År 2006 började en skarp nedgång av huspriserna på den amerikanska bomarknaden, efter flera års stadiga ökningar, och man talade om en bubbla på husmarknaden. Det grundade sig i att folk trodde på kontinuerliga ökningar av huspriserna. Effekterna spred sig sedan till andra delar i den amerikanska ekonomin och hela världens börser påverkades av denna nedgång. I uppsatsen framkommer det att många olika aktörer bär på skulden för denna utveckling och Gemensamt för dessa är att de alla varit överoptimistiska.Syftet med denna uppsats är att undersöka varför husbubblan uppkom och hur den kunde få sådan global verkan samt vilka eller vad som bär på skulden. Detta görs med hjälp av data från sekundära källor såsom artiklar och databaser..

Vi har genomfört en undersökning av det gemensamma slutprovet efter kursen Historia A, vilket genomfördes på Bergagymnasiet i Eslöv våren 2000. Genom att med enkäter ta reda på elevernas synpunkter och genom intervjuer inhämta lärarnas åsikter har vi sökt ge en beskrivning av hur man arbetat och varför man valt detta tillvägagångssätt. I vår diskussion har vi också kommit in på hur framtida gemensamma prov kan bli på Bergagymnasiet. Vi har också vidgat perspektivet till att resonera kring möjligheterna för liknande prov där flera gymnasieskolor samarbetar och vilka tänkbara följder detta kan få för historieundervisning, läromedelsutgivning och den historiedidaktiska debatten. Kort har vi också berört möjligheterna för nationella prov i historia..

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur lärares tankar gällande hälsa i idrott och hälsa såg ut.Hur ser lärarna på hälsa i ämnet idrott och hälsa? Hur arbetar lärarna med hälsoundervisningen? Upplever lärarna några svårigheter gällande hälsoundervisningen? MetodUndersökningen hade en kvalitativ ansats och resultaten baserades på sex intervjuer som gjorts på lärare i ämnet Idrott och hälsa. Samtliga intervjuer genomfördes på lärarnas arbetsplatser där även intervjuerna bandades. Sex verksamma lärare i åldrarna 27-55 intervjuades där samtliga undervisade i grundskolans tidigare åldrar. ResultatResultaten visade på att den övervägande delen av lärarna delade en gemensam uppfattning om att hälsa var något som avgjordes av både fysiska, psykiska och sociala faktorer som behövde vara i balans. Detta var något som lärarna menade att eleverna skulle få möjlighet att utveckla i undervisningen.

Syftet med uppsatsen är att identifiera vilken ekonomisk information som en företagsledning i ett större tillverkande företag förmedlar, samt verifiera om detta stämmer överens med vad produktionspersonalen har vetskap om. Vi ämnar även undersöka vad som inverkar på produktionspersonalens vetskap om denna information. Slutsatser: Vad ledningen vill föra ut för ekonomisk information och vad produktionspersonalen har vetskap om stämmer generellt inte överens. De respondenter som har störst vetskap om den ekonomiska informationen är mer engagerade, känner större samhörighet i gruppen och är mer insatta i företagets ekonomiska situation. Gemensamt för dessa är att de alla har kontinuerliga och täta möten med roterande ansvar för att hålla i dessa samt tillgång till väl uppdaterade anslagstavlor..

Studien handlar om långtidssjuka, utlandsfödda kvinnors upplevelser av den arbetslivsinriktade rehabilitering de har fått och huruvida de upplever att den har varit betydelsefull, värdefull och stärkande för dem och i så fall på vilket sätt. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod och består av fem semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldern 45-52 år, som är födda i Mellanöstern och har bott i Sverige i mer än 20 år. Gemensamt för samtliga informanter är att de har diagnosen fibromyalgi. Studien visar på att kvinnorna i nuläget mår så dåligt att de sannolikt har ett större behov av medicinsk rehabilitering än arbetslivsinriktad rehabilitering. De upplever att sammanhållna rehabiliteringsprogram och samtalsstöd har varit de rehabiliteringsinsatser som har hjälpt dem i störst utsträckning..

Vi lever i ett stressigt samhälle där allt skall fungera och tiden är emot oss för det mesta. Ifall det gick att schemalägga alla händelser som skall och borde göras i ett Gemensamt kalendersystem så skulle det förenkla situationen för många personer, som skall träffas eller andra händelser som kan uppstå. I detta arbete undersöks det ifall en ny öppen standard för kalenderöverföringar skulle fungera, samt om den är tillräckligt bra för att användas, eller om den skall undvikas. Inom arbetet implementeras en prototyp som baseras på denna kalenderöverföringsstandard. Den prototyp som framtogs, tillhandahåller de grundläggande funktionerna i CAP, jämförs med Microsoft Exchange.

Objektorienterade mönster och omkonstruktion är två olika designstrategier som har ett Gemensamt mål: att göra mjukvarusystem mer förändringsbara och mindre komplexa. Mönster tillämpas för att förebygga utvecklingen av komplexitet i mjukvara. Omkonstruktioner görs för att reducera komplexitet som redan uppstått i mjukvarans inre struktur. Denna rapport identifierar fyra grundläggande strukturproblem som gör mjukvara onödigt komplex och svår att förändra: duplicerad kod, villkorslogik, långa metoder och bristande inkapsling. Rapporten visar hur objektorienterade mönster kan införas i mjukvara genom omkonstruktion och göra mjukvara mer förändringsbar genom att reducera de fyra nämnda strukturproblemen.

I psykoanalytisk litteratur beskrivs svårigheten att med borderlinepatienter bilda, en för en framgångsrik behandling nödvändig, arbetsallians och att det är en process som kräver tid. Svårigheterna bottnar i att patienternas primitiva försvarsmekanismer i hög grad präglar relationen. I studien undersöks hur personalen på ett behandlingshem beskriver arbetet med borderlinepatienter och vägen till en arbetsallians. Sex anställda vid ett behandlingshem intervjuades om sitt arbete med borderlinepatienter. De fick även fylla i ett frågeformulär om interventioner.

Syftet med examensarbetet var att jämföra och utvärdera två befintliga arbetssätt med avseende på vilket arbetssätt som är bättre för att utveckla begåvade elevers kunskap inom ämnet matematik. Under slutpraktiken, hösten 2001, arbetade vi på olika sätt på två skilda praktikskolor inom Luleå kommun. Dessa olika arbetssätt utvärderades med två sluttest, där testet Kaninburen var de vi focuserade mest på. Testet var övergripande och behandlade alla delmoment i undersökningsavsnittet rymdgeometri. Försökspersonerna bestod av två grupper på fem respektive sex elever i årskurs 9, Gemensamt för dessa var att de hade betyget MVG.

Information är en viktig del av sjuksköterskans arbete och hennes pedagogiska roll sätts här på prov. En operation är en stor händelse i en patients liv och det är välkänt att patienter ofta är missnöjda med den information de får. Syftet med denna uppsats var att få fördjupad kunskap om vilken information patienter vill ha inför en operation och hur de upplever den information de får. Detta har gjorts genom en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar i ämnet sökts och kritiskt granskats. Därefter sammanställdes resultaten av tolv slutligen valda artiklar till ett Gemensamt resultat.

Denna uppsats har haft som syfte att undersöka två olika författarverk rörande TV som medium, dess utformning och påverkan på kultur. De verk jag valt att analysera är Om Televisionen av Pierre Bourdieu och TV: Teknik och kulturell form av Raymond Williams. Tanken har även varit att jämföra dessa två verk för att se vad de har Gemensamt och vilka skillnader man kan utläsa av dem. För att man skall få en uppfattning om vilka Pierre Bourdieu och Raymond Williams är har jag även valt att skriva övergripande om dem och deras ideer/teorier i allmänhet. Jag analyserar deras teorier och ideér om TV inom olika områden som de framför i respektive verk samt vilket budskap dessa förmedlar..

Bokens paratexter skapar läsarens första intryck och förväntan. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket intryck olika verks paratexter ger, via dess bokomslag och titel, samt att analysera de olika verkens inledningsord och första kapitel. I uppsatsen ges också didaktisk inspiration till litteraturläsning. Olika uppfattningar om bokomslag och titelns betydelse presenteras, liksom åsikter om hur ett verk bör inledas.De verk som analyseras är Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf, Främlingen av Albert Camus och Kamalas bok av Inger Edelfeldt.Gemensamt för verken är att de väcker olika sorters frågor hos läsaren. Samband finns mellan respektive verks bokomslag, titel och inledning, men dessa framgår med olika tydlighet..

Syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka om system byggda på TETRA standard kan förbättra kommunikationssituationen för public safety myndigheterna på en operationell nivå. För att uppfylla syftet genomfördes en fallstudie. Vi genomförde fyra intervjuer på brandstationer i Finland samt tog del av en rapport från en pilotstudie i Norge. Alla har Gemensamt att de har gått från ett analogt radiosystem till den digitala standarden TETRA. Den empiriska undersökningen visade att stora förbättringar därigenom kommit till på områdena täckning, samverkan, samband och säkerhet, samt att nya möjligheter växt fram vilka inte funnits med tidigare analoga system.

Detta examensarbete är skrivet för att bistå förvaltningsföretaget Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB, med tankar och idéer om hur de kan utveckla sitt arbete för att skapa energieffektiva beteenden i skolmiljö. En sänkt energianvändning är en viktig del av de miljömål som SISAB arbetar för. För att ge en teoretisk bakgrund undersöktes först frågan: Hur ser forskare på vad som styr våra val och beteenden? För att anknytningen till skolmiljön skulle tydliggöras kompletterades denna litteraturstudie med en mindre empirisk undersökning bland lärare. Undersökningen gjordes utifrån frågan: Hur talar lärare om energianvändning och SISABs möjlighet att skapa förutsättningar för en lägre användning förknippad med vanor? Undersökningen gjordes i syfte att fånga upp lärares idéer och få en uppfattning om vilka önskningar och behov lärare har av att ta del av SISABs kunnande i energifrågor.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna utformar miljön på förskolan så att den tilltalar barn för utveckling, lek och lärande. Frågeställningarna gäller på vilka sätt miljön på förskolan ger barn möjlighet att utvecklas i likhet med läroplanens mål och hur barns synpunkter tas tillvara vid skapandet av miljön. För att få underlag till arbetet från praktisk verksamhet i ämnet gjorde jag observationer på tre olika förskolor och intervjuade tre pedagoger. Resultatet visade skillnader i pedagogernas utformande av miljön på förskolan. Utformningen av miljön såg olika ut på förskolorna liksom tillvaratagandet av barnens synpunkter.