Sök:

Sökresultat:

2248 Uppsatser om Gemensamt värdeskapande - Sida 44 av 150

Succé mot alla odds

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken betydelse yttre pÄverkan och inre drivkrafter har haft i fyra individers karriÀrutvecklingsprocess inom en hÄrt konkurrensutsatt bransch, samt hur dessa har hanterat denna. Datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade mailenkÀter, och det insamlade materialet bearbetades med hjÀlp av deduktiv tematisk analys. De teman som ligger till grund för analysen Àr: studie- och yrkesvÀgledning, cooling down, empowerment, informationsteorier, forskningslitteratur samt karriÀrvalsteorin SCCT. Studien visar att samtliga respondenter har utsatts för dÀmpande pÄverkan, cooling down, under sin uppvÀxt, bÄde frÄn skolpersonal, och den egna familjen, men ocksÄ att de erhÄllit empowerment frÄn andra hÄll. Respondenterna har hanterat denna yttre negativa pÄverkan pÄ olika sÀtt, men gemensamt för dem alla Àr att de visat pÄ en inre drivkraft, som trots den nÀmnda negativa pÄverkan gjort att de nÄtt framgÄng inom sitt gebit.

Miljonprogrammet: Upprustningsresonemang pÄ tre olika marknader

Franchising Àr det mest vanliga kedjekonceptet i fastighetsmÀklarbranschen och flera av de största fastighetsmÀklarkedjorna Àr franchisekedjor. De fristÄende mÀklarbyrÄerna fÄr allt svÄrare att klara sig i den ökade konkurrensen. Det Àr frÀmst fristÄende mÀklarbyrÄer pÄ mindre orter med ett etablerat varumÀrke samt nischade mÀklarbyrÄer som klarar sig i konkurrensen med de stora kedjorna. PÄ senare Är har antalet kedjeanslutna fastighetsmÀklare ökat betydligt och flertalet av mÀklarkedjorna Àr rikstÀckande pÄ marknaden.Syftet med vÄr uppsats var att undersöka vilka förvÀntningar franchisetagare som tidigare har drivit en fristÄende mÀklarbyrÄ hade pÄ franchisekonceptet innan de anslöt sig till en franchisekedja. Vi har sedan undersökt hur vÀl franchisekonceptet levde upp till franchisetagarnas förvÀntningar.

Till Folk-undervisningens befrÀmjande

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att fÄ förskollÀrares egna berÀttelser och perspektiv vÀljer jag att anvÀnda mig av intervju som metod. Jag utgÄr ifrÄn Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssÀtt lÄter de teoretiska och de estetiska Àmnena samarbeta. LekvÀrldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen fÄr en mening och lÀrandet blir lustfyllt.

Patienters upplevelser av sjuksköterskans stöd vid typ 2-diabetes : en litteraturstudie

Bakgrund: I Sverige har 325 000 mÀnniskor diagnosen typ 2-diabetes. Sjukdomen stÀller stora krav pÄ individen. För att sjuksköterskan ska ge en god omvÄrdnad behövs kunskaper om patientens individuella behov av stöd. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans stöd vid typ 2-diabetes.Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie dÀr nio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades.Resultat: Patienters upplevelser av sjuksköterskans stöd kategoriserades som emotionellt, informativt och vÀrderande stöd. Viktiga faktorer i sjuksköterskans stöd var gemensamt engagemang, tillit, lindring av bördan, att bli sedd som en individ, kunskap genom information, dialog, kontroll och bekrÀftelse.

GrÀnsdragningen mellan nÀringsverksamhet och hobby : betrÀffande hÀstverksamhet

Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka faktorer som pÄverkar bedömningen avom hÀstverksamhet ska beskattas som inkomst av tjÀnst eller som inkomst av nÀringsverksamhet. Med anledning av att rÀttspraxis i viss utstrÀckning Àr in casubetonad och saknar utförligare motiveringar Àr det emellertid omöjligt att tÀcka allatÀnkbara faktorer. Uppsatsen omfattar verksamheter med inriktning pÄ ridsporthÀstar, d.v.s. ridsportverksamheter. Med begreppet ridsportverksamhet avserjag alla ridsportens grenar, sÄsom hoppning, dressyr, fÀlttÀvlan, körning och distansritt, och Àven andra hÀstrelaterade verksamheter som exempelvis ridutbildning, hÀstuppfödning, inackordering och hingsthÄllning.

Ett pedagogiskt steg framÄt: varför kommer - och vart gÄr -
mediepedagogstudenterna?

Denna uppsats syfte var att undersöka varför studenter sökt sig till mediepedagogutbildningen i PiteÄ och var de hamnat efter att de avslutat den. Detta har undersökts med hjÀlp av intervjuer och enkÀter med bÄde före detta och nuvarande studenter men ocksÄ med utbildningsansvariga och tilltÀnkta arbetsgivare. För att göra undersökningen mer tillförlitlig sÄ har jag studerat liknande rapporter, uppsatser och forskning och haft ett nÀra samarbete med högskoleverket under resans gÄng. Resultatet visar att de studenter som sökt sig till utbildningen har haft ett gemensamt intresse av media och pedagogik och att det finns ett behov av studenterna inom ett flertal yrkesomrÄden efter avslutad utbildning. Samtidigt har det visat sig att utbildningen gÄr att utveckla ytterligare men att den redan idag hÄller den klass som man kan förvÀnta sig av en högskoleutbildning.

"RÀnnstensungar" och "lantisar" - en studie om barns lek i staden och pÄ landsbygden

Examensarbetet handlar om hur barnens lek gestaltar sig i staden och pÄ landsbygden. Vi gjorde vÄr undersökning pÄ tvÄ skolor varav den ena ligger i Malmö och den andra ligger i en by ca 4 mil utanför Malmö. Syftet med vÄrt arbete Àr att se skillnader och likheter i barnens lek pÄ de olika orterna. För att trÀnga djupare in i barnens lek valde vi att Àven att fokusera pÄ genus och kön. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Vad finns det för likheter eller skillnader i barnens lek i staden och pÄ landsbygden? Vilka mönster finner vi i hur pojkar respektive flickor leker pÄ de olika orterna? De metoder som anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna har varit att observera samt att lÄta barnen i Ärskurs ett svara pÄ en enkÀt.

Visa mig vÀgen : Kommunikation, reflektion och processer som metod i arbetet pÄ förskolan

Min essÀ beskriver nÄgra hÀndelser en typisk dag pÄ förskolan som vikarie och om hur arbetet ofta bedrivs i tysthet, genom praktik och erfarenhet. Jag visar hur det kan vara att arbeta utan att ha bestÀmda metoder och riktlinjer. Jag berÀttar om hur otrygg och osÀker jag som pedagog blir av att vi inte har kommunicerat fram ett gemensamt förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt, dÀr regler och riktlinjer gjorts synliga för alla. EssÀn handlar om mina erfarenheter av tyst kunskap, dels som kunskap men ocksÄ som den farliga tystnad jag upplever i arbetet pÄ förskolan.Jag vill undersöka om kommunikation och reflektion kan leda till kunskap och trygghet i arbetet och om de riktlinjer och metoder vi har fungerar och hur vi följer dem i förskolan.Min metod har varit att med analogiskt tÀnkande undersöka förskolan genom jÀmförelser med nÀringslivet, vÄrd och omsorg, skolan och med ridkonsten. Jag har ocksÄ undersökt förskolans styrmedel och vissa tillÀgg.

Den gode lÀraren

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur de elever som studerar pÄ en gymnasieskolas vuxenutbildning tycker att en lÀrare ska vara, och om det skiljer sig i uppfattning mellan svenska elever och elever med utlÀndsk hÀrkomst. Eftersom undervisningen ska vara individanpassad sÄ tycker jag att det Àr intressant att undersöka den hÀr frÄgestÀllningen för min fortsatta lÀrargÀrning. Jag valde att göra en kvalitativ studie, dÀr 20 stycken elever ombads att skriva ett brev för att svara pÄ vissa förutbestÀmda frÄgor, detta brev var anonymt och uppgiften delades ut vid tvÄ tillfÀllen för att kunna sÀrskilja om eleverna var svenska eller med utlÀndsk hÀrkomst. Elevernas svar tolkades sedan utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv, eftersom dÀr kan svaren fritt analyseras och förstÄs och dÀrigenom fÄ en helhetsbeskrivning och en mer djupgÄende kunskap om hur det undersökta gestaltar sig. Undersökningen visade pÄ att för samtliga deltagande elever var lÀrandesituationen i klassrummet viktig, hur lÀraren genomför sina lektioner.

Artikel 153.5 FEUF löne-, förenings- och stridsrÀtt : EU-rÀttens pÄverkan pÄ omrÄden explicit undantagna frÄn EU:s kompetens

Val av Àmne till studien föll pÄ att det i tidigare kurser under utbildningen har nÀmnts mycket att en förskollÀrares uppdrag Àr att möta alla barn, detta Àr ett Àmne som vi funnit intresse i. Syftet med studien Àr att förskollÀrares uppfattningar ska fÄ presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det Àr en kvalitativ studie som Àr genomförd med frÄgeformulÀr via e-post. Undersökningen visar pÄ förskollÀrares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser dÀrmed hur förskollÀrare uppfattar nÄgot, i detta fall mötet med alla barn.

Nyttan av franchising i den svenska fastighetsmÀklarbranschen

Franchising Àr det mest vanliga kedjekonceptet i fastighetsmÀklarbranschen och flera av de största fastighetsmÀklarkedjorna Àr franchisekedjor. De fristÄende mÀklarbyrÄerna fÄr allt svÄrare att klara sig i den ökade konkurrensen. Det Àr frÀmst fristÄende mÀklarbyrÄer pÄ mindre orter med ett etablerat varumÀrke samt nischade mÀklarbyrÄer som klarar sig i konkurrensen med de stora kedjorna. PÄ senare Är har antalet kedjeanslutna fastighetsmÀklare ökat betydligt och flertalet av mÀklarkedjorna Àr rikstÀckande pÄ marknaden.Syftet med vÄr uppsats var att undersöka vilka förvÀntningar franchisetagare som tidigare har drivit en fristÄende mÀklarbyrÄ hade pÄ franchisekonceptet innan de anslöt sig till en franchisekedja. Vi har sedan undersökt hur vÀl franchisekonceptet levde upp till franchisetagarnas förvÀntningar.

Civiliseringsprocessen i TorneÄ Lappmark : En studie om civiliseringsprocessen ur ett perifert perspektiv

I industrialiserade lÀnder Àr hjÀrt- och kÀrlsjukdom den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor över 40 Är. HjÀrt- och kÀrlforskning har genom tiderna mest bedrivits utifrÄn mÀn. Forskningen har uppenbarat skillnader mellan hur mÀn och kvinnor upplever en hjÀrtinfarkt och det behövs mer undersökningar utifrÄn kvinnors perspektiv av hÀlsa och vÀlbefinnande efter en hjÀrtinfarkt. Syftet med det hÀr litteraturbaserade arbetet Àr att sammanstÀlla och belysa kvinnors upplevelse av hÀlsa och vÀlbefinnande tiden efter en hjÀrtinfarkt. Metoden Àr en litteraturstudie med utgÄngspunkt frÄn 12 kvalitativa artiklar.

Skolan vÀcker historieintresse till liv : En enkÀtstudie om gymnasieelevers historieintresse samt historiebruk

Studien har gjorts pÄ en avdelning pÄ en förskola som till stor del bestÄr av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begrÀnsat gemensamt verbalt sprÄk leker utifrÄn ett barnperspektiv. För att komma nÀrmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fÀltanteckningar och informella samtal med pedagogerna pÄ avdelningen. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

Det handlar om möten mellan mÀnniskor - En analys av integrationsarbete i det civila samhÀllet

Syftet Àr att ta reda pÄ hur organisationer i civilsamhÀllet ser pÄ och arbetar med integration. För att ta reda pÄ detta har jag genomfört 15 intervjuer med representanter för organisationer som arbetar med integration i Göteborg. Dessa intervjuer har sedan legat till grund för en analys utifrÄn idealtyper, vilka jag konstruerat med utgÄngspunkt frÄn teori och tidigare forskning. Den tidigare forskningen sÀger att integrationsbegreppet och integrationspolitiken Àr otydligt och att flera olika tolkningar kan göras och görs av begreppet. Tre olika förhÄllningssÀtt urskiljs.

Idrott och demokrati : En studie av Idrottsrörelsen i Örebro

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att fÄ förskollÀrares egna berÀttelser och perspektiv vÀljer jag att anvÀnda mig av intervju som metod. Jag utgÄr ifrÄn Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssÀtt lÄter de teoretiska och de estetiska Àmnena samarbeta. LekvÀrldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen fÄr en mening och lÀrandet blir lustfyllt.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->