Sök:

Sökresultat:

2248 Uppsatser om Gemensamt värdeskapande - Sida 34 av 150

Fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan : En studie med syfte att tydliggöra vad uppdraget innebÀr

Fritidshemmet har i uppdrag att komplettera skolan, men vad det innebÀr och pÄ vilka sÀtt det ska ske finns inte tydligt utstakat. Studiens syfte Àr dÀrför att bidra med fördjupad kunskap om vad fritidshemmets kompletteringsuppdrag innebÀr, genom kvalitativa intervjuer med rektorer och fritidspedagoger. Studien tar sin utgÄngspunkt i de motiv som finns till samverkan mellan skola och fritidshem, samt jÀmför sina resultat med tidigare forskning kring fritidshemmets kompletteringsuppdrag. Det visar sig att fritidshemmets förmÄga att bidra med en helhetssyn pÄ barnen Àr framtrÀdande bÄde nu och i tidigare forskning. FrÄn att fritidshemmets kompletteringsuppdrag tidigare har handlat om framförallt praktiska aktiviteter menar man idag att fritidshemmets perspektiv ska genomsyra skolan mer.

Kvalitetsutveckling och verksamhetsstyrning i praktiken : ett förbÀttringsprojekt vid Avdelningen ombudsekonomi, AB Svenska Spel

AB Svenska Spel Àr ett statligt Àgt monopolföretag som levererar spel och lotter till det svenska samhÀllet. I detta examensarbete har AB Svenska Spel och dess avdelning ombudsekonomi verkat som fallföretag. Avdelningen, vilken Àr placerad vid huvudkontoret i Visby, valdes ut dÄ ekonomichefen deklarerade att deras arbetssÀtt upplevdes ineffektivt av medarbetarna.Examensarbetet inleddes med en förstudie dÀr olika förbÀttringsomrÄden inom avdelningen identifierades, dÀr ett beslut sedan fattads att tvÄ av dessa omrÄden som skulle vara i fokus i examensarbetet. De delar i avdelningen som skulle granskas var kreditbevakning samt arbetsflödet och de interna överlÀmningarna. Gemensamt för de identifierade förbÀttringsomrÄdena var att dessa kunde ses som symtom pÄ att avdelningen inte arbetade systematiskt med kvalitetsutveckling eller med en tydlig verksamhetsstyrning.

SÀkerhetsanalys av Olofströms kommuns IT-verksamhet : En utvÀrdering av informationssÀkerhet

Uppsatsen syftar till att utvÀrdera informationssÀkerheten i Olofströms kommuns IT-verksamhet för att jÀmföra resultatet med BITS. Vidare syfte med uppsatsen Àr att se över de övriga Blekingska kommunernas syn pÄ informationssÀkerhet samt hur de arbetar med det. Uppsatsen klarlÀgger Àven Olofströms kommuns anstÀlldas syn pÄ informationssÀkerhet samt ger en sammanfattning hur deras dator-, lösenords- och e-posthantering ser ut. En tillsyn av Olofströms kommuns dokument "SÀkerhetsinstruktion IT, för anvÀndare" genomförs för att utvÀrdera huruvida dokumentet uppnÄr en acceptabel sÀkerhetsnivÄ för informationshantering.Sammanfattningsvis visar resultaten att Olofströms kommun genomför ett aktivt arbete med informationssÀkerhet. Resultaten visar Àven att de övriga Blekingska kommunerna anser att informationssÀkerhet Àr viktigt och de jobbar nÄgorlunda likvÀrdigt med det.

NÀr tvÄ blir en : Medarbetares upplevelser av förÀndringsarbete i samband med en företagssammanslagning

Denna studie syftar till att undersöka medarbetares upplevelser av ett förÀndringsarbete som skett till följd av en sammanslagning av tvÄ företag. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien behandlar medarbetarnas reaktioner pÄ förÀndringen och vilka faktorer som har bidragit till medarbetarnas upplevelser av förÀndringsprocessen. Med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarnas karaktÀr genomfördes en kvalitativ intervjustudie dÀr Ätta medarbetare deltog. Studiens resultat visar att sÄvÀl reaktionerna pÄ organisationsförÀndringen som hanteringen av dessa reaktioner har skiljt sig Ät mellan medarbetarna. Vidare har faktorer sÄsom delaktighet, stöd och att förÀndringsarbetet upplevts som tydligt pÄverkat medarbetarnas upplevelser av förÀndringsprocessen. Undersökningen visar Àven att oro och stress förekommit, men i mindre utstrÀckning Àn förvÀntat.

Första mötet mellan skolan och en mÄngkulturell elev och hans/hennes familj

Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur första mötet mellan skolan och en mÄngkulturell elev ochhans/hennes familj kan se ut i Motala kommun och hur beredskapen Àr för mottagandet, samt att studera adekvat litteratur i Àmnet. Finns det nÄgon skillnad mellan ideal och verklighet?De metoder som anvÀnts i arbetet Àr litteraturstudier och intervjuer.Resultatet av litteraturgenomgÄngen visar, att det Àr synnerligen viktigt att satsa pÄ det första mötet och att det Àr ett gyllenetillfÀlle att med familjen skapa en god och vÀrdefull kontakt för framtiden. Resultatet av intervjuerna pekar pÄ att det första mötet kan se vÀldigt olika ut, beroende pÄ vilken skola det gÀller. För alla skolor gÀller dock att det första mötet inte upplevs som nÄgot problem, nÄgot som framför allt har sin grund i det begrÀnsade antalet nyanlÀnda, mÄngkulturella elever som kommer till kommunen.

?-Jag kan inte sitta pÄ ditt sitt!? Upplevelser av annorlunda sinnesförnimmelser vid autismspektrum

Autism Àr troligen nÄgot som har funnits i alla kulturer. Gemensamt för alla inom autismspektrumet (AST) Àr svÄrigheter med kommunikation, socialt samspel och förestÀllningsförmÄga. Orsaken bakom svÄrigheterna Àr Ànnu inte helt klarlagda. LÀnge har det varit kÀnt att mÄnga inom AST kan ha en annorlunda perception. Personer med AST Äterfinns i alla vÄrdkontexter och vÄrdpersonal finns i allmÀnhet en liten kunskap om hur sjuksköterskan kan bemöta dessa personer som krÀver extra hÀnsyn.

Historiekanon i lÀroböcker för högstadiet

Syftet med detta arbete Àr att undersöka till vilken grad lÀroboksserien Levande Historia, för högstadiet, följer lÀroplanerna, frÄn 1994 till 2011, och hur mycket av författarnas egna vÀrldsbilder och den historieskrivartradition som finns pÄverkar böckernas innehÄll. Vi blir alla pÄverkade av den tid vi lever i eller vÀxte upp under och hur detta pÄverkar författarnas sÀtt att skriva Àr av intresse, dÄ det i sin tur kommer att pÄverka generationer av lÀrare och elever. Vi har Àven nyligen fÄtt en kursplan med nya idéer om vad som ska lÀras ut. Genom att undersöka tre generationer av Levande Historia-serien har det visat sig att det finns genomgÄende teman, vad gÀller hur historiska hÀndelser och fenomen beskrivs. Dessa tankar kan knytas till idén om ett gemensamt europeiskt kulturarv, samt hur det Àr den europeiska synvinkeln som dominerar i berÀttandet.

 RegeringsrÀttens tillÀmpning av genomsyn : Har utrymmet för att tillÀmpa genomsyn minskat?

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken betydelse yttre pÄverkan och inre drivkrafter har haft i fyra individers karriÀrutvecklingsprocess inom en hÄrt konkurrensutsatt bransch, samt hur dessa har hanterat denna. Datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade mailenkÀter, och det insamlade materialet bearbetades med hjÀlp av deduktiv tematisk analys. De teman som ligger till grund för analysen Àr: studie- och yrkesvÀgledning, cooling down, empowerment, informationsteorier, forskningslitteratur samt karriÀrvalsteorin SCCT. Studien visar att samtliga respondenter har utsatts för dÀmpande pÄverkan, cooling down, under sin uppvÀxt, bÄde frÄn skolpersonal, och den egna familjen, men ocksÄ att de erhÄllit empowerment frÄn andra hÄll. Respondenterna har hanterat denna yttre negativa pÄverkan pÄ olika sÀtt, men gemensamt för dem alla Àr att de visat pÄ en inre drivkraft, som trots den nÀmnda negativa pÄverkan gjort att de nÄtt framgÄng inom sitt gebit.

Vad hÀnder nÀr konsulten gÄtt hem? : Kvalitativ utvÀrdering av mÄlstyrning inom interaktionsdesign

Som konsult gör man oftast en punktinsats och gÄr sedan vidare. Hur ska man gÄ tillvÀga för att försÀkra sig om att sin insats fortsÀtter att ha pÄverkan Àven efter att man har lÀmnat organisationen? I denna studie har fyra olika mÄlstyrningsprojekt kvalitativt undersökts. Gemensamt för projekten har varit att de Àr hÀmtade frÄn verkligheten och Àr nyligen avslutade. I studie insamlades 14 enkÀtsvar och 15 intervjuer utfördes med folk frÄn projektledarroller i projekten.

Barn med ?större uppmÀrksamhetsbehov? : Hur bemöter förskolans pedagoger dessa individer

Vi har valt att kalla vÄrt examensarbete för; Barn med "större uppmÀrksamhetsbehov" ? Hur bemöter förskolans pedagoger dessa individer. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka och fÄ en inblick i hur pedagogerna i verksamheten möter de barn som utmÀrker sig genom större uppmÀrksamhetsbehov. VÄr frÄgestÀllning lyder som följande; Hur bemöter förskolans pedagoger barn med större uppmÀrksamhetsbehov? Vi, (Caroline & Jenny) har anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer som metod för vÄr undersökning.

Gör det sjÀlv!: Att ta sig an andra instrument för att bli en bÀttre trummis

Den hÀr uppsatsen behandlar ett konstnÀrligt projekt dÀr fem lÄtar inom rockgenren skrivits och spelats in av en och samma person. Syftet Àr att utvecklas pÄ sitt huvudinstrument, i det hÀr fallet trumset, genom att spela in lÄtarna och spela samtliga instrument sjÀlv. Undersökningen fokuserar pÄ varför man kan ha nytta av att bemÀstra andra instrument för att bÀttre förstÄ sitt eget. Loggbok har förts under hela processen för att kunna kartlÀgga vad som lett fram till nya upptÀckter och insikter.MÄnga duktiga musiker har det gemensamt att de bemÀstrar fler Àn ett instrument. Att gÄ in i de andra ensemblemusikernas roller ger individen en bredare koll pÄ helheten.

Utformning av ett grafiskt anvÀndargrÀnssnitt till en försvarsapplikation

Saab Bofors Dynamics, SBD, Àr ett dotterbolag till Saab Technologies. SBD utvecklar avancerade missilsystem för det svenska försvaret och för andra lÀnders försvar. SBD Àr ett teknikföretag vilket mÀrks pÄ att mer Àn 50 % av de anstÀllda Àr verksamma inom omrÄdet utveckling och teknik dÀr de har ett nÀra samarbete med deras kunder. De viktigaste teknikomrÄdena Àr systemteknik, styrning och navigering, sensorteknik, modellering och simulering samt stridsdels- och framdrivningsteknik. I samband med ett utvecklingsprojekt av en prototyp öppnades möjligheten till att anvÀnda ett grafiskt anvÀndargrÀnssnitt.

Vilken betydelse har kontexten för matematikundervisningen i förskolan?

Syftet med denna c-uppsats var att studera anvÀndningen av matematik i förskolan och undersöka vilka kontexter som pÄverkar pedagogerna att anvÀnda matematik i den dagliga verksamheten. I undersökningen besvarade 52 pedagoger frÄn fyra förskolor i en mellansvensk kommun enkÀter. En pedagog frÄn förskola, en förestÄndare samt en lÀrare i skolans tidiga Är deltog i intervju. Insamlad data analyserades mot teorin att det krÀvs att flera del-kontexter uppfylls för att nÄ en meningsfull innebörd i att anvÀnda matematiken i förskolan. Det visade sig att det som pÄverkade dessa pedagoger mest, vad gÀller att anvÀnda matematiken i vardagen, var kollegornas instÀllning till omrÄdet i frÄga samt kompetensutveckling inom detsamma.

Inom givna ramar

Elevinflytande har sedan lÀnge skrivits med pÄ olika sÀtt i den svenska skolans lÀroplaner. I dagens lÀroplan har det en given roll men ÀndÄ signalerar elever att de inte har sÄ mycket att sÀga till om. Syftet med den hÀr uppsatsen har dÀrför varit att utforska elevernas inflytande i undervisningen i Hem- och konsumentkunskap gÀllande val av planering och organisering av arbetet vid matlagning. Vid sidan om elevinflytandets utveckling har Àven olika syn pÄ elever och lÀrande förÀndrats. DÀrför behandlar Àven denna studie Àmnet Hem- och konsumentkunskap i relation till olika lÀrandeteorier.

Personlighetsfaktorerna möter ideell arbetstillfredsstÀllelse : En enkÀtundersökning bland kvinnliga volontÀrer som arbetar med samtalsstöd

VolontÀrarbete Àr en sÀrprÀglad hjÀlpform av stor samhÀllerlig betydelse. Syftet med studien var att undersöka om kvinnliga volontÀrer som arbetar med samtalsstöd skiljer sig frÄn en svensk kvinnlig normalpopulation avseende femfaktormodellens personlighetsfaktorer. DÀrutöver undersöktes sambanden mellan personlighetsfaktorerna och graden av ideell arbetstillfredsstÀllelse. En webbenkÀtundersökning bland volontÀrer (n = 115) vid en ideell organisation som tillhandahÄller samtalsstöd till unga kvinnor genomfördes. Resultaten visade att volontÀrerna jÀmfört med normgruppen uppvisade högre grad av personlighetsfaktorerna utÄtriktning, öppenhet, vÀnlighet och mÄlmedvetenhet.

<- FöregÄende sida 34 NÀsta sida ->