Sök:

Sökresultat:

2543 Uppsatser om Gemensamma utrikes och säkerhetspolitiken - Sida 38 av 170

SvÄrigheter med implementering av miljöarbete

Ett problem som vi har uppmÀrksammat i hyreslagen Àr regleringen om stÀdning och försening vid flytt. 13 och 14 §§ HL behandlar tvÄ typer av förseningar vid överlÄtande av lÀgenhet. 13 § HL reglerar försening som beror pÄ hyresvÀrden och den gÀller endast för nybyggda lÀgenheter eller lÀgenheter som gjorts om helt för en ny anvÀndning.[1] 14 § HL reglerar förseningar som beror pÄ den avtrÀdande hyresgÀsten som inte utrymt lÀgenheten i tid.[2]HÀr menar lagstiftaren att den tilltrÀdande hyresgÀsten inte kan flytta in i tid pÄ grund av att lÀgenheten inte Àr utrymd. Att lÀgenheten inte Àr utrymd tolkar vi som att materiella ting fortfarande finns i lÀgenheten eller att den frÄntrÀdande hyresgÀsten bor kvar som i sin tur utgör ett stort hinder för tilltrÀdande hyresgÀst. De tvÄ omtalade paragrafernas gemensamma nÀmnare Àr att om bristen Àr av vÀsentlig betydelse har hyresgÀsten rÀtt till att sÀga upp avtalet helt och hÄllet.

Samverkan mellan habilitering och skola kring barn med funktionshinder

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka hur samverkan mellan habiliteringen och skolan ser ut. Genom litteraturstudier har vi bland annat fördjupat oss i vad samverkan innebÀr och hur den kan fungera mellan olika verksamheter. Vi har anvÀnt oss av en komplementÀr metod, det vill sÀga bÄde intervjuer till personal inom habilitering och skola samt enkÀter till en förÀldragrupp. I resultatet framgick det tydligt att alla parter ansÄg att samverkan kan förbÀttras. Resultatet visade ocksÄ att bristande kommunikation mellan habilitering och skola leder till missförstÄnd och outtalade förvÀntningar verksamheterna emellan. FörutsÀttningen för att samverkan ska komma till stÄnd Àr bra relationer och samordnade insatser som bygger pÄ att det finns kunskap om varandras verksamheter, gemensamma och tydliga mÄl, gemensam vilja och en tydlig ansvarsfördelning.

Ordning och Uppförande : -en undersökning om elevers Äsikter och attityder kring disciplinÀr bedömning i tre gymnasieskolor

SammanfattningDen hÀr uppsatsen Àr skriven för att undersöka vad gymnasieelever anser om en eventuell bedömning av ordning och uppförande i den svenska skolan. Den huvudsakliga forskningsfrÄgan Àr: skiljer sig elevernas uppfattningar inom Àmnet beroende pÄ om de gÄr ett yrkesförberedande program eller ett studieförberedande program? Genom en enkÀtundersökning som totalt 127 elever frÄn 3 gymnasieskolor i GÀvleborgs lÀn fyllt i har jag fÄtt fram min empiri. Det huvudsakliga resultatet av undersökningen visar att elever frÄn yrkesförberedande program Àr mer för en bedömning av ordning och uppförande Àn elever frÄn studieförberedande program.     De har den gemensamma Äsikten att bedömningen skall ske som ett separat dokument.

SprÄkinlÀrning och undervisningsskultur

FörmÄgan att lÀra sig sprÄk Àr en vital förmÄga i dagens samhÀlle. PÄ grund av globaliseringen ökar kraven pÄ sprÄkbehÀrskning. Skolan mÄste hjÀlpa eleverna nÄ sprÄklig kompetens. Syftet med undersökningen Àr att visa hur undervisningskulturen pÄverkar elevernas sprÄkinlÀrning. Det hÀr Àr en jÀmförande studie av svensk och egyptisk undervisningskultur.

KLIMATKONFERENSEN I KÖPENHAMN : En jĂ€mförande analys av Kinas och EU:s agerande för ett bindande klimatavtal

Abstract  This paper examines the Copenhagen Climate Conference held in the Bella Center in Copenhagen, December 2009. The aim of this paper was to analyse the highly anticipated conference, and why it did not result in a binding protocol between the world?s states. The focus of this paper was to examine two key actors in the Copenhagen negotiations: the people?s republic of China and the European Union.

Att skapa fo?rutsa?ttningar fo?r god praxis kring internationell medarbetarmobilitet : En systemutveckling av ett processto?djande informationssystem vid IKEA

Denna uppsats grundar sig pa? vetskapen om att stora internationella fo?retag har uttryckta strategier fo?r att flytta medarbetare internationellt. Uppsatsen grundar sig ocksa? pa? ett uppdrag av IKEA. Syftet a?r att utveckla en prototyp fo?r ett gemensamt centralt datoriserat informationssystem som kan sto?dja internationella medarbetarmobilitetsprocesser.

Hud konduktans RĂ€dslobetingning och Psykopatiska Personlighetsdrag En Tvilling studie

Tidigare studier har visat pÄ sambandet mellan orÀddhet, psykopati,aggressivitet och antisocialt beteende. Denna studie undersöktefenotypiska och genetiska relationer mellan komponenter i the skinconductance fear conditioning task och i psykopatiskapersonlighetsdrag. Data hÀmtades frÄn den longitudinella studien;Tvillingstudie om riskfaktorer för antisocialt beteende (RFAB) vidUniversity of Southern California och data frÄn pÄgÄende tillfÀlle 5inkluderades i studien. Resultatet visade pÄ betydelsen av bÄdegenetiska och icke-gemensamma miljö influenser förklarade varianseni obetingad respons. I överensstÀmmelse med tidigare forskningvisade resultaten att individer som visade pÄ högre nivÄer avmanipulativt och svekfullt beteende ocksÄ uppvisade större brister irÀdslobetingelser..

Interaktivitetens struktur : En analys av tvÄ svenska pappersrollspel

Denna uppsats syftar till att, utifrÄn tvÄ svenska rollspel, förklara de strukturella betingelser som Àr gÀllande för dessa spel, samt vilka former av lÀrande som impliceras i de olika aktiviteter och processer som dessa strukturer banar vÀg för. En tÀmligen komplex bild framtrÀder kring dessa spörsmÄl. Spelets aktörer samverkar i en verbal, interaktionell spelakt, under vilken de kontinuerligt relaterar sig till de textuella ramarna ? ramar, vilka i sig kan omformas under och genom det gemensamma berÀttelseskapande som spelakten inbegriper och kretsar kring. Interaktiviteten och berÀttelseskapandet framtrÀder som tvÄ centrala faktorer för den identitetsutveckling som rollspel i optimala fall, genom sitt simulerande av erfarenheter, samt aktiva relation till sprÄkanvÀndande, kan leda till.

Soundtrack till Ont blod

Denna slutreflektion beskriver arbetet med att designa soundtracket till filmen Ont blod, en novellfilm som spelades in pÄ Gotland hösten 2010 av Andersson/Wilén produktion. VÄrt arbete har varit postproduktionen av allt ljud, inklusive musikkomponering. Syftet med arbetet var att testa och jÀmföra de tvÄ metoder av surroundmixning (direct/ambient och direct-sound all round) för film som Holman (2008) beskriver, för att sedan vÀlja den som passar vÄr produktion bÀst. Reflektionen Àr skriven i tvÄ delar. Den första delen handlar om produktionen i sin helhet och om projektplanen.

EU:s syn pÄ nyckelkompetenser med fokus pÄ sprÄklig kompetens

Vid millennieskiftet inledde EU en gemensam utbildningspolitik som en del av den sÄ kallade Lissabonstrategin frÄn 2000, vilken hade som syfte att stÀrka Europas konkurrenskraft gentemot Asien och Amerika. Hotet sÄgs ligga i globaliseringen och IT-teknikens snabba framfart och man sÄg ett behov av att utforma en gemensam utbildningsmÀssig strategi. Den kom att kallas ?utbildning 2010? och formulerades i tre strategiska mÄl:1.att höja utbildningssystemens kvalitet2.att göra det lÀttare för alla att fÄ tilltrÀde till utbildning3.att öppna utbildningssystemen mot vÀrldenSyftet med den hÀr uppsatsen har varit att med utgÄngspunkt frÄn utbildning 2010 undersöka hur dessa utbildningsmÄl Àr tÀnkta att uppnÄs och vilket in-nehÄll som EU prioriterar inom utbildningsomrÄdet, definierat som nyckel-kompetenser, samt hur just den sprÄkliga delen av utbildningspolitiken be-skrivs. Fokus inom sprÄkomrÄdet ligger pÄ svenska för invandrare (sfi).Material för undersökningen Àr?rapporter, lagar och annan dokumentation frÄn EU:s webbplats.?av EU framstÀllda referensramar för nyckelkompetenser och sprÄk jÀmte kritiskt granskande material?lÀroplaner och andra styrdokument för sfi.Detta material har bearbetats och analyserats utifrÄn frÄgestÀllningarna: Vil-ka Àr utbildningsmÄlen för utbildning 2010, vilka nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande definierar dess innehÄll, hur ser EU:s sprÄksyn ut och hur avspeglar den sig i sfi:s styrdokument?Resultatet av undersökningen visar att EU:s ambitioner inom utbild-ningsomrÄdet har en stark ekonomisk inriktning dÀr bakgrunden Àr mÄlet att skapa ?vÀrldens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi? (Europeiska gemenskapernas kommission 2001.

Mobbning : Varför mobbar man och varför blir man mobbad?

I Lpo 94 stÄr det att skolan ?skall utformas i överensstÀmmelse med grundlÀggande demokratiska vÀrderingar och att var och en som verkar inom skolan skall frÀmja aktningen för varje mÀnniskas egenvÀrde och respekten för vÄr gemensamma miljö?(Lpo94, s.3). Syftet med denna uppsats var att undersöka mobbning och varför man mobbar och varför man blir mobbad. Jag vill genom detta arbete hitta svar pÄ hur man kan arbeta för att förhindra och stoppa mobbning och vilka lagar man kan anvÀnda sig av för att stoppa mobbning. Mobbning kan drabba vem som helst och nÀr som helst och den har alltid funnits (Björk, 1999).

SamstÀmmighet mellan sjukgymnasters prioriteringar

Syftet med studien var att undersöka samstÀmmigheten mellan sjukgymnasters prioriteringar. Sjukgymnaster inom primÀrvÄrd med landstings-, kommunalt- eller privat huvudmannaskap i Norrbottens LÀn tillfrÄgades om att prioritera 24 fiktiva patientfall. SamstÀmmigheten mellan prioriteringarna berÀknades med Kendalls konkordanskoefficient (W). SamstÀmmigheten var lÄg, Kendalls W=0,224, med stor spridning i prioritering för varje patientfall. Studien hade stort bortfall som analyserades.

Identifying barriers in pricing capability

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka prissÀttningsprocesser för att finna barriÀrer som förhindrar industriföretag att förbÀttra sin prissÀttningsförmÄga. Förutom att hitta gemensamma barriÀrer ska vi Àven ge ett teoretiskt bidrag gÀllande hur företag kan förbÀttra sin prissÀttningsförmÄga, med speciellt fokus pÄ barriÀrer. Vi har genomfört en multipel case-study pÄ 6 industriföretag samt ett konsultföretag. VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt var abduktivt och vi inledde vÄr uppsats genom att utveckla ett teoretiskt ramverk som lade grunden till vÄr studie. Det teoretiska perspektivet innehÄller varierande litteratur gÀllande prissÀttning, prissÀttning som en förmÄga samt det resursbaserade synsÀttet.

Introduktion av nyanstÀllda : en studie av introduktionens begrÀnsningar och möjligheterpÄ Vattenfall Norden

Denna studie har haft till uppgift att behandla hur nya medarbetare introduceras till sitt arbete inom Vattenfall Norden. Detta med anledning av att man stÄr inför stora rekryteringsbehov och pÄ grund av detta upplevt ett behov av en homogenisering av introduktionen av nyanstÀllda. Undersökningen har utgjorts av intervjuer med representanter för HR pÄ Vattenfall Nordens olika enheter, av en enkÀtundersökning bland nya medarbetare och litteraturstudie inom arbetsintroduktionsrelaterad forskning och pedagogiska teorier.Slutsatserna Àr att det finns stora möjligheter för HR Norden inom Vattenfall att sÀtta upp gemensamma riktlinjer för introduktionen, och att förbÀttra och tydliggöra strukturen. Större vikt bör Àven lÀggas vid att erbjuda de nyanstÀllda ett socialt stöd frÄn sÄvÀl mer erfarna medarbetare som jÀmlikar nÀr de börjar.För att introduktionen ska bli framgÄngsrik Àr det viktigt att den följs upp regelbundet och att den Àr flexibel för förÀndringar, men ocksÄ att det sÀtts press pÄ introduktionen frÄn en högre nivÄ, att chefer och ledningen uttrycker att det Àr viktigt..

Eu-iska, Europas nya sprÄk? : En studie av EuroparÄdets gemensamma referensram för sprÄk med fokus pÄ sprÄksyn och flersprÄkighet.

The overall aim of this thesis is to contribute to the understanding of how the Common European Framework of Reference for Languages (CEFRL) presents discourse views and multilingualism. This is of importance, due to the impact the European Council?s education collaboration has on the Swedish syllabus for languages. The research perspective of the thesis is to solely focus on discourse views and multilingualism: comparing two analytic frameworks, by applying a qualitative text analysis. The first being based on two different models of discourse strategies and the latter based on two studies on how multilingualism is treated in Scandinavian school situations.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->