Sök:

Sökresultat:

2248 Uppsatser om Gemensamt värdeskapande - Sida 3 av 150

Samverkan mellan Polis och kommun

Landets tjugoen polismyndigheter arbetade tidigare vÀldigt mycket pÄ egen hand nÀr det gÀllde brottsförebyggande arbete. Men nÀr den dÄvarande Rikspolischefen Stefan Strömberg lÀmnade direktiv om att ett samverkansavtal skulle framtas mellan Polis och kommun öppnades nya möjligheter, men Àven krav pÄ Polismyndigheterna att utveckla samarbetet med kommunerna för att gemensamt kunna se över deras problemomrÄden och pÄ sÄ sÀtt fÄ ett effektivare brottsförebyggande arbete samt en bra dialog med alla berörda parter i samverkansavtalet, och Àven med samhÀllet i stort. Denna rapport analyserar hur samarbetet fungerar rent praktiskt i Haparanda kommun med deras brottsförebyggande arbete gÀllande ungdomar som Àr i en sÄ kallad riskzon för framtida narkotikamissbruk, och hur berörda personer inom olika myndigheter och samhÀllsorgan gemensamt arbetar mot ett och samma mÄl för ett tryggare samhÀlle. Samtliga personer som medverkat i rapporten har bara goda ord om samarbetet, men det finns trots detta farhÄgor om att arbetet med tiden kommer att rinna ut i sanden och att vissa kommuner kommer att dela pÄ resurserna och inte arbeta gemensamt. Samverkansavtal mellan Polis och kommun Àr dock ett steg i helt rÀtt riktning för att tillsammans kunna arbeta brottsförebyggande i ett samhÀlle som stÀndigt utvecklas och förÀndras..

Ditt uppdrag Àr mitt uppdrag : LÀrares tankar kring att fÄ till stÄnd ett gemensamt synsÀtt

Syftet med den hÀr studien var att ur ett lÀrarperspektiv synliggöra problematiken med att fÄ till stÄnd ett gemensamt synsÀtt vad gÀller barns utveckling, kunskap och lÀrande mellan lÀrare i förskoleklassen och grunskolans Är ett. FrÄgestÀllningen var: Vilka faktorer anser lÀrare frÀmjar respektive hindrar utvecklingen av ett gemensamt synsÀtt?Studien var kvaltitativ och genomfördes med hjÀlp av inspelade intervjuer av sex lÀrare varav tre Àr verksamma i förskoleklass och de andra tre i Ärskurs ett.I studiens resultat framkom en mÀngd faktorer som anses utgöra hinder och/eller möjligheter för att frÀmja en gemensam syn. Det mest primÀra var att lÀrarna i arbetslaget för en dialog om verksamheten. Andra viktiga faktorer var till exempel arbetslagets sammansÀttning, samt att tid avsÀtts för att kunna föra diskussioner kring barnen, deras kunskap och utveckling.

Trönninge hÀstby

Arbetet presenterar ett förslag till en hÀstby i Trönninge, en tÀtort fem kilometer norr om Varbergs centrum. Förslaget visar hur en hÀstby kan se ut, vad som behöver ingÄ och hur man ordnar det praktiskt. Varberg ligger lÀngs kusten i Hallands lÀn ca 7 mil frÄn Göteborg. I Varberg finns det idag inga hÀstbyar, men hÀstintresset i kommunen Àr mycket stort vilket ger ett bra underlag för en hÀstby. Varbergs kommun hÄller idag pÄ att göra en fördjupad översiktsplan över Trönninge och har som förslag att ett av utbyggnadsomrÄdena skall bli ett hÀstboende.

Arbetsterapeuters erfarenheter av teamarbete vid strokerehabilitering

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av teamarbete vid strokerehabilitering. Undersökningsgruppen bestod av sex arbetsterapeuter verksamma vid sjukhus i Norrbottens lÀn. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Data analyserades utifrÄn en innehÄllsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Teamarbete ger en heltÀckande bild vid komplexa symtom?, ?Ett gemensamt perspektiv ? en hörnsten vid teamarbete? samt ? Struktur ? en nödvÀndighet vid teammöten?.

Utformning av konst- och musikhus med lÀge i unik miljö

Examensarbetets mÄl var att utforma tvÄ förslag pÄ ett musik- och konsthus för placering i VÀxjösjön. Konstruktionen Àmnas vara flytande och mobil.Gemensamt undersökte författarna byggnadens förutsÀttningar och möjligheter, i syfte att underlÀtta utformningsprocessen.Författarna utformade var sitt förslag. Det resulterade i tvÄ förslag med skilda arkitektoniska sÀrdrag, skapade utifrÄn gemensamt stipulerade avgrÀnsningar.Det ena förslaget Àr utformat med hjÀlp av geometriska former med raka sidor. Det kontrasterar mot det andra förslaget som har organiska och mjuka former..

AnvÀndandet av web services inom 24?timmarsmyndigheten

Regeringen har en vision att en given frÄga skall besvaras med ett samlat svar frÄn flera myndigheter. För att lyckas med detta mÄste myndigheterna samarbeta i en större utstrÀckning Àn vad som sker i dag. Speciellt viktigt Àr det att information kan utbytas mellan myndigheterna pÄ ett effektivt sÀtt. För att lyckas med detta sÄ har statskontoret gÄtt ut med att web services Àr en teknik som kan anvÀndas. Om tekniken skall kunna anvÀndas ut fullt krÀvs att det finns ett gemensamt register.I det hÀr arbetet anvÀnds enkÀter för att undersöka i vilken utstrÀckning web services anvÀndes inom myndigheterna i dag, samt för att undersöka myndigheternas instÀllning till tekniken.

INTERNKOMMUNIKATION - verktyg för förÀndringsarbete i nÀtverksorganisationer. En studie av NOSAM

Uppkomsten av NOSAM har sin grund i att dagens moderna samhÀllsutveckling mer eller mindre tvingar regioner att samarbeta för att stÀrka sin attraktionskraft gentemot omvÀrlden. Helt enkelt en ökad konkurrens. NOSAM innefattar ett regionalt omrÄde med tio olika medlemskommuner och befinner sig i en region som under de senaste 15 Ären, mycket pÄ grund av brobygget, genomgÄtt en rad förÀndringar. För att kunna arbeta mot de omgivande regionala krafterna och öka sin attraktivitet har sÄledes ett samarbete skapats. Fördelen med nÀtverkssamarbete Àr att de, genom sina olika kompetenser, kan lösa uppgifter bÄde pÄ ett billigare och effektivare sÀtt.

Lösningsinriktad pedagogik för barns delaktighet : Reflektioner över en arbetsmodell och ett gemensamt förhÄllningssÀtt

Lösningsinriktad pedagogik (LIP) Àr en arbetsmodell och ett förhÄllningssÀtt. Författaren har implementerat LIP pÄ sin arbetsplats, en förskola i Norra Storstockholm. Författaren har Àven utarbetat en egen arbetsmodell utifrÄn LIP i syftet att öka förskolans pedagogiska kvalitet.  I studien undersöks arbetsmodellen. Dessutom undersöks pÄ vilket sÀtt pedagogerna anser att arbetsmodellen hjÀlpt dem att bli bÀttre pÄ att göra barn delaktiga i mÄltiden. De grundlÀggande begreppen barns delaktighet, gemensamt förhÄllningssÀtt samt LIP definieras.

Hur leker barn med ett begrÀnsat gemensamt verbalt sprÄk? : En studie om hur barn med ett begrÀnsat gemensamt sprÄk hittar vÀgar runt det verbala sprÄket för att leka.

Studien har gjorts pÄ en avdelning pÄ en förskola som till stor del bestÄr av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begrÀnsat gemensamt verbalt sprÄk leker utifrÄn ett barnperspektiv. För att komma nÀrmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fÀltanteckningar och informella samtal med pedagogerna pÄ avdelningen. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

Kunskapsdelning : Viljan att dela sina kunskaper

Kvalificerad arbetskraft Àr en av de viktigaste resurserna ett företag kan tillgÄ. DÄ kunskap, fÀrdigheter och expertis generellt sett inte Àr allmÀnt tillgÀngligt krÀvs det dÀrför att hitta vÀgar för att bibehÄlla kunskapsbÀrande arbetskraft och kanske Ànnu viktigare, att attrahera till gemensamt utnyttjande av kunskap. Gemensamt utnyttjande av olika individers kunskaper Àr dock inget som skall tas förgivet eftersom en rad olika faktorer inverkar pÄ individers vilja att dela med sig av sitt kunnande.En grundförutsÀttning för kunskapsdelning Àr beroende pÄ organisationers uppbyggnad och vilket företagsklimat som finns. Mindre formaliserade organisationer Àr att föredra dÀr handlingsfriheten och öppenhet Àr framtrÀdande. Gemenskap, delaktighet, ansvar och förtroende Àr viktiga incitament för viljan att dela sina kunskaper..

Arbetsterapeuters erfarenhet av att anvÀnda Bobath metoden för att frÀmja aktivitet vid strokerehabilitering

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av att anvĂ€nda Bobath metoden för att frĂ€mja aktivitet vid strokerehabilitering. Undersökningsgruppen bestod av Ă„tta arbetsterapeuter verksamma vid sjukhus i Norrbottens lĂ€ns landsting. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av intervjuer och utgick ifrĂ„n tre öppna frĂ„gor. Data analyserades utifrĂ„n en innehĂ„llsanalys som resulterade i tre kategorier: ?FrĂ€mja ett normalt rörelsemönster?, ?Ett gemensamt perspektiv? och ?Ändrat arbetssĂ€tt för att frĂ€mja aktivitet?.

Partnering inom Banverkets drift- och underhÄllsverksamhet

Det hÀr examensarbetet beskriver konceptet partnering i ett förhÄllande mellan en bestÀllare och en utförare i byggbranschen. Det Àr initierat av Banverket och Àr en del av projektet ?Avtalsformer för drift och underhÄll av jÀrnvÀgar?. Vidare presenteras en modell för partneringprocessen omfattande drift och underhÄll av jÀrnvÀgsanlÀggningar. Partnering Àr en samverkansform dÀr parterna arbetar mot gemensamt framtagna mÄl för att uppnÄ en hög total kvalitet och kostnadseffektivitet i projektet.

Hur leker barn med ett bgrÀnsat gemensamt verbalt sprÄk? : En studie om hur barn med ett begrÀnsat gemensamt sprÄk hittar vÀgar runt det verbala sprÄket för att leka

Studien har gjorts pÄ en avdelning pÄ en förskola som till stor del bestÄr av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begrÀnsat gemensamt verbalt sprÄk leker utifrÄn ett barnperspektiv. För att komma nÀrmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fÀltanteckningar och informella samtal med pedagogerna pÄ avdelningen. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

Hur överförs erfarenhetsbaserad kunskap inom CSN? : En kvalitativ fallstudie av hur kunskapen som fÄs av att hantera komplexa Àrenden överförs inom CSN och hur samarbetsklimatet pÄverkar överföringen

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera hur erfarenhetsbaserad kunskap överförs inom CentralaStudiestödsnÀmnden, CSN, och hur samarbetsklimatet pÄverkar kunskapsöverföringen. Det Àr enkvalitativ fallstudie som Àr inriktad pÄ de Àrenden som krÀver bedömning. Dessa benÀmnskomplexa Àrenden. Genom att överföra den erfarenhetsbaserade kunskap som fÄs av att hanterakomplexa Àrenden kan CSN uppnÄ ett gemensamt synsÀtt för att sÀkerstÀlla att liknande Àrendenbehandlas pÄ likartat sÀtt. Totalt fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer pÄolika positioner inom CSN.

Trönninge hÀstby

Arbetet presenterar ett förslag till en hÀstby i Trönninge, en tÀtort fem kilometer norr om Varbergs centrum. Förslaget visar hur en hÀstby kan se ut, vad som behöver ingÄ och hur man ordnar det praktiskt. Varberg ligger lÀngs kusten i Hallands lÀn ca 7 mil frÄn Göteborg. I Varberg finns det idag inga hÀstbyar, men hÀstintresset i kommunen Àr mycket stort vilket ger ett bra underlag för en hÀstby. Varbergs kommun hÄller idag pÄ att göra en fördjupad översiktsplan över Trönninge och har som förslag att ett av utbyggnadsomrÄdena skall bli ett hÀstboende. HÀstbyar Àr ett ganska nytt fenomen som dyker upp pÄ mÄnga olika stÀllen i Sverige.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->