Sök:

Sökresultat:

2232 Uppsatser om Gemensamt mćl - Sida 56 av 149

"Handledning" ur olika synvinklar i Barn och ungdomshabiliteringen

Abstrakt Ahlqvist, Kerstin (2012) ?Handledning? ur olika synvinklar i Barn och ungdomshabiliteringen. En studie av handledning i ett tvÀrprofessionellt team. Various aspects of ?coaching? in children and youth habilitation service. A study of coaching in a multidisciplinary team. LÀrarutbildningen.

Fördjupningsarbete i ekonomisk brottslighet samt offshore-marknader.

Ekonomisk brottslighet (ekobrott) leder till stora skador, dels kapitalmÀssigt men Àven för förtroendet av det ekonomiska systemet. Ekobrotten innefattar en mÀngd brott. Gemensamt för dessa Àr att de Àr vinningsbrott i nÀringsverksamhet. De brott som bildar kÀrnstrukturen i ekobrottsligheten Àr skattebrott, bokföringsbrott, brott mot borgenÀrer, insiderbrott samt brott mot aktiebolagslagen. Ett stort antal andra brott förekommer i kombination med ?vanliga? ekobrott tex mutbrott, brott mot miljöbalken och bedrÀgeribrott.

Utbildning & Undervisning : En kvalitativ undersökning av pedagogers beskrivningar av den egna utbildningen och undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa

Ämnet idrott och hĂ€lsa ska frĂ€mja en aktiv livsstil för eleverna och det Ă€r idrottslĂ€rarens uppgift att ge eleverna möjlighet att uppleva olika aktiviteter och erbjuda nya och positiva upplevelser kring fysisk aktivitet. Detta för att skapa ett bestĂ„ende intresse för fysisk aktivitet och rörelse. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare Ă„r beskriver den undervisning de sjĂ€lva bedriver i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa samt hur de beskriver sin egen utbildning inom Ă€mnet. En kvalitativ undersökningsmetod har anvĂ€nts dĂ€r sex pedagoger intervjuades. Pedagogerna har olika utbildningar frĂ„n olika orter i Sverige.

Legitimerade tandhygienisters yrkesroll ur ett patientperspektiv : En kvalitativ intervjustudie

Tandhygienistyrket grundades i början av 1900-talet och idag finns tandhygienister i över trettio lĂ€nder och det Ă€r ett kvinnodominerat yrke. Den första tandhygienistutbildningen startade i Sverige 1968. År 1991 blev tandhygienistyrket en legitimerad profession. Syftet var att undersöka vilka kunskaper patienter i Ă„ldersgruppen 50 - 65 Ă„r har om legitimerade tandhygienisters yrkesroll samt patienternas attityder till tandhygienistbehandling. FrĂ„gestĂ€llningarna var "vilken kunskap har patienter i Ă„ldersgruppen 50 - 65 Ă„r om legitimerade tandhygienisters yrkesroll?" och "vilka attityder har patienter i Ă„ldersgruppen 50 - 65 Ă„r till tandhygienistbehandling?" Projektet genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ metod.

DÖVA PERSONERS UPPLEVELSER AV KOMMUNIKATIONEN MED VÅRDPERSONAL : en litteraturstudie

Bakgrund: I Sverige finns det ungefÀr 8000-10 000 döva personer som har teckensprÄk som modersmÄl. I enlighet med HÀlso- och sjukvÄrdslagen har patienten rÀtt att fÄ individuellt anpassad information om sitt sjukdomstillstÄnd. Tidigare studier har visat ett tydligt missnöje vad gÀller kommunikationen med vÄrdpersonalen. Syfte: Att belysa döva personers upplevelser av kommunikationen med vÄrdpersonal. Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Synliggörandet av kursplanen i svenska : hur kursplanen tillÀmpas i undervisningen

Detta arbetets syfte var att ta reda pÄ hur grundskolans kursplan i Àmnet svenska synliggörs och tillÀmpas i undervisningen. För att undersöka detta gjordes en analys av kursplanen i svenska i grundskolan, enkÀtundersökning, intervjuer och observationer genomfördes. EnkÀtundersökningen hade tio informanter, tvÄ lÀrare intervjuades och observationerna gjordes pÄ tvÄ lektioner.         I resultatet framkom att lÀrarna som deltog i enkÀtundersökningen ansÄg att kursplanen i svenska i grundskolan var nÄgot positivt. De nackdelar som kom fram var att kursplanen ansÄgs som ?luddig? och att den borde konkretiseras nÄgot.

Pedagogiskt arbete med elever i lÀssvÄrigheter : "Att fÀrdas i samma riktning fast med andra verktyg"

Mot bakgrund av svenska elevers försÀmrade lÀsresultat och att det finns fÄ studier inriktade pÄ skolans mellanÄr, valde vi att undersöka vilka strategier lÀrare och specialpedagoger i Ärskurs 4-6 har i sin lÀsundervisning för att möta elever i lÀssvÄrigheter. För att nÄ syftet har vi undersökt vilka verktyg som anvÀnds för bedömning av lÀsförmÄgan samt hur lÀrare respektive specialpedagoger möter elever i lÀssvÄrigheter utifrÄn aspekterna innehÄll i undervisningen och lÀromedel. Det empiriska materialet bestÄr av insamlade dokument och nio intervjuer.Resultatet visar att en specialpedagogisk verksamhet, integrerad i skolans ordinarie undervisning, med ett tÀtt samarbete mellan specialpedagog och klasslÀrare ökar utvecklingsmöjligheterna för elever i lÀssvÄrigheter. Gemensam kompetensutveckling ger lÀrare kunskap för arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Tiden i klassrummet utnyttjas effektivt med tydliga inslag av lÀrarledd undervisning.

"It takes two to tango"...eller? FörestÀllningar om mÀn och kvinnor dÄ, nu och sedan hos nÄgra skÄnska gymnasieelever.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka historiemedvetande och förestÀllningar om genus hos skÄnska gymnasieelever. Vilka förestÀllningar har eleverna om kvinnor och mÀn dÄ, nu och sen? Spelar elevernas kön nÄgon roll för hur de uppfattar mÀns och kvinnors möjlighet att agera i historien och vad sÀger detta om deras historiemedvetande? Det material vi analyserat Àr svar frÄn SkÄneprovet, ett gemensamt och avslutande prov i gymnasieskolans kurs Historia A, vilket skrevs 2006. Vi har fokuserat pÄ en frÄga som gÀller kvinnors stÀllning och villkor under senare delen av 1900-talet. Med hjÀlp av en tolkningsmall har vi försökt fÄnga vilka förestÀllningar om kvinnors och mÀns villkor eleverna har och hur de resonerar kring genusrelationer och mÀnniskors handlingsutrymme i historien och samtiden.

Barns olikheter i förskolan : Pedagogers synsÀtt kring barns olikheter i förskolan

Denna studie syftar till att undersöka pedagogernas synsÀtt pÄ uppdraget om en likvÀrdig utbildning, med avseende för barns olikheter i förskolans verksamhet.Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och en specialpedagog i olika förskolor i Blekinge. Jag har spelat in intervjuerna och dÀrefter transkriberat dem. Det materialet som jag samlat in har jag utifrÄn ett kritiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv med koppling till pedagogisk-och specialpedagogisk forskning analyserat.Resultatet jag kommit fram till Àr att pedagogerna har ett gemensamt mÄl om en likvÀrdig förskola för alla barn oavsett vilka olikheter barnen har. Pedagogernas synsÀtt Àr att man ska utgÄ frÄn barnens nivÄ, skapa en utbildning dÀr alla barn kÀnner sig delaktiga och att det finns en gemenskap.  För att skapa en likvÀrdig utbildning menar pedagogerna pÄ att man mÄste möta barnen utifrÄn deras erfarenheter, förutsÀttningar samt pÄ nivÄn barnen befinner sig pÄ.

Äldre personer med diabetes typ 2, egenvĂ„rdshantering och upplevda svĂ„righeter med egenvĂ„rd : En litteraturstudie

Bakgrund: Diabetes typ 2 Àr en vanligt förekommande sjukdom hos personer som Àr 65 Är eller Àldre. EgenvÄrd Àr en viktig del i behandlingen av diabetes typ 2. Om egenvÄrden inte hanteras ordentligt kan komplikationer uppstÄ vilket kan orsaka lidande för personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur Àldre personer med diabetes typ 2 hanterar sin egenvÄrd samt beskriva vilka svÄrigheter de upplever nÀr de ska hantera sin egenvÄrd. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design baserad pÄ 13 vetenskapliga artiklar publicerade frÄn 2005 till 2011 hÀmtade frÄn databaserna Cinahl och Medline.

En extra tidning ? En jÀmförande undersökning av Helsingborgs Dagblad och dess gratistidning Xtra Helsingborg med utgÄngspunkt i tidningarnas nyhetsvÀrdering och gratistidningars betydelse för demokratin

Den övergripande frÄgestÀllningen för uppsatsen Àr: Vad innebÀr det ur ett demokratiperspektiv nÀr en abonnerad morgontidning vÀljer att ge ut en gratistidning för att nÄ lÄgresursgrupperna i samhÀllet??. Bakgrunden till frÄgan Àr att Helsingborgs dagblad valt att ge ut gratistidningen Xtra Helsingborg för att nÄ ut i de omrÄden dÀr tidningen har fÄ lÀsare. Gemensamt för dessa stadsdelar Àr att de tillhör de fattigaste i Helsingborg och att en större andel av invÄnarna har utlÀndsk bakgrund Àn i övriga Helsingborg.Genom att göra en innehÄllsanalys av Helsingborgs Dagblad och gratistidningen Xtra har jag undersökt vilka innehÄllsmÀssiga skillnader det finns mellan tidningarna. Jag har ocksÄ intervjuat Helsingborgs Dagblads VD Lars Svensson, Xtras chefredaktör Kersti Forsberg och nyhetschefen pÄ HD City Anders HÄkansson för att ta reda pÄ vilka tankar man har om skillnader i mÄlgrupp och konkurrensen mellan tidningarna.InnehÄllsmÀssigt har Xtra ett större fokus pÄ Nöje, Sport och Opinionsmaterial Àn HD och bristen pÄ lokal samhÀllsinformation i Xtra kan skapa stora kunskapsklyftor mellan dem som lÀser HD och dem som lÀser Xtra.

Betydelsen av samhÀlleliga och historiska kontexter för sekters uppkomst : en jÀmförande studie av Peoples Temple, Heavens Gate och Soltempelorden

Syftet med denna litteraturstudie Àr att finna samhÀlleliga och historiska kontexter som sammanbinder Peoples Temple, Heavens Gate och Soltempelorden. Definitioner och beskrivningar av sekter, manipulativa sekter och karismatiska ledare presenteras. Fokus ligger pÄ vilka likheter och skillnader som finns i deras uppbyggnad och tro, hur samhÀllet sÄg ut nÀr dessa sekter uppstod och om man kan finna nÄgra gemensamma nÀmnare nÀr det gÀller sjÀlvmorden, alternativt morden.Peoples Temple, Heavens Gate och Soltempelorden har alla nÄgot gemensamt. De iscensatte tre av historiens största religiösa tragedier genom tiderna. Alla tre sekterna lÀmnade jordens yta genom att medlemmarna tillsammans med ledarna begick sjÀlvmord för att komma till en bÀttre vÀrld.Alla tre sekternas sjÀlvmord kantades av samhÀllets motstÄnd och det finns historiska incidenter som kan ha att göra med grundandet av dessa grupper.

UppvÀxt i familjehem, En kvalitativ studie om hur unga vuxna ser pÄ sin barndom inom familjehemsvÄrden

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur unga vuxna som bott i familjehem under hela eller delar av barndomen sÄg pÄ sin tid i familjehem. Vidare var syftet att ta reda pÄ hur de sÄg pÄ relationerna till sina biologiska förÀldrar och familjehemsförÀldrar, hur de sÄg pÄ social-tjÀnsten, hur avslutningen av placeringen gick till samt hur deras situation sÄg ut i vuxen Älder.Kvalitativa intervjuer anvÀndes som metod för materialinsamling. Resultat teoretiserades med hjÀlp av anknytningsteori och Antonovskys kÀnslan av sammanhang (KASAM). Det informanterna hade gemensamt var att de hade varit placerade i familjehem som barn, var villiga att dela med sig av sina erfarenheter samt uppgav att de hade det bra idag. Utöver det hade de haft ganska olika erfarenheter av familjehemsvÄrden.

Bland stövlar och vilddjur - en studie av vad som sker i förskolans hall vid pÄ- och avklÀdningssituationer

VÄrt intresse för hallen vÀcktes under vÄra praktiktillfÀllen. Vi har under dessa upplevt att det finns olika grÀnser i hallen, vissa mer synliga Àn andra. Hallen har dessutom karaktÀr av bÄde inne och ute samt Àr ett grÀnsland mellan hemmet och förskolan. Detta kan ibland medföra att det kan bli otydligt vilka regler som gÀller för stunden. Idag tillbringar de flesta barn i Sverige sina första Är i förskolan.

Hur gÄr det i skolan? En studie av extremt mycket för tidigt födda barns skolgÄng speglad genom förÀldrars berÀttelser

Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom intervjuer med förÀldrar till extremt prematura barn, klargöra hur dessa barns skolsituation gestaltat sig. Studien avsÄg att lyfta fram hur förutsÀttningarna sett ut sÄvÀl socialt som kognitivt i skolan för dessa barn, vilka behov och vilka svÄrigheter de har eller har haft, vilket eventuellt stöd de har eller har fÄtt samt hur bemötandet ifrÄn skolan varit.Teori: Denna specialpedagogiska uppsats har en livsvÀrldsfenomenologisk teori som grund.Metod: Metoden bestÄr av kvalitativa djupintervjuer och utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med mödrar till extremt prematura barn. Kriteriet för att delta i studien var att barnet, dels hade fötts före graviditetsvecka 29, dels hade hunnit börja i grundskolan. Studien behandlar hur mödrarna till barnen upplevt sina barns skolgÄng.

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->