiska diskursen kring begreppet utanförskap i mötet med kvinnors berättelser från ett så kallat utanförskapsområde. Med narrativ metod lyfts kvinnornas berättelser fram vilkas röst fungerar som motståndsberättelser mot den diskurs som ges makt och hörs i Sverige idag. Kvinnornas berättelser bryter upp en stereotyp bild av människor i ?utanförskapsområden? som en passiv homogen grupp som står utanför samhället på grund av arbetslöshet.

Mobila enheter som surfplattor är här för att stanna och de integreras allt mer i vår vardag. Enligt statens medieråd (2013) så ökar medieanvändningen hos barn i förskoleåldern. Med detta följer nya användningsområden och appar som används både på förskolor och hemma. Som vuxen är det viktigt att delta och reflektera kring vad det är spelen och apparna förmedlar. I många appar bekräftas barnen konstant på insats och studiens frågeställning rör vad detta kan ge för effekt för barnens motivation.

Centralt i uppsatsen är hur ungdomar resonerar och förhandlar sitt identitetsskapande i relation till sitt gymnasieval och sin framtid. Två fokusgruppsintervjuer, med niondeklassare från två högstadieskolor i Mellansverige, genomfördes i studien. Materialet analyserades med utgångspunkt i diskursiv psykologi och narrativ analys. Resultatet visade på att det fanns tre övergripande mönster att resonera på i förhållande till gymnasievalet och framtiden. Bland annat pendlade ungdomarna mellan framhävandet av den egna autonomin och värdet av att kunna lyssna på andra.

Syftet i vår kandidatuppsats var att belysa gymnasieungdomars egna berättelser av sin presentation på Facebook och Instagram, och hur användandet påverkar deras identitetsskapande samt deras tankar kring användandet av dessa sociala medier. Vår studie är gjord utifrån en kvalitativ ansats där vi intervjuat nio ungdomar i tre fokusgrupper. De använda teorierna i studien består av det dramaturgiska perspektivet av Erving Goffman och modernitet och självidentitet av Anthony Giddens. Tillsammans med dessa används också aktuell forskning inom området.Resultatet visar att Facebook och Instagram är en stor del av gymnasieungdomarnas vardagliga liv och att de deltar för att de inte vill vara utanför. Forumen står för kommunikation med kontaktnätet, underhållning och vardaglig uppdatering om event och publicering av bilder på speciella händelser.

I denna uppsats är det övergripande syftet att studera grupprocesser och identitetsskapande inom supporterkulturen. De frågeställningar studien avser att besvara utgörs av supporterskapets betydelse för individens identitetsskapande, skapandet och upprätthållandet av supportergruppen och supportergruppens eventuella påverkan på individens moraliska förhållningssätt. Studien tillämpar ett kvalitativt angreppssätt baserat på intervjuer och en kortare observation. Uppsatsens teoretiska ram består av Erving Goffmans och George Herbert Meads identitetsteorier, Randall Collins teori om ?Interaction ritual chains? och Howard S.

Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvångsomhändertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats där fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna täckte frågeområdena bemötande, skolgång, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrån livsmodellen, som är en del av den ekologiska systemteorin, samt utifrån kognitiv teori. De mest framträdande resultaten var att informanterna sällan känt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras åsikter sällan tagits i beaktande.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera medlemmars diskursiva konstruktioner av självskadebeteende och de konsekvenser dessa konstruktioner får för medlemmarnas identitetsskapande på ett Internetcommunity. Studien har en kvalitativ forskningsansats med grund i diskurspsykologi. Två diskurser har identifierats och döpts till ?naturlighetsdiskurs? och ?onaturlighetsdiskurs?. Inom dessa konstrueras självskadebeteende på skilda vis och medlemmarna av communityt rör sig mellan båda diskurserna.