Sökresultat:
2248 Uppsatser om Gemensamt värdeskapande - Sida 22 av 150
PÄ extremistfronten föga nytt? En empirisk studie av KPML(r)/RKU och NSF
Syftet med denna uppsats Àr att pÄvisa de likheter som finns mellan det kommunistiska KPML(r)/RKU och det nazistiska NSF i deras kritik mot den representativa demokratin. Uppsatsen bygger pÄ en komparativ ideologianalys. materialet bestÄr av artiklar, rapporter och partiprogram som publicerats pÄ Internet. I teoriavsnittet stödjer jag mig pÄ Dahls och Lipsets problematiseringar av fenomenet demokrati- extremism och relationen mellan olika typer av extremism. Undersökningen visar att de nutida "vÀnster"- och "högerextremisterna" har mer gemensamt Àn vad som kan anas.
Att koordinera distribuerade IT-projekt med stöd av informations- och kommunikationsteknik : En fallstudie pÄ IFS World Operations AB
IT-system utvecklas idag ofta i globalt distribuerade organisationer. Detta görs för att möta de krav som stÀlls frÄn omgivningen samt för att finna specialkompetens. En global organisation kan medföra distribuerat arbete, alltsÄ att utvecklingsgrupper sprids över flera platser. Ett problem med detta kan vara att fÄ alla delar av verksamheten att arbeta mot ett gemensamt mÄl. Koordination ? att hantera beroenden mellan element i komplexa organisationer för att möjliggöra effektivt arbete mot ett gemensamt mÄl ? blir dÄ en viktig aktivitet.
UtslÀppshandeln och stÄlindustrin : en studie om utslÀppsrÀtternas effekter pÄ stÄlindustrin och miljön
Inom ramen för Kyotoprotokollet inleddes 2005 ett införande av ett europeiskt gemensamthandelssystem med utslÀppsrÀtter för koldioxid för att möta problemet med vÀxthuseffekten.Mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk som bygger pÄ teorier kring konkurrens, prissÀttningoch komparativa fördelar studeras i uppsatsen vilka effekter handeln med utslÀppsrÀtter har pÄden svenska stÄlindustrin, samt vilken tÀnkbar miljönytta som kan uppnÄs medutslÀppshandeln. Sammanfattningsvis kan konstateras att det ett Är efter handelssystemetsinförande fortfarande Àr osÀkert vilka konkreta effekter utslÀppshandeln kan komma att fÄ pÄstÄlindustrin. I uppsatsen presenteras ett flertal tÀnkbara resultat av utslÀppshandeln, dÀrstÄlindustrin pÄ olika sÀtt kan tÀnkas utsÀttas för en snedvriden konkurrens frÄn stÄlindustrier iandra lÀnder. Handelssystemet med utslÀppsrÀtter Àr dock ett styrmedel som med storsannolikhet pÄ sikt kommer att leda till en ökad miljönytta..
Det massiva nyhetsflödet - för vem?
Att samhÀllets medborgare Àr vÀlunderrÀttade Àr en grundförutsÀttning för att demokratin skall vara fungerande och med anledning av det spelar den nyhetsförmedlande journalistiken en viktig demokratisk roll. Idag finns information och nyheter att tillgÄ nÀstan var som helst och nÀr som helst, via Internet i datorer och mobiltelefoner samt i radio och tidningar eftersom samtliga nyhetsmedier har gÄtt frÄn att vara hushÄllsbundna till att konsumeras utanför hushÄllet i allt större utstrÀckning. Syftet med den studien Àr att ta reda pÄ vad tittaren verkligen minns direkt efter en Tv-sÀnd nyhetssÀndning och om det i huvudsak Àr nÄgon sÀrskild typ av nyhet som gemensamt fÄngar tittarna. Genom att anvÀnda en fokusgrupp som metod har jag kunnat se en klar tendens och dra en tydlig slutsats för ett resultat av att det Àr fÄ nyheter, sett till antalet, som tittaren minns efter en nyhetssÀndning Àr det Àr ytterst begrÀnsat antal detaljer och citat som kan kommas ihÄg..
VÄga tala: UtvÀrdering av GFS StudenthÀlsans kurs i yttrandetrÀning för studenter med talÀngslan
En hÀlsobefrÀmjande arbetsplats kan se ut pÄ mÄnga sÀtt. Gemensamt Àr dock att sjukfrÄnvaron Àr lÄg och att personalen upplever sig trivas. DÀrutöver har man funnit att det i arbetsmiljön finns faktorer som kan identifieras som hÀlsobefrÀmjande. Syfte: att söka efter och identifiera hÀlsobefrÀmjande faktorer pÄ en utvald arbetsplats .Undersökt grupp och metod: Fyra anstÀllda vid KungÀlvs sjukhus, IVA har intervjuats. Metoden som anvÀnts har varit enskilda intervjuer med sÄvÀl öppna som slutna svarsalternativ samt enkla ja eller nejfrÄgor.
Return of the weaver
NÀr en recessiv sjukdom studeras i en slÀkt anvÀnds jÀmförelser av familjemedlemmarnasarvsmassa. Med hjÀlp av datorsimuleringar som utgÄr frÄn modellering av arvsförloppet kan information erhÄllas om hur mycket arvsmassa individerna har gemensamt.Denna information kan vara till nytta vid en fysisk kartlÀggning av individernas genom.I detta projekt har ett Java-program konstruerats som pÄ ett verklighetsnÀra sÀttmodellerar arvsförloppet. Tillsammans med Java-programmet har ett mer teoretisktresonemang genomförts och implementerats i MATLAB, i syfte att fÄ referensdata.Java-programmet har anvÀnts för att undersöka den genetiska likheten mellan beslÀktadeindivider. Informationen som erhÄllits har anvÀnts för att approximera fördelningarför individernas genetiska likhet. UtifrÄn dessa uppskattningar fastslÄs att fördelningarnahar relativt lÄg varians pÄ grund av genomets extensiva totala genetiska lÀngd.Det konstateras att individernas könskromosomer bidrar med skillnader i medelvÀrde.Dessutom faststÀlls att mÀns och kvinnors olika genetiska lÀngder bidrar med skillnaderi varians..
Rotationer och kvaternioner
NÀr en recessiv sjukdom studeras i en slÀkt anvÀnds jÀmförelser av familjemedlemmarnasarvsmassa. Med hjÀlp av datorsimuleringar som utgÄr frÄn modellering av arvsförloppet kan information erhÄllas om hur mycket arvsmassa individerna har gemensamt.Denna information kan vara till nytta vid en fysisk kartlÀggning av individernas genom.I detta projekt har ett Java-program konstruerats som pÄ ett verklighetsnÀra sÀttmodellerar arvsförloppet. Tillsammans med Java-programmet har ett mer teoretisktresonemang genomförts och implementerats i MATLAB, i syfte att fÄ referensdata.Java-programmet har anvÀnts för att undersöka den genetiska likheten mellan beslÀktadeindivider. Informationen som erhÄllits har anvÀnts för att approximera fördelningarför individernas genetiska likhet. UtifrÄn dessa uppskattningar fastslÄs att fördelningarnahar relativt lÄg varians pÄ grund av genomets extensiva totala genetiska lÀngd.Det konstateras att individernas könskromosomer bidrar med skillnader i medelvÀrde.Dessutom faststÀlls att mÀns och kvinnors olika genetiska lÀngder bidrar med skillnaderi varians..
Att tolka lÀroplanen
I arbetet kring lÀroplanen och lÀrares tolkning av lÀroplanen var mÄlet att fÄ en bredare bild av vilken plats lÀroplanen har hos en yrkesverksam lÀrare. Vi ville fÄnga tankarna kring processen frÄn tolkning till fÀrdigt klassrumsmaterial i Àmnet svenska. Vi valde att genomföra tvÄ intervjuer samt tvÄ observationer med tvÄ lÀrare som Àr verksamma och undervisar i Ärskurs tvÄ. Under arbetets gÄng framkom svar pÄ mÄnga frÄgor som berör arbetet kring och med lÀroplanen och hur olika och ibland lika den tolkas. I den ena intervjun framkom att man arbetade med utgÄngspunkt i en pedagogisk planering.
VÀrdegrunden - en utmaning för skolan
Syftet med denna undersökning var att via en kvalitativ forskningsmetod med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer belysa vÀrdegrunden och dess betydelse för skolans verksamhet utifrÄn ett lÀrarperspektiv; vilken innebörd ger lÀrare vÀrdegrunden, hur konkretiserar lÀrare vÀrdegrunden samt vilka förutsÀttningar och hinder finns i lÀrarens arbete med vÀrdegrunden. Undersökningen visar att dÄ lÀrare ger begreppet olika innebörder försvÄrar det arbetet med att hitta ett gemensamt förhÄllningssÀtt. Som lÀrare arbetar man med vÀrdegrunden genom att mÄna om den sociala miljön och genom att till viss del integrera den i undervisningen. Undersökningen visar dock att lÀrare inte planerar in kontinuerligt vÀrdegrundsarbete och att det saknas formulerade mÄl för hur arbetet ska se ut. Det största hindret i vÀrdegrundsarbetet anser lÀrare vara brist pÄ tid för samtal och reflektion med kollegor vilket gör att de har svÄrt att nÄ konsensus.
Den nya musikens ekonomiska förutsÀttningar : Hur överlever de mindre musikverksamheterna?
Uppsatsen kan kort sÀgas behandla den del av musikbranschen som innefattar oberoende skivbolag och minorbolag i Stockholm.Vi ser pÄ de ekonomiska förutsÀttningarna som innefattar marknaden, bidrag och finansieringsformer och hur bÄde musiker och publiken kan ses som innovatörer inom fÀltet.FÀltet som vi valt att studera beskrivs som att aktörerna har det gemensamt att de alla sÀtter musiken i fokus och de kommersiella aspekterna kommer i andra hand. En annan central punkt Àr att drivkraften Àr att göra nÄgot som kÀnns meningsfullt. Teorier som vi anvÀnt som referensram presenteras och jÀmförs med de intervjuer vi har genomfört. UtgÄngspunkten Àr pilotstudier och intervjuer med personer pÄ skivbolag som fÄr representera fÀltet genom att de Àven Àr musiker och producenter. Urvalet av intervjuobjekten Àr ocksÄ gjort med hÀnsyn till att de ska presentera olika genrer inom ett fÀlt som avgrÀnsas utifrÄn ett ekonomiskt perspektiv..
Uppfattning om vÄldsamma spel och könsskillnad i relation till aggression
Syftet med föreliggande studie var att undersöka kvinnors syn pÄ orsakerna till varför de drabbats av utbrÀndhet. Vid studien anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer för att kvinnorna sjÀlva skulle fÄ reflektera kring orsakerna till sin utbrÀndhet. Sju kvinnor intervjuades och intervjumaterialet analyserades genom en metod utvecklad av Burnard (1991). Resultatet av studien visar att kvinnorna upplever att det finns flera olika orsaker till att drabbats av utbrÀndhet i form av hög prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla, behov av yttre bekrÀftelse, svÄrigheter att sÀtta grÀnser till omgivningen, behov av att finnas till för andra, oförmÄga att lyssna pÄ kroppens signaler, en negativ sjÀlvvÀrdering, lÀtt till att kÀnna skam och misslyckande samt lÄg sjÀlvkÀnsla. Orsakerna samspelar med varandra och gemensamt för dem Àr att de samtliga bottnar i en lÄg sjÀlvkÀnsla.
Modighetsmedaljer och termobyxor : en essÀ om att samtala kring vÀrderingar
Enligt skollag och lÀroplan har skolan tvÄ huvuduppgifter, att ?ge eleverna kunskaper och fÀrdigheter? och att ?frÀmja deras harmoniska utveckling till ansvarskÀnnande mÀnniskor". Att i praktiskt arbete i klassrummet genomföra dessa bÄda uppgifter Àr ofta svÄrt. Av tradition dominerar kunskaps- och fÀrdighetskraven skolans arbete och stödet för att utveckla arbetet kring vÀrdegrundsfrÄgor har lÀnge varit eftersatt.Under lÀsÄret 2004-2005 har jag tillsammans med mina elever i Ärskurs tre arbetat med samtal kring moral och etik. VÄra samtal har utgÄtt frÄn litteratur och film.
Bryggan; ett pedagogiskt arbetssÀtt : Bryggan;a pedagogical practice and guidance
De bÄda Àmnena sprÄkpsykologi och sprÄkvetenskap behandlas gemensamt i den hÀr uppsatsen.Den gren som valts ut för att undersöka de sprÄkpsykologiska och sprÄkvetenskapliga Àmnena Àr sprÄkfel som gÄr att se i vardagliga texter. SprÄkfel i skrivna texter kan vara allt frÄn sÀrskrivningar, meningsbyggnadsfel till felstavningar och slarvfel. Det Àr dessutom inte alltid, lÀtt men ibland för lÀtt, att se sprÄkfel i olika texter. Hursomhelst Àr det ett vanligt fenomen i sÄvÀl tidningar, översÀttningar, uppsatser som skönlitterÀra verk. Vissa fel Àr lÀttare att se för vissa personer Àn andra.
RÀtt eller fel? : En sprÄkpsykologisk och sprÄkvetenskaplig undersökning om vardagliga sprÄkfel
De bÄda Àmnena sprÄkpsykologi och sprÄkvetenskap behandlas gemensamt i den hÀr uppsatsen.Den gren som valts ut för att undersöka de sprÄkpsykologiska och sprÄkvetenskapliga Àmnena Àr sprÄkfel som gÄr att se i vardagliga texter. SprÄkfel i skrivna texter kan vara allt frÄn sÀrskrivningar, meningsbyggnadsfel till felstavningar och slarvfel. Det Àr dessutom inte alltid, lÀtt men ibland för lÀtt, att se sprÄkfel i olika texter. Hursomhelst Àr det ett vanligt fenomen i sÄvÀl tidningar, översÀttningar, uppsatser som skönlitterÀra verk. Vissa fel Àr lÀttare att se för vissa personer Àn andra.
Det estetiska : en nÀrlÀsning av Martin Heideggers "On the way to Language"
I den hÀr uppsatsen har jag gjort en nÀrlÀsning av Martin Heideggers ?On the way to Language? (?Unterwegs zur Sprache?) skriven Är 1959. Boken som var Heideggers sista verk Àr en dialog mellan Heidegger och en japan som spelas av honom sjÀlv i syfte reflektera. Uppsatsen behandlar bokens tema om hur nÄgot frÀmmande oss sjÀlva (som Àr vi sjÀlva) kan mötas eller inte mötas genom ett sprÄk. Jag har i och med Heidegger sett pÄ ett sprÄks fara och begrÀnsningar liksom dess möjligheter och vÀgar till kunskap via dialogformen och den estetiska yttringen poesi.