This case study examines how individuals involved in the Swedish peace movement have navigated their peace activism due to the intensified security debate which followed Russia?s full-scale invasion of Ukraine in February 2022. By conducting semi-structured interviews with peace activists involved in the Swedish peace organization Svenska freds- och Skiljedomsf?reningen, the study aims to provide insight into how peace activists, and the peace movement as a whole, can be affected when the security debate intensifies. By applying a theoretical framework consisting of Political Process Theory (PPT) and Discursive Opportunity Structure (DOS), as well as previous studies and literature on social movement organizations and peace movements, the study?s objective is also to apply context to the observations made by the peace activists in the study.

SammanfattningUppsatsen har för avsikt att undersöka hur svenska inredningsföretag anvÀnder design management för att utveckla sin verksamhet. Med design management avses funktionen att leda och kontrollera designprocessen, det innefattar ocksÄ att fungera som lÀnken mellan designen och organisationen. Design management har Àven som funktion att integrera designkonceptet i andra delar av organisationen, samt att integrera organisationen i designprocessen.Genom kursen Innovation and design management vid VÀxjö universitet dÀr författarna studerar knöts kontakt med Anders Wisth, projektledare för Möbelriket i SmÄland. Anders Wisth hade observerat att flera företag som arbetar med design hade svÄrt att utveckla sin verksamhet. Möbelriket förmedlade kontakten till tre inredningsföretag som alla hade nÄtt framgÄng med sin design och utvecklat sin verksamhet.Hur dessa företag arbetade med design jÀmfördes sedan mot varandra samt mot teorin.

I Lpo 94 framgĂ„r skolans ansvar att motverka frĂ€mlingsfientlighet och intolerans genom kunskap, öppen kommunikation och aktiva insatser. Detta arbete beskriver ett projekt, dĂ€r elever frĂ„n tvĂ„ olika kulturella skolmiljöer möts och har gemensamma lektioner. Syftet med detta arbete, Ă€r att undersöka hur 14-Ă„riga elever frĂ„n tvĂ„ olika kulturella skolmiljöer, upplever att möta varandra. Uppsatsen behandlar vad som hĂ€nder i denna process och beskriver vilka reflektioner som vĂ€cks hos elever och pedagoger. Metoden har varit att observera eleverna vid vĂ„ra gemensamma lektioner, och att dokumentera, elevernas skriftliga och muntliga reflektioner. Även lĂ€rarnas reflektioner har dokumenterats. Eleverna har ocksĂ„ intervjuats. Projektet har visat att det Ă€r möjligt och önskvĂ€rt, att samarbeta mellan skolor, men att det krĂ€ver resurser och att pedagogerna mĂ„ste ha tillrĂ€ckligt med tid, för planering och utvĂ€rdering.

Det har funnits olika sorters seniorboenden genom tiderna men dagens seniorboende skiljer sig frÄn tidigare dÄ Àven seniorerna förÀndras. Dagens seniorer Àr mer aktiva och mer krÀsna nÀr det gÀller krav pÄ sitt boende. Syftet med den hÀr rapporten Àr att ta fram information om dagens seniorboenden sÄ att Wiksténs Fastigheter kan utforma ett sÄ bra seniorboende som möjligt. MÄlet för arbetet Àr att ge underlag för hur man utformar boendet sÄ att seniorer vill flytta in och har möjligheten att leva sjÀlvstÀndigt. Vidare ska den ocksÄ visa pÄ hur man skapar trygghet och gemenskap i boendet.

Studien Àr en kvalitativ intervjustudie som baseras pÄ fyra intervjuer med pedagoger som arbetar pÄ en nyöppnad Reggio Emiliainspirerad förskola. Studien har ett fenomenologiskt perspektiv dÀr mÀnniskors upplevelser sÀtts i centrum för att kunna urskilja gemensamma drag och mönster.  Efter andra vÀrldskriget vÀxte Reggio Emiliafilosofin fram i norra Italien under ledning av Loris Malaguzzi. Denna filosofi introducerades i Sverige i början av 1980-talet av Anna Barsotti och Karin Wallin. Reggio Emiliafilosofin talar om de tre pedagogerna ? de vuxna, barnen och miljön, som alla samspelar och pÄverkar varandra.

Syftet med denna studie Àr att redogöra för hur man i den vetenskapliga debatten ser pÄ en europeisk sÀkerhets- och försvarspolitik och en gemensam sÀkerhets- och försvarspolitik för EU under 2000-talet, vilket möjliggör för en oinsatt lÀsare att kunna bilda sig en egen Äsikt i frÄgan. Den valda metoden Àr en tankeskoleanalys som tar fram de olika ÄsiktslÀgren som finns i debatten, och redogör översiktligt över vilka Äsikter dessa lÀger innehÄller. Resultatet av denna studie Àr fem tankeskolor som har en liknande syn pÄ EU och motiven bakom den gemensamma sÀkerhets- och försvarspolitiken.Tankeskolorna Àr emellertid mer olika nÀr det gÀller den framtida utvecklingen för politiken och EU, dÀr allt frÄn civil krishantering till militÀra insatser föresprÄkas med djupare integrering. Slutsatsen till varför det finns sÄ mÄnga olika sidor och Äsikter kring EU:s sÀkerhets- och försvarspolitik i debatten under 2000-talet Àr att det politiska lÀget och EU:s roll idag Àr förÀndrad. I tidigare debatter under det kalla kriget dominerade synpunkter om  USA:s roll för det internationella sÀkerhetslÀget.

Syftet med arbetet, och dÀrmed mina frÄgestÀllningar, har varit att ta reda pÄ hur lÀraren ser pÄ den ?tysta? eleven och hur han/hon bemöter denne. Jag har ocksÄ velat hitta gemensamma kÀnnetecken hos denna typ av elev och fÄ fram hur de ser pÄ skolan och handupprÀckning. För detta har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod med intervju och observation av tre tysta flickor och en pojke samt av deras lÀrare, men Àven utav en kontrollgrupp pÄ fyra ?glada? elever.

In today?s Europe, migration has become a security issue rather than a humanitarian issue. Previous research highlights how migrants have become prisoners of bureaucracy in Europe by their mobility being hindered. The present study critically analyses the migration governance in Europe by highlighting labour market integration in Sweden. The study highlights migrants with a specific focus on foreign-born women. The research questions chosen to examine this phenomenon is: How does migration governance in Europe affect member states' policies for labour market integration, with a particular focus on Sweden? How do foreign-born women in Sweden experience labour market integration processes within the framework of the governance mechanisms that exist in Europe? Foucault?s theory of power and the theoretical concept of choking composes a theoretical framework which is used to analyse focus group data and text analysis data.

I denna studie analyserar vi kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Genom Ätta kvalitativa intervjuer undersöker vi vilka gemensamma egenskaper, strategier samt hinder och möjligheter kvinnliga mellanchefer upplever i sin ledarroll. VÄr teoretiska referensram tar utgÄngspunkt i Hirdmans genussystemteori, vilken bidrar till att förklara hur kvinnlighet och manlighet skapas, samt aspekter kring det maktförhÄllande som rÄder mellan kvinnor och mÀn. I den teoretiska referensramen tar vi Àven upp organisationsteorin utifrÄn Wahl, Alvesson och Due Billing, dÀr kvinnans underordning inom organisationer beskrivs. Resultatet frÄn vÄr studie visar att det finns flera gemensamma strategier, egenskaper och upplevda hinder och möjligheter hos kvinnorna.

Elever tar till sig kunskap olika fort och pÄ olika sÀtt. FörutsÀttningen för lÀrande hos den enskilda eleven pÄverkas av ett antal olika faktorer. Till exempel föredrar vissa elever grupparbete medan andra helst arbetar ensamma. NÄgra elever lÀr sig snabbt och enkelt medan andra behöver mera tid för reflektion. LÀroplanens krav pÄ individualisering Àr tydlig.

Negotium Àr ett teknikintensivt företag som, till följd av förÀndrade marknadskrav och ett behov av att kostnadseffektivisera, idag stÄr inför ett omfattande produktskifte. Skiftet Àr en del i företagets strategi för att fortsÀtta vara marknadsledande, men innebÀr Àven stora utmaningar. Den nya, gemensamma produkten krÀver nya sÀtt att arbeta; samarbete mÄste ske över de traditionella enhetsgrÀnserna pÄ ett för Negotium helt nytt sÀtt. För att ta reda pÄ vilka möjligheter och hinder som kan tÀnkas föreligga i utvecklingen av dengemensamma produkten har ett narrativt angreppssÀtt antagits. Narrativ teori bygger pÄ en socialkonstruktivistisk grund och ett antagande om att mÀnniskan skapar och tolkar sin verklighet genom sprÄket. Genom att studera narrativer, berÀttelser, som cirkulerar inom Negotium tÀnker vi oss att skapa en ökad förstÄelse för varför mÀnniskor agerar som de gör.Uppsatsens syfte Àr sÄledes att; narrativt analysera utsagor om utvecklingen av den gemensamma produkten.

I dag Ă€r övervikt och fetma ett stort samhĂ€llsproblem som kan leda till utveckling av följdsjukdomar som exempelvis diabetes och hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Övervikt och fetma förekommer i allt större utstrĂ€ckning hos barn och ungdomar vilket ger anledning till att effektivisera insatser som görs för att förebygga problemen i tidig Ă„lder. Studien omfattade 10 vetenskapliga artiklar som beskrev genomförda hĂ€lsointerventioner i skolmiljö riktade mot barn i syfte att minska förekomsten av övervikt och fetma. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka pedagogiska arbetssĂ€tt som har anvĂ€nts samt undersöka om det gick att urskilja gemensamma faktorer i de olika hĂ€lsointerventionerna. Resultatet visade att majoriteten av interventionerna baserades pĂ„ teoretiska modeller samt att gemensamma kategorier som gick att urskilja i interventionerna var olika former av lĂ€rande, teoretisk modell som utgĂ„ngspunkt, socioekonomisk och etnisk betydelse för hĂ€lsa, könets betydelse för hĂ€lsa samt förĂ€ldrarnas inverkan.

FramgÄngsrik interprofessionell samverkan i team har bevisats öka patientsÀkerheten i hÀlso- och sjukvÄrden. Sjuksköterskor Àr ofta en del av interprofessionella team och en av deras kÀrnkompetenser Àr samverkan i team. För att uppfylla kÀrnkompetensen krÀvs kunskap om vad som pÄverkar samverkan. Syftet var sÄledes att belysa sjuksköterskors erfarenheter av samverkan i interprofessionella team. Metoden som tillÀmpades var en osystematisk litteraturöversikt med systematiska sökningar av omvÄrdnadsforskning.

VÄrt examensarbete har som syfte att undersöka om studie- och yrkesvÀgledarens roll pÄ gymnasiet kan förÀndras med den nya gymnasiereform som föreslÄs i gymnasie-utredningen. Vi har med hjÀlp av intervjuer undersökt vad som pÄverkat eleverna till valet av yrkesförberedande gymnasieprogram samt vad de har för tankar kring fortsatta studier och arbete. Det empiriska materialet har samlats in pÄ en gymnasieskola i SkÄne genom tio kvalitativa intervjuer med elever, varav fem elever frÄn ?Fordonsprogram-met? och fem elever frÄn ?Hotell- och Restaurangprogrammet?, samt fyra intervjuer med vÀgledare. Vi har anvÀnt oss av teorier och tidigare forskning som förklarar pÄverkansfaktorer, framtidstankar och vÀgledarens roll.

Denna studie beskriver en lÀsmodell som utvecklats av en grupp pedagoger vid en svensk grundskola. Studiens syfte var att undersöka om de förÀndringar i arbetssÀtt, lÀsaktiviteter och lÀsmiljöer som genomfördes frÀmjade elevernas lÀsförstÄelse och lÀskompetens. UtifrÄn ett special-pedagogiskt perspektiv granskades de specifika insatser som gjordes för elever med lÄga resultat pÄ lÀsförstÄelsetest. I studien undersöktes Àven vilken inverkan lÀsmodellen hade pÄ elevernas lÀslust och intresse för lÀsning. I studien har anvÀnts en kombination av kvalitativa och kvantitativa tillvÀgagÄngssÀtt.