Sökresultat:
2243 Uppsatser om Gemensamt varumärke - Sida 12 av 150
?Frukta ingen, frukta inget fÀngelse, frukta inte döden?- Taimour Abdulwahab : En medieanalys av sjÀlvmordsattentatet i Stockholm, 11 december 2010
Syfte: Mitt syfte med min c-uppsats Àr att belysa utvalda kvinnors situation inom hederskulturen samt undersöka religionens inverkan pÄ hederskulturen.Metod: Litteraturstudier.FrÄgestÀllningar: Vad har kvinnorna gemensamt i sina berÀttelser om sina liv? Och som pÄverkat deras livssituation? Vad för skuld/orsak har religion för livssituationen som kvinnorna har levt?Huvudresultat: Min litteraturstudie handlar om fyra kvinnor som lever eller har levt i hederskulturen. Studien bearbetare frÄgestÀllningarna som handlar om vad kvinnorna har gemensamt med varandra, varför de har valt att motarbeta hederskulturen samt relationerna till religion. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick hur det Àr att vÀxa upp som ung kvinna inom hederskulturen. Studien handlar om kampen hos kvinnorna, att fÄ rÀttvisa och rÀtt om sin egen frihet.
Stadsdelsförnyelse i samverkan ? processdesign för grÀnsöverskridande planering och förvaltning
Denna uppsats undersöker hur förvaltningsöverskridande planering och förvaltning kan bidra till hÄllbar stadsutveckling, och hur styrning och organisering av stadsdelsförnyelseprojekt kan frÀmja samverkan och organisatoriskt lÀrande. Detta Àr intressant nÀr en hÄllbarhetsdiskurs av stadsutveckling appliceras pÄ svenska kommuner som organisation. Det Àr sedan lÀnge kÀnt att svenska kommuner prÀglas av fragmenterade förvaltningar och sektorisering, vilket beskrivs som ett hinder för hÄllbar stadsutveckling. För en gemensam förvaltning av stadens resurser, som hÄllbarhetsdiskursen beskriver som nödvÀndig för stadsutveckling, krÀvs förutsÀttningar för samverkan över sektorsgrÀnser. Det finns Àven ett behov av att skapa förutsÀttningar som möjliggör kunskapsspridning mellan olika förvaltningar och professioner samt mellan olika stadsutvecklingsprojekt.
VÀgen till framgÄng - en studie om kvalitetsutveckling i matematik
Syftet med studien Àr att undersöka tvÄ skolors kvalitetsutveckling inom matematik i Ärskurs fem. Studien avser Àven att lyfta fram skolpersonalens förÀndringsprocess i deras arbete med matematiken pÄ tvÄ skolor dÀr resultaten pÄ nationella provet i Ärskurs fem har haft en positiv utveckling.
Genom kvalitativa intervjuer med fem respondenter var vÄr intention att finna svar pÄ följande frÄgestÀllningar; PÄ vilka sÀtt har skolpersonal pÄ tvÄ skolor förÀndrat matematikundervisningen sÄ att elever lyckas med bÀttre resultat pÄ de nationella proven i matematik, Ärskurs fem? Vilka var orsakerna till att lÀrarna ville förÀndra? Hur beskriver lÀrarna förÀndringsprocessen hos sig sjÀlva?
Gemensamt för samtliga respondenter var att tiden, det statliga, ekonomiska stödet samt engagemanget bland lÀrarna sÄgs som de avgörande faktorerna för det goda kvalitetsarbetet som gjorts pÄ skolorna. Vidare var samtliga respondenter överens om att den statliga satsningen LÀsa-skriva-rÀkna samt Matematiksatsningen pÄverkat dem pÄ ett positivt sÀtt som bidragit till att lÀrarna talar mer matematik i sitt klassrum. Satsningarna har Àven resulterat i att skolorna fÄtt tillgÄng till tekniska hjÀlpmedel, samt fÄtt möjlighet att genomföra Lesson study i sin undervisning.
Godsterminalernas (om)lokalisering i stadsomvandlingen - DÄtid, nutid, drivkrafter och framtidsutsikter i Göteborgsregionen
För att förstÄ begreppet omlokalisering och dess orsaker Àr det viktigt att först studera teorier om begrepp som tillgÀnglighet, markanvÀndning, markpriser, förtÀtning och decentralisering. Begreppen pÄverkar pÄ olika sÀtt omlokaliseringarna och det Àr viktigt att genom empirisk forskning förstÄ hur de relaterar sig till varandra för att kunna tillÀmpa begreppen.Kartor Àr utmÀrkt som metod nÀr det handlar om att studera geografiska aspekter pÄ ett fenomen, som t.ex. rumsliga samband eller skillnader. För att studera hur ovannÀmnda begrepp pÄverkar en region som Göteborgsregionen, utfördes studier av kartor frÄn olika Är. DÀremot har metoden att studera kartor nackdelar nÀr de rumsliga fenomenen ska förklaras med varförfrÄgan.
Barnet, lÀrandet och framtiden: Pedagogers förhÄllningssÀtt till lÀrande för hÄllbar utveckling
Syftet med vÄr studie var att studera hur pedagoger i förskolan förhÄller sig till lÀrande för hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare pÄ olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkom det att förskollÀrarna har ett gemensamt förhÄllningssÀtt mot lÀrande för hÄllbar utveckling, men fokuset kan skilja sig mellan pedagogerna. LÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext begrepp och pedagogerna Àr överens om att det krÀvs kunskap och fortbildning för att pÄ ett konstruktivt sÀtt kunna arbeta för ett lÀrande för hÄllbar utveckling..
En prövning av TEMPO- modellen för mÀtning av transporteffektivitet : En fallstudie pÄ Alwex AB
I transportbranschen finns behov av ett gemensamt och standardiserat mÄtt för mÀtning av effektivitet och trots avancerade IT-system och moderna verktyg rÄder det idag avsaknad av detta. Transportföretagen behöver inte bara ta fram egna, interna mÄtt utan ocksÄ accepterade och vedertagna mÄtt som kan anvÀndas för att kommunicera med kunder, myndigheter och andra externa intressenter..
?Jag tror att man skulle bli dum i huvet av att bara vara sjÀlv? : En fenomenologisk studie av vÀnskap och socialt samspel inom ramen för gemensamma boenden för vuxna
Syftet med denna studie har varit att fÄ inblick i vuxna individers upplevelser av vÀnskap och socialt samspel inom ramen för gemensamt boende. I uppsatsen presenteras och besvaras tre frÄgestÀllningar, vilka lyder: Hur upplever individerna vÀnskap och socialt samspel pÄ sitt gemensamma boende? Vilken funktion fyller det sociala samspelet och vÀnskapen i deras vardagliga liv och i deras framsteg? och Hur kan individernas upplevelser förstÄs utifrÄn begreppen hÀlsa, meningsfullhet och social jÀmförelse? Tio intervjupersoner rekryterades frÄn tre olika boenden; ett hem för vÄrd och boende för individer med missbruksproblematik, ett hem för vÄrd och boende för familjer, samt ett stödboende som frÀmst riktar sig till individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. En av intervjupersonerna avböjde i sista stund vilket gjorde att vi slutligen hade nio informanter till studien. Dessa informanters upplevelser har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer, som spelats in och dÀrefter transkriberats.
TillÀmpningen av begreppet Responsibility to Prevent : En studie av Förenta Nationernas sÀkerhetsrÄds agerande under den arabiska vÄren i Syrien 2011-2012 utifrÄn begreppet Responsibility to Prevent
I diskussionen kring hur stater bör förhÄlla sig till varandra nÀr frÀmmande mÀnniskor i andra stater utsÀtts för lidande av sin egen statsledning stÀlls ofta idéer om globala humanitÀra rÀttigheter, som utvecklats efter andra vÀrldskriget och förintelsen, emot normer om staters okrÀnkbarhet och principen om att inte intervenera i andra staters interna verksamhet.Syftet med detta arbete Àr att undersöka i vilken utstrÀckning begreppet Responsibility to Prevent tillÀmpats i FN:s sÀkerhetsrÄds agerande under en samtida konfliktsituation, detta med bakgrund i utvecklingen av det nya tankesÀttet med global humanitÀr rÀtt som ett gemensamt internationellt ansvar. Arbetet behandlar teorierna solidarism, pluralism och realism.För att söka svaret pÄ frÄgestÀllningarna anvÀnds kvalitativ textanalys av skriftliga öppna kÀllor. Insamlingen av empiriska data bestÄr av tryckt media, officiella dokument samt texter och artiklar tagna frÄn internet.Resultatet frÄn arbetet visar att Förenta Nationernas sÀkerhetsrÄd till viss del har agerat i enlighet med begreppet Responsibility to Prevent. Vidare redogör arbetet för att tvÄ inflytelserika, permanenta medlemmar i sÀkerhetsrÄdet har motiverat sitt stÀllningstagande utifrÄn olika synsÀtt pÄ hur konflikten bör hanteras och att deras motiveringar pÄverkats av deras skilda synsÀtt pÄ statssuverÀnitet och intervention.Undersökningen leder Àven fram till slutsatsen att vetorÀtten i sÀkerhetsrÄdet, under konflikten i Syrien 2011-2012, har begrÀnsat utvecklingen och implementeringen av tankesÀttet att sÀkerheten för vÀrldens befolkning ska betraktas som ett gemensamt ansvar..
Co-design i praktiken ? en utvÀrdering av e-Me projektet
e-Me projektet Àr ett innovativt forskningsprojekt dÀr tillvÀgagÄngssÀttet co-design anvÀnts för att framstÀlla en elektronisk assistent. e-Me realiserades i januari 2007 som ett pilotprojekt vid Högskolan i BorÄs. Den elektroniska assistenten Àr en artefakt som ska förenkla det administrativa och elektroniska livet för studenter. MÄlet med den hÀr uppsatsen var att öka förstÄelsen kring co-designs grundidé, praktiska moment samt de kritiska roller som kan urskiljas i co-designprojekt. Studien Àr av intresse för alla som vill utvidga sin kunskapsbas inom bÄde co-design samt e-Me.
Chefers förstÄelse kring medarbetarskap och sin ledarstil
Studiens syfte Àr att undersöka chefers förstÄelse kring medarbetarskapet och deras ledarstil vid implementering av en aktivitet som ska frÀmja medarbetarskapet. Teorier som anvÀnds i studien speglar hur ett vÀlfungerande medarbetarskap ser ut genom hur individer pÄverkar varandra, samt ledarskapsteori. Undersökningen Àr kvalitativt inriktad med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet Àr baserat pÄ fyra intervjuer med chefer som arbetar inom den offentliga sektorn. UtifrÄn den teoretiska referensramen har vi analyserat vÄrt material frÄn intervjuerna.Studien konstaterar att chefers förstÄelse för medarbetarskapet Àr att diskussioner om medarbetarskapet frÀmjar implementeringen och utvecklingen av medarbetarna.
FrÄn Hamlet till 3D : Lejonkungens marknadsföringsprocess
Den hÀr uppsatsen handlar om hur film marknadsförs via trailrar, exemplet Àr filmen Lejonkungen frÄn 1994 och dess uppföljare samt en nyutgÄva. Syftet Àr att undersöka vad det Àr som hamnar i fokus i filmernas trailrar, vad de har gemensamt och vad som skiljer dem Ät, samt hur berÀttelsen förnyas. Uppsatsen tar upp forskning om high concept, trailrar och Disney för att fÄ en teoretisk grund till analysen av vad som hamnar i huvudsakligt fokus i trailrarna och vad det fyller för funktion. Med hjÀlp av tidigare forskning och analys av trailrarna undersöker uppsatsen vilka strategier filmskapare anvÀnder för att locka en publik att gÄ och se deras filmer..
Freden efter lÀskriget : En fallstudie av ett lÀsutvecklingsprojekt
VÄrt examensarbete handlar om konsekvenserna som kan uppstÄ om elever ?snubblar? i lÀsinlÀrningsstarten. Hur elever som inte lyckas kan hjÀlpas. Vi har arbetat med att se vad styrdokumenten sÀger. Vad forskningen tar upp om konsekvenser och hjÀlpinsatser för den initiala lÀsinlÀrningen.
BeslutsrÀdda svenskar och handlingskraftiga finnar : ? En undersökning av utmaningar och möjligheter för en gemensam organisationskultur
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de möjligheter och utmaningar som finns för ett sammanslaget finsksvenskt HR1-center pÄ TeliaSonera. UtgÄngspunkten för uppsatsen var slutsatserna Anners och Thureson (2008) pÄvisade i kandidatuppsatsen TystlÄtna finnar och pladdrande svenskar ? en teoretisk analys av utmaningar för en gemensam organisationskultur. Kandidatuppsatsens slutsats har operationaliserats för att konstruera intervjufrÄgor och för att analysera det empiriska materialet. Intervjuer har genomförts med fyra personer frÄn HR-center Finland och fyra frÄn HR-center Sverige.
Den nya generationens mÀn - en kvalitativ studie av modebutiksmiljöns betydelse
Den nya generationens mÀn har uppvisat ett beteende som kan sÀgas pÄvisa att skillnader existerar inom segmentet. Skillnader kan relateras till mÀnnens agerande i butiksmiljön utifrÄn social interaktion, avsikten med köpet samt köpstrategi. Det gemensamma mÄlet för segmentet Àr önskan om att skapa en unik stil som i förlÀngningen avser att representera deras image. Konklusionen Àr att de bÄda delsegmenten har ett gemensamt mÄl, men att vÀgen dit skiljer sig Ät. För att modebutiker ska lyckas tillfredstÀlla den nya generationens mÀn krÀvs att lÄngsiktiga relationer utvecklas mellan butikspersonal och den manliga kunden..
LÀroplanen som redskap : en studie om hur idrottslÀrare resonerar kring sitt arbete med lÀroplanen.
Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar med att koppla lektionsinnehÄll till kursplanen med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar:Hur kopplar lÀrarna sitt innehÄll till styrdokumenten? Hur görs eleverna delaktiga och medvetna om syfte och mÄl? Hur uppfattar lÀrarna begrepp som idrott och hÀlsa? Hur ser de inre och yttre ramarna ut för idrott och hÀlsa pÄ skolan? Valet av frÄgor grundar sig i de oklarheter som tycks rÄda om Àmnets uppdrag och att det dÀrmed ocksÄ Àr oklart genom vad eller hur eleverna ska nÄ sina mÄl. Jag har med bakgrund av detta valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat fyra lÀrare i idrott och hÀlsa. Gemensamt för alla lÀrarna Àr att de anvÀnder sig av kursplanen men ingen ger uttryck av att man pÄ nÄgot sÀtt skulle ha Àndrat arbetssÀtt eller förhÄllningssÀtt till Àmnets innehÄll med den nya lÀroplanen Lgr11. LÀrarna ger uttryck av att anvÀnda kursplanen mest pÄ egen hand och dÀrmed inte som ett naturligt verktyg tillsammans med eleverna.