Sök:

Sökresultat:

2248 Uppsatser om Gemensamt värdeskapande - Sida 46 av 150

FritidslÀrarens dilemma : i mellanrummet fritidshem och skola

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad den nya utbildningen ? GrundlÀrare mot fritidshem ? innebÀr för aktiva inom verksamheten, vilka förÀndringarna Àr och om de Àr vÀlkomna eller inte. De medverkande i studien har insikt om bÄde utbildning samt verksamhet, hur det sett ut och vad som Àr annorlunda idag. För att samla data till denna uppsats har fyra pedagoger och en student intervjuats under mars 2015. Dessa har alla gemensamt att de antingen utbildar sig inom eller arbetar inom fritidsverksamheten och ser hur den förÀndras.

Klimatsmart vardag : en fallstudie av projektet ?Klimatpiloterna i Askersund och LaxÄ?

Denna uppsats Àr en fallstudie av ?Klimatpiloterna i Askersund i LaxÄ?, ett projekt som har velat lÀra mÀnniskor hur man kan reducera sina koldioxidutslÀpp. Arbetet bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med projektdeltagarna och syftet Àr att beskriva hur de fÄr vardagen att fungera nÀr de samtidigt försöker minska sin klimatpÄverkan. En viktig teoretisk utgÄngspunkt Àr att vardagen Àr praktisk och till stor del bestÄr av oreflekterade rutiner. Begreppet risksamhÀlle anvÀnds för att belysa hur informanterna tack vare klimatexperter, i detta fall projektledarna, blir medvetna om bÄde klimathotet och vilka förÀndringar de bör göra i sina vardagsrutiner.

Förskingringsbrott : Hur kan dessa brott förebyggas?

Syftet med uppsatsen Àr att komma fram till lösningar som kan motverka och förebygga att förskingringsbrott begÄs inom företag. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Vi har studerat rÀttsfall frÄn Högsta domstolen, HovrÀtterna samt Stockholms TingsrÀtt vilka sedan fungerat som underlag till intervjufrÄgor. Svaren frÄn intervjuerna har vi sedan analyserat för att utröna vilka ÄtgÀrder företag kan ta till i sitt brottsförebyggande arbete. För att förhindra att förskingringsbrott ska kunna begÄs Àr det viktigt att minska brottstillfÀllena.

Yrkesstolthet bland undersköterskor inom Àldreomsorgen : - pÄ EdfastgÄrden i Robertsfors kommun

I denna studie har vi intervjuat tvÄ vÄrdbitrÀden och sex undersköterskor och vi har medvetet valt att inte göra Ätskillnad pÄ vÄrdbitrÀden och undersköterskor dÄ vi anser att befattningen Àr en faktor som i denna studie inte inverkar pÄ studiens resultat.Detta Àr en kvalitativ studie dÀr syftet Àr att undersöka yrkesstolthet bland undersköterskor inom Àldreomsorgen, dÀr fokus ligger pÄ undersköterskornas personliga upplevelser av sitt yrke och sin yrkesstolthet.Att förvÀrvsarbeta tar upp en stor del av de flesta mÀnniskors liv. Vissa börjar arbeta tidigare, vissa senare men vi har alla nÄgon gÄng under vÄrt liv arbetat. Vad man har för yrke, arbetsuppgifter och vart man arbetar skiljer sig Ät men vi alla har nÄgonting gemensamt. Vi vill vara bra pÄ det vi utför. Vi vill fÄ bekrÀftelse.

InPlace : Ett multifunktionellt nattgsbord

Allt fler bor pÄ en liten yta av olika orsaker. Vanligast Àr det bland unga vilket kan leda till att boendet blir vÀldigt trÄngt. Compact Living Àr ett begrepp inom inredning som syftar pÄ att effektivisera boendet utan att hemtrevnaden blir lidande för bostadens yta. Ur ett Compact Living perspektiv och dagens trender har olika kreativa koncept tagits fram.En förklaring till att trÄng­boddhet Àr vanligast bland yngre Àr att unga i större utstrÀckning studerar, eller just kommit in pÄ arbets­marknaden, och dÀrför inte har ekonomiska förut­sÀttningar för att köpa eller hyra en större bostad. Att mÄnga yngre rÀknas som trÄng­bodda dÄ de bor i ett student­rum eller i en en­rums­lÀgenhet Àr kanske heller inte att betrakta som nÄgot problem, utan en naturlig fas i livet.UtifrÄn ett identifierat problem av produktutvecklingsföretaget PlusFunction har vi gemensamt tagit fram ett examensarbete med syfte att utveckla ett koncept pÄ ett nattygsbord.

Förmögenhetsredovisning inom ideella sektorn: en fallstudie av tre ideella föreningar

Den ideella sektorn i Sverige omfattar idag allt frÄn smÄ sÀllskapsföreningar till stora fackliga organisationer. Huvuduppgiften för dessa föreningar Àr att generera nytta för sina medlemmar, givare och andra intressenter genom olika verksamheter. Till skillnad mot nÀringsdrivande företag Àr pengarna endast ett medel för att kunna utföra verksamheten i föreningarna och inget mÄl i sig. Syftet med vÄr uppsats Àr för det första, att belysa kopplingen mellan den externa redovisningens beskrivning av organisationens mÄl och eget kapital samt intellektuellt kapital i den del av den ideella sektorn som följer Ärsredovisningslagen. För det andra, om sÄ bedöms möjligt, ge rekommendationer om hur de ovannÀmnda kapitalen kan förvaltas för att pÄ bÀsta sÀtt uppfylla verksamhetens mÄl.

Orsaker till osteosarkom hos hund

Osteosarkom, (OS) Àr hundens vanligaste primÀra bentumör. AppendikulÀrt OS förekommeroftare Àn axialt, med lÄnga rörbenens metafysregion som predilektionstÀlle. Etiologin bakomtumören Àr Ànnu okÀnd men flertalet riskfaktorer som t ex. Älder och storlek har identifierats.Det Àr framförallt stora och Àldre hundar som drabbas. Vissa raser som t ex.

Svenska som andrasprÄk : Behöver lÀrare i grundskolan utbildning i svenska som andrasprÄk?

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Litteraturstudie om hur rosacea pÄverkar ögats frÀmre segment

Bakgrund: Rosacea Àr en hudsjukdom som drabbar de centrala delarna av ansiktet. Den drabbade ses ofta med akneliknande utslag pÄ panna, nÀsa, kinder och pÄ hakan. Studier har Àven visat att rosacea har en inflammatorisk pÄverkan pÄ ögonen.Syfte: Syftet med arbetet var att kartlÀgga vilken kunskap som finns om hur rosacea pÄverkar ögats frÀmre segment. Syftet var ocksÄ att ta reda pÄ vad vi som optiker bör vara uppmÀrksamma pÄ nÀr vi möter sjukdomen i vÄrt yrkesutövande.Metod: Efter litteratursökning selekterades och analyserades sex artiklar med gemensamt syfte att undersöka förekomsten av okulÀra problem hos personer diagnostiserade med rosacea. I studierna anvÀndes ocksÄ tester som optiker kan utföra i det dagliga arbetet.Resultat: Resultatet efter granskandet av originalartiklarna visade att okulÀra symtom och fynd förekommer hos personer med rosacea.

Kvalitet eller ideologi? : LÀromedelsnÀmndens objektivitetsgranskning av historieböcker

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att fÄ förskollÀrares egna berÀttelser och perspektiv vÀljer jag att anvÀnda mig av intervju som metod. Jag utgÄr ifrÄn Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssÀtt lÄter de teoretiska och de estetiska Àmnena samarbeta. LekvÀrldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen fÄr en mening och lÀrandet blir lustfyllt.

Skammens betydelse vid behandling av mÀns vÄld i nÀra relation : Behandlares syn pÄ orsaker till mÀns vÄld och dess koppling till skam 

Syftet med föreliggande studie var att undersöka behandlares syn pÄ orsaker till mÀns vÄld i nÀra relation, samt om man beaktar skamproblematik och skamhantering vid behandling av mÀnnen. Den kvalitativa studien hade en explorativ ansats. Sex behandlare intervjuades. DÀrefter analyserades svaren utifrÄn Kvales (2009) meningsanalys. Gemensamt för behandlarna var att de sÄg mÀns vÄld mot kvinnor som ett strukturellt problem knutet till mansrollen.

FörÀldraskap : Om papparollens pÄverkan pÄ mÀns sociala liv

Denna uppsats a?r inriktad pa? att underso?ka hur fo?ra?ldraskapet pa?verkar de sociala relationer som pappor a?r aktiva inom. Uppsatsen underso?ker a?ven hur den nya papparollen inverkar pa? de ko?nsroller som fo?ra?ldrarna har i hemmet. Fo?r att underso?ka detta har fokusgrupper genomfo?rts, dessa genomfo?rdes pa? ett fo?ra?ldrakooperativ med ett antal pappor som fritt fa?tt diskutera och reflektera kring sto?rre och mindre teman som bero?r sociala relationer, familj och prioriteringar, ka?nslan av medlemskap samt ko?nsroller.

Att disponera organisationer för förÀndring - en fallstudie av LÀnsförsÀkringar Stockholm

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera och analysera hur ledningen vid LÀnsförsÀkringar Stockholm arbetar med att förbereda sin organisation för en förestÄende förÀndring inom LivförsÀkringsverksamheten. UtifrÄn detta Àmnar vi Àven utveckla sprÄk- och teoribildningen och generera ett antal hypoteser. Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie och vi har anvÀnt ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt. Empirin bestÄr av intervjuer, artiklar, hemsidor och material frÄn fallföretaget. Vi konstruerade Àven en modell för att strukturera teorierna och underlÀtta analysen.

Mobbning : En studie av mobbning och anti-mobbningsarbete pÄ en grundskola i VÀstmanland

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur en grundskola i VÀstmanland arbetar för att förebygga och ÄtgÀrda mobbningen pÄ skolan. Studien belyser Àven elevernas upplevelse av förekomsten mobbning och krÀnkande handlingar pÄ skolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med tvÄ pedagoger och sex elever ur Ärskurs 7-9. Resultatet av intervjuerna visade att det fanns stora brister i arbetet med genomförandet av skolans likabehandlingsplan samt brister i sÄ vÀl det förebyggande som ÄtgÀrdande arbetet mot mobbning. Skolan anvÀnder sig av Farstametoden, vilket Àr ett ÄtgÀrdande program mot mobbning.

Polisblicken ur ett trafikperspektiv

Polisblicken Àr en förmÄga som poliser skaffar sig under tiden de arbetar och somökar varje enskild polis effektivitet om den anvÀnds rÀtt. Kriminella personeranvÀnder sig dagligen utav fordon exempelvis för att transportera sig sjÀlv,kriminella vÀnner, stöldgods eller droger. Att polisen har kunskap om vad som ÀrmisstÀnkt Àr dÀrmed viktigt för att kunna ingripa mot kriminella personer dÄ devistas i trafiken. Denna rapport visar vilka faktorer som poliser tycker ÀrmisstÀnkta. Bland dessa faktorer kan nÀmnas att om föraren eller nÄgonpassagerare Àr kÀnd i kriminella kretsar sedan tidigare, om föraren har ettavvikande körsÀtt eller om fordonet eller Àgaren till fordonet förekommer ipolisiÀra register sÄ Àr detta i hög grad misstÀnkt och en polisinitierad förarkontaktgenomförs nÀstan alltid.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->