Sök:

Sökresultat:

2222 Uppsatser om Gemensamt varumärke - Sida 2 av 149

Politisk kommunikation i blogsfÀren : - En kritisk diskursanalys av Cecilia Malmströms och Magnus Betnérs bloggar

Syfte Att med hjalp av kritisk diskursanalys undersoka den politiska bloggenTeoriKritisk diskursanalysMetodKritisk diskursanalysResultatGenom vara analyser lyckas vi identifiera likheter och skillnader mellan EUkommissionaren Cecilia Malmstrom och komikern Magnus Betners bloggar. Ett liberalt forhallningssatt och ett gemensamt intresse i migrationsfragor ar vad de har gemensamt medan deras kommunikation i ovrigt skiljer sig pa alla plan. Analyserna visar hur politiska budskap kan kommuniceras pa olika satt..

VÀrdeskapande genom rÀtt sÀljerbjudande

De viktigaste egenskaperna för kunden i ett sĂ€ljerbjudande var: pris, materialkvalitĂ© och leveranssĂ€kerhet. Även relationen visade sig vara viktigt dĂ„ kunderna ansĂ„g att unika produktlösningar som Ă„stadkoms gemensamt med leverantören skapade ett högt vĂ€rde. De faktorer som genererade dessa egenskaper var: anskaffning, teknisk utveckling, utförande och utgĂ„ende logistik. Dessa aktiviteter mĂ„ste alla stödja varandra och organiseras sĂ„ att de gemensamt skapar högsta möjliga vĂ€rde för kunden. Vi kom ocksĂ„ fram till att leverantörens sĂ€ljerbjudande kan delas in i tvĂ„ olika kunderbjudande beroende pĂ„ hur kunden avser anvĂ€nda förpackningen..

Vad Àr hÀlsa i idrott och hÀlsa? : En undersökning av idrottslÀrares arbete med hÀlsa i grundskolans senare Är

HÀlsa Àr ett Àmne som stÀndigt Àr aktuellt i vÄrt samhÀlle och nya idéer kring hÀlsosamma och ohÀlsosamma livsmedel, dieter och trÀning fÄr ett stort utrymme i media. Arbetets syfte Àr att undersöka idrottslÀrares förhÄllningssÀtt till hÀlsoundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolans senare Är samt undersöka om det finns ett gemensamt tolkningssÀtt av arbetsuppgifterna. Undersökningen syftar till att undersöka om idrottslÀrarnas yrkesverksamma Är inom yrket och kön pÄverkar deras syn pÄ undervisningen. Detta görs genom att en enkÀtundersökning skickas ut till de 91 stycken idrottslÀrare i grundskolans senare Är som ingÄr i undersökningen. Forskning har visat att det saknas ett gemensamt tolkningssÀtt kring hÀlsa hos idrottslÀrare och att hÀlsa Àr nÄgot diffust för mÄnga inom yrket.

Ledning i doktriner : en funktion i manövertÀnk

Ledning Àr en av de sex militÀra grundförmÄgorna i vÄr doktrin, ledningens syfte Àr att inrikta en militÀr insats mot ett gemensamt militÀrt mÄl och att samordna de militÀra resurser som behövs för att lösa uppgiften. VÄr doktrin har till uppgift att förmedla ett gemensamt förhÄllningssÀtt för att skapa ett gemensamt sprÄk mellan staber, chefer och underlydande som underlÀttar ledning. Doktrinen till trots sÄ finns en begreppsförvirring inom ledning dÀr att leda, ledning och ledarskap inte sÀrskiljs den hÀr undersökningen studerar varför det rÄder en begreppsförvirring inom ledning.Genom en jÀmförande studie mellan den svenska doktrinen och den brittiska motsvarigheten mÀter undersökningen hur vÀl doktrinerna skildrar ett ledningssystem och förmedlar ett militÀrt ledarskap i förhÄllande till de tvÄ teorierna; dynamiska OODA-loopen och utvecklande ledarskap.Undersökningens resultat pekar pÄ att den svenska doktrinen beskriver hur funktionen ledning ska genomföras för att befrÀmja uppdragstaktik. Begreppsförvirringen uppstÄr eftersom den svenska doktrinen beskriver ett hur men inte ett varför eller ett vad ledning ska göra, vilket ger olika beskrivningar av ledning pÄ olika militÀra ledningsnivÄer.

Ett gemensamt sprÄk för pedagogisk kartlÀggning : ICF som möjlig vÀg eller ÄtervÀndsgrÀnd?

Problem och syfte: MedlemslÀnderna i VÀrldshÀlsoorganisationen söker implementera WHO: s klassifikation av funktionstillstÄnd, funktionshinder och hÀlsa. Klassifikationen ICF bygger pÄ ett helhetstÀnkande dÀr mÀnniskors hÀlsoegenskaper inom den kontext som deras personliga livssituationer och omgivning skapar beskrivs (Socialstyrelsen, 2003). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) föreslÄr en mall för kartlÀggning av elever enligt ICF-CY (Children & Youth Version, 2007) inför upprÀttande av individuell utvecklingsplan eller ÄtgÀrdsprogram. Syftet med undersökningen Àr att utvÀrdera hur lÀrare upplever att mallen skapar förutsÀttningar för ett gemensamt sprÄk.Metod: Undersökningen Àr kvalitativ och har en fenomenologisk ansats. Sex lÀrare har intervjuats enskilt genom halvstrukturerad livsvÀrldsintervju.

SlöjdÀmnets identitet : om slöjdlÀrares syn pÄ sitt Àmne med sÀrskilt fokus pÄ genusaspekter

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur slöjdlÀraren uppfattar slöjdÀmnets identitet och dess syfte. Genom att intervjua nio slöjdlÀrare och genom att ta del av statistik, har jag uppnÄtt ytterligare ett syfte med mitt arbete, nÀmligen att tillföra genusaspekter och framtidsvisioner till studien. Mitt resultat visar att slöjdÀmnet följer sin tradition med uppdelningen i textilslöjd som ett Àmne och trÀ- och metallslöjd som det andra Àmnet. Slöjd har haft ett gemensamt betyg sedan Lgr 80 som ett gemensamt Àmne, men denna ordning Àr alltsÄ i praktiken inte gÀllande. Jag upplevde att fler slöjdlÀrare var kritiskt instÀllda, Àn positiva till införandet av en ny kursplan, och mÄnga slöjdlÀrare sÄg Àmnets framtid som mörk.

Bra Samarbete pÄ arbetsplatsen.

PÄ grund av dagens snabba utveckling och moderniserade organisationer blir det mer och mer viktigt med bra samarbete. Det ska gemensamt nÄs upp till verksamhetsmÄl och styrningen Àr idag inte lÀngre sÄ detaljerad som den var förr. Ett av mÀnniskors största behov Àr sociala relationer och uppskattning frÄn andra mÀnniskor dÀrför Àr det viktigt med ett fungerande samarbete mellan chef och övrig personal. Ett icke fungerande samarbete skulle leda till dÄligt utvecklade verksamheter och framförallt mycket otrevliga arbetsplatser.Studiens undersökningsomrÄde Àr dÀrför hur man kan skapa ett bra samarbete pÄ arbetsplatsen. Syftet med studien om bra samarbete har varit att yrkeskategorin chefer ska fÄ en inblick, idéer och kunskap i vad bra samarbete Àr för nÄgot och hur man kan skapa ett bra samarbete.Metoden för att ta reda pÄ detta har varit personliga intervjuer med chefer frÄn olika verksamheter, nÀrmare bestÀmt sex olika, privata som offentliga.

Samverkan mellan Polis och kommun

Landets tjugoen polismyndigheter arbetade tidigare vÀldigt mycket pÄ egen hand nÀr det gÀllde brottsförebyggande arbete. Men nÀr den dÄvarande Rikspolischefen Stefan Strömberg lÀmnade direktiv om att ett samverkansavtal skulle framtas mellan Polis och kommun öppnades nya möjligheter, men Àven krav pÄ Polismyndigheterna att utveckla samarbetet med kommunerna för att gemensamt kunna se över deras problemomrÄden och pÄ sÄ sÀtt fÄ ett effektivare brottsförebyggande arbete samt en bra dialog med alla berörda parter i samverkansavtalet, och Àven med samhÀllet i stort. Denna rapport analyserar hur samarbetet fungerar rent praktiskt i Haparanda kommun med deras brottsförebyggande arbete gÀllande ungdomar som Àr i en sÄ kallad riskzon för framtida narkotikamissbruk, och hur berörda personer inom olika myndigheter och samhÀllsorgan gemensamt arbetar mot ett och samma mÄl för ett tryggare samhÀlle. Samtliga personer som medverkat i rapporten har bara goda ord om samarbetet, men det finns trots detta farhÄgor om att arbetet med tiden kommer att rinna ut i sanden och att vissa kommuner kommer att dela pÄ resurserna och inte arbeta gemensamt. Samverkansavtal mellan Polis och kommun Àr dock ett steg i helt rÀtt riktning för att tillsammans kunna arbeta brottsförebyggande i ett samhÀlle som stÀndigt utvecklas och förÀndras..

Ditt uppdrag Àr mitt uppdrag : LÀrares tankar kring att fÄ till stÄnd ett gemensamt synsÀtt

Syftet med den hÀr studien var att ur ett lÀrarperspektiv synliggöra problematiken med att fÄ till stÄnd ett gemensamt synsÀtt vad gÀller barns utveckling, kunskap och lÀrande mellan lÀrare i förskoleklassen och grunskolans Är ett. FrÄgestÀllningen var: Vilka faktorer anser lÀrare frÀmjar respektive hindrar utvecklingen av ett gemensamt synsÀtt?Studien var kvaltitativ och genomfördes med hjÀlp av inspelade intervjuer av sex lÀrare varav tre Àr verksamma i förskoleklass och de andra tre i Ärskurs ett.I studiens resultat framkom en mÀngd faktorer som anses utgöra hinder och/eller möjligheter för att frÀmja en gemensam syn. Det mest primÀra var att lÀrarna i arbetslaget för en dialog om verksamheten. Andra viktiga faktorer var till exempel arbetslagets sammansÀttning, samt att tid avsÀtts för att kunna föra diskussioner kring barnen, deras kunskap och utveckling.

Trönninge hÀstby

Arbetet presenterar ett förslag till en hÀstby i Trönninge, en tÀtort fem kilometer norr om Varbergs centrum. Förslaget visar hur en hÀstby kan se ut, vad som behöver ingÄ och hur man ordnar det praktiskt. Varberg ligger lÀngs kusten i Hallands lÀn ca 7 mil frÄn Göteborg. I Varberg finns det idag inga hÀstbyar, men hÀstintresset i kommunen Àr mycket stort vilket ger ett bra underlag för en hÀstby. Varbergs kommun hÄller idag pÄ att göra en fördjupad översiktsplan över Trönninge och har som förslag att ett av utbyggnadsomrÄdena skall bli ett hÀstboende.

Arbetsterapeuters erfarenheter av teamarbete vid strokerehabilitering

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av teamarbete vid strokerehabilitering. Undersökningsgruppen bestod av sex arbetsterapeuter verksamma vid sjukhus i Norrbottens lÀn. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Data analyserades utifrÄn en innehÄllsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Teamarbete ger en heltÀckande bild vid komplexa symtom?, ?Ett gemensamt perspektiv ? en hörnsten vid teamarbete? samt ? Struktur ? en nödvÀndighet vid teammöten?.

Utformning av konst- och musikhus med lÀge i unik miljö

Examensarbetets mÄl var att utforma tvÄ förslag pÄ ett musik- och konsthus för placering i VÀxjösjön. Konstruktionen Àmnas vara flytande och mobil.Gemensamt undersökte författarna byggnadens förutsÀttningar och möjligheter, i syfte att underlÀtta utformningsprocessen.Författarna utformade var sitt förslag. Det resulterade i tvÄ förslag med skilda arkitektoniska sÀrdrag, skapade utifrÄn gemensamt stipulerade avgrÀnsningar.Det ena förslaget Àr utformat med hjÀlp av geometriska former med raka sidor. Det kontrasterar mot det andra förslaget som har organiska och mjuka former..

AnvÀndandet av web services inom 24?timmarsmyndigheten

Regeringen har en vision att en given frÄga skall besvaras med ett samlat svar frÄn flera myndigheter. För att lyckas med detta mÄste myndigheterna samarbeta i en större utstrÀckning Àn vad som sker i dag. Speciellt viktigt Àr det att information kan utbytas mellan myndigheterna pÄ ett effektivt sÀtt. För att lyckas med detta sÄ har statskontoret gÄtt ut med att web services Àr en teknik som kan anvÀndas. Om tekniken skall kunna anvÀndas ut fullt krÀvs att det finns ett gemensamt register.I det hÀr arbetet anvÀnds enkÀter för att undersöka i vilken utstrÀckning web services anvÀndes inom myndigheterna i dag, samt för att undersöka myndigheternas instÀllning till tekniken.

INTERNKOMMUNIKATION - verktyg för förÀndringsarbete i nÀtverksorganisationer. En studie av NOSAM

Uppkomsten av NOSAM har sin grund i att dagens moderna samhÀllsutveckling mer eller mindre tvingar regioner att samarbeta för att stÀrka sin attraktionskraft gentemot omvÀrlden. Helt enkelt en ökad konkurrens. NOSAM innefattar ett regionalt omrÄde med tio olika medlemskommuner och befinner sig i en region som under de senaste 15 Ären, mycket pÄ grund av brobygget, genomgÄtt en rad förÀndringar. För att kunna arbeta mot de omgivande regionala krafterna och öka sin attraktivitet har sÄledes ett samarbete skapats. Fördelen med nÀtverkssamarbete Àr att de, genom sina olika kompetenser, kan lösa uppgifter bÄde pÄ ett billigare och effektivare sÀtt.

Lösningsinriktad pedagogik för barns delaktighet : Reflektioner över en arbetsmodell och ett gemensamt förhÄllningssÀtt

Lösningsinriktad pedagogik (LIP) Àr en arbetsmodell och ett förhÄllningssÀtt. Författaren har implementerat LIP pÄ sin arbetsplats, en förskola i Norra Storstockholm. Författaren har Àven utarbetat en egen arbetsmodell utifrÄn LIP i syftet att öka förskolans pedagogiska kvalitet.  I studien undersöks arbetsmodellen. Dessutom undersöks pÄ vilket sÀtt pedagogerna anser att arbetsmodellen hjÀlpt dem att bli bÀttre pÄ att göra barn delaktiga i mÄltiden. De grundlÀggande begreppen barns delaktighet, gemensamt förhÄllningssÀtt samt LIP definieras.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->