Sökresultat:
2571 Uppsatser om Gemensamma miljöer - Sida 23 av 172
Reggio Emilia filosofin i teori och praktik - En undersökning av Reggio Emilia inspirationen i grundskolans senare del
Vi har genomfört en empirisk kvalitativ studie. Syftet med undersökningen var att identifiera Reggio Emilia filosofin i ett grundskolesammanhang. Vi genomförde intervjuer med fem lÀrare för att försöka skapa oss en bild av hur de tolkar och anvÀnder filosofin i sitt arbete. Vi kom fram till att det fanns vissa gemensamma nÀmnare framförallt i synen pÄ kunskap, förhÄllningssÀttet till eleverna, instÀllningen till den synliga miljön, organisationen och vilka arbetssÀtt som premieras..
Behovet av en utvidgad koncentrationsförordning i EU
Olika typer av företagssammanslagningar Àr i dag en vanlig företeelse pÄ den europeiska marknaden och betraktas i mÄnga fall som ett led i företagens utveckling av sin verksamhet. Företag som Àr verksamma i EU uppmuntras att etablera sig pÄ nya marknader och utvidga sin verksamhet till nya medlemsstater för konsumenternas största möjliga urval av sÄvÀl varor som tjÀnster. En förutsÀttning för upprÀtthÄllandet av grÀnsöverskridande handel och en fri konkurrens mellan EU:s medlemslÀnder Àr gemensamma regler som styr företagens och individers agerande.KonkurrensrÀttens betydelse har ökat de senaste Ärtionden, och fokus ligger idag pÄ de regler som bekÀmpar konkurrensbegrÀnsningar av olika former. Inom EU Àr den gemensamma konkurrensrÀtten det grundlÀggande rÀttssystemet, med betydelsefulla influenser frÄn konkurrenslagstiftningen i USA. De huvudsakliga bestÀmmelserna i EU Äterfinns i artiklarna 101 och 102 FEUF, vilka förbjuder konkurrensbegrÀnsande samarbete och missbruk av dominerande stÀllning.En företagskoncentration uppstÄr genom en sammanslagning av tvÄ eller flera företag men kan Àven uppstÄ genom partiella förvÀrv.
En sÀker förÀndring : en studie om sÀkerhetsföretaget Niscayahs strategiimplementering
De senaste decennierna har det skett en ökning av antalet betydelsefulla och ibland Àven omfattande förÀndringar i företag och organisationer. Hos mÄnga företag fÄr emellertid inte förÀndringsprocessen det fulla utslag i organisationen som ledningen tÀnkt sig. StrategiförÀndring Àr en process som ofta innehÄller stora element av förÀndringsledning dÀr det krÀvs en anstrÀngning för att lyckas med en strategiimplementering i verksamheten. Företaget Niscayah genomför i dagslÀget en genomgripande förÀndring av sin strategi dÀr de har gÄtt frÄn att vara ett produktorienterat företag till att börja fokusera sig mer pÄ försÀljning av tjÀnster och service. Syftet med uppsatsen var att undersöka pÄ tre nivÄer hur Niscayah genomför sin strategiimplementerig, som innebÀr en ökad fokusering pÄ försÀljning av tjÀnster och service, samt att utvÀrdera genomförandet.
EgenvÄrd hos Àldre personer
SAMMANFATTNINGAntalet multisjuka Àldre ökar pÄ vÄrdenheterna. HjÀlpbehovet Àr ofta stort dÄ mÄnga inkommer undernÀrda, uttorkade, har konfusion eller inte klarar utföra dagliga aktiviteter sjÀlvstÀndigt. De multisjuka patienterna har ofta fler Äkommor med en eller fler organsvikter och kan krÀva akuta insatser. Enligt socialstyrelsen Àr inte egenvÄrden vÀldokumenterad i journalsystemen trots det ökade behovet. Antalet Àldre multisjuka ökar samtidigt som det allt vanligare förekommer hospitalisering och komplikationer i vÄrdandet.
SprÄk enar mÀnniskor, musik enar sjÀlar : Förskolepedagogers syn pÄ det musiska lÀrandet i förskolan
Den hÀr uppsatsen innehÄller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som Àr inriktad pÄ hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modellÀsare. Den analysmetod som tillÀmpas Àr en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de bÄda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem Ät. Samtidigt framtrÀder ett flertal likheter mellan de bÄda texternas sprÄkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..
Vilka faktorer f?rklarar kapitalstrukturen och hur deras p?verkan f?r?ndrats under Covid-19? En kvantitativ studie av 214 bolag listade p? Stockholmsb?rsen
Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.
Samspelet mellan en ledares personliga varumÀrke och medarbetarnas syn pÄ organisationskulturen inom banksektorn
Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.
Integritet och oberoende, ideella organisationers livlina.
2008 gjordes en - Ăverenskommelse/ĂK - mellan regeringen, idĂ©burna organisationer inom det sociala omrĂ„det och Sveriges kommuner och landsting, som innehöll parternas gemen-samma vision, gemensamma principer och vilka Ă„tgĂ€rder de Ă„tar sig. Ideella organisationer antas ha nĂ„got unikt och/eller gör nĂ„got som offentlig verksamhet eller privata företag varken har eller kan göra och detta ger ideella organisationer en sĂ€rstĂ€llning, de utgör en sĂ€rart, vilket antas bidra till ett mervĂ€rde till samhĂ€llet. Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka om ĂK har und-erlĂ€ttat eller försvĂ„rat för ideella organisationer att skapa och Ă„terskapa sin sĂ€rart och om ĂK dĂ€rmed har stĂ€rkt eller försvagat ideella organisationers bidrag till ett mervĂ€rde till samhĂ€llet. FrĂ„gestĂ€llningarna gĂ€ller definition av sĂ€rart och mervĂ€rde och hur sambandet ser ut mellan sĂ€rart och mervĂ€rde samt vilka faktorer som pĂ„verkar sĂ€rart och mervĂ€rde. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med 8 ideella organisationer.
En skola för alla - visionen om det inkluderade problembarnet : En komparativ analys av diskurserna kring problembarnen runt förra sekelskiftet och idag
Syftet med denna uppsats Àr att göra en komparativ analys av diskurserna kring de sÄ kallade ?problembarnen? runt förra sekelskiftet och idag. Undersökningen utgÄr frÄn sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjÀrt skeende utan Àven söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förstÄelsen och beskrivningarna i denna studie utgÄr frÄn Michel Foucaults syn pÄ relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhÀllsstyrningen.
Den postmodernistiska estetikens utveckling i Ryssland
Undersökningens syfte Àr att analysera de viktigaste dragen i den postmodernistiska estetiken, baserat pÄ en lÀsning av 3 ryska författares verk, samt att klarlÀgga den ryska postmodernismens sÀrdrag i jÀmförelse med den vÀsterlÀndska och slutligen reflektera lite grann över postmodernismens framtid. Min hypotes Àr att den tidiga ryska postmodernismen hade flera drag gemensamma med modernismen, medan den sena postmodernismen nÀrmar sig realismen..
?Men vi mÄste vara försiktiga, inte ta i och skrÀmma ungarna?
I detta arbete studerar jag pÄ vilket sÀtt skribenternas sprÄkbruk, i Vi FörÀldrar 1968-2008, pÄverkar lÀsarnas identitetsskapande i deras roller som förÀldrar. Undersökningen analyserar ocksÄ en eventuell förÀndring av denna pÄverkan mellan de olika Är som jag har behandlat. Resultatet, som tillkommit genom en kritisk diskursanalys och applicering av identitetsteori, Àr att sprÄkbruket definitivt kan pÄverka gemensamma vÀrderingar och etablera samhÀllets moral. Detta Àr dock endast en komponent i skapandet av förÀldraskapets identitet, och dess inflytande varierar med sprÄkval, tidsanda och utrymme i kÀllmaterialet..
Vad gör ledaren för att förbÀttra medarbetarnas teamlÀrande?
Syfte: Uppsatsens syfte Àr att öka förstÄelse och tillföra kunskap om vad ledaren gör för att förbÀttra medarbetarnas teamlÀrande.Metod: Ett abduktivt angreppssÀtt valdes som forskningsansats och den kvalitativa metoden anvÀndes som forskningsstrategi eftersom den passar bÀst till uppsatsen syfte och frÄgestÀllning samt producerar mest innehÄllsrik information och ger ett större utrymme till respondenternas personliga Äsikter.Teoretisk referensram: Studiens teoretiska del bygger pÄ teorier om lÀrande organisationer och de fem disciplinerna, systemtÀnkande, personligt mÀsterskap, tankemodeller, gemensamma visioner och teamlÀrande. Större vikt har lagts pÄ personligt mÀsterskap, gemensamma visioner och teamlÀrande. HuvudomrÄdena inom teamlÀrande Àr rÀttning, dialog, diskussion och konflikter.Empiri: Uppsatsen empiriska del utfördes pÄ LÀnsstyrelsen i Kronobergs lÀn och bygger pÄ fem individuella semistrukturerade intervjuer med respondenter som har högre befattningar inom organisationen, inklusive landshövdingen.Slutsats: De viktigaste slutsatserna som besvarar uppsatsen frÄgestÀllning Àr:Personligt mÀsterskap, delaktighet och engagemang Àr viktiga förutsÀttningar för skapandet av en gemensam vision inom organisationen och ledaren anvÀnder alla tillfÀllen för att uppmuntra sina medarbetare till stÀndigt lÀrande och utveckling samt skapar och upprÀtthÄller en kreativ spÀnning inom organisationen samt ett diskussionsfrÀmjande klimat. Ledaren bör vara en förebild för sina medarbetare genom eget engagemang och nÀrvaro.Ledaren mÄste försÀkra sig att alla sina medarbetare drar Ät samma riktning och att kommunikationen fungerar bra pÄ alla nivÄer inom organisationen för att minska risken för missuppfattningar. Dialog och skicklig diskussion Àr viktiga begrepp nÀr det handlar om teamlÀrande och medarbetarna mÄste ha tillrÀckligt med kunskaper för att kunna vÀxla mellan de vid behöv.
KÀnnetecknande attribut hos beslutsfattare -En studie baserad pÄ individer som adopterat BSC
Inledning I spĂ„ren av Relevance Lost-debatten introducerades nya ekonomistyrnings-& problem- innovationer (ESI:er), dĂ€ribland BSC. Trots organisationers ökade intresse fördiskussion ESI:er varierar adoptionsbenĂ€genheten. Ă
tskilliga forskningsstudier har gjort enansats att förklara detta pÄ organisatorisk nivÄ. Under senare Är har dock konstateratsatt adoption inte enbart kan förklaras med hjÀlp av kontextuella faktoreroch rationella val, utan komplexa adoptionsbeslut fattas ytterst av individer.Studier inom Upper Echelon Theory koncentrerar sig pÄ individen bakom ettadoptionsbeslut, nÀmligen adoptören. Adoptörens karaktÀrsdrag, sÄsom utbildning,Älder, tid inom organisationen samt kön avspeglas i de beslut vederbörandefattar.
Logistik - en begrÀnsande funktion för manöverkrigföring?
Uppsatsen belyser huruvida logistiken som funktion kan pÄstÄs ha varit begrÀnsandeför möjligheterna att tillÀmpa manöverkrigföring inom ramen för den amerikanskledda koalitionens operation Iraqi Freedom under 2003. Framförallt koncentrerasfrÄgestÀllningarna till logistikledning, analys av tjÀnstegrenar samt materielsystemsstandard och anvÀndbarhet. Som grund för den empiriska undersökningen ligger enbeskrivning av den amerikanska logistikmodellen för gemensamma operationer ochmilitÀrteoretikern Robert R Leonhards tolkning av manöverteorin. Den empiriskadelen omfattas av en fallstudie dÀr operationen Iraqi Freedom diskuteras..
BetygsÀttning : I Àmnet bild pÄ gymnasienivÄ
I denna uppsats undersöks bildlÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning vid gymnasieprogram med estetisk inriktning. SkÀlet till att vi valt detta Àmne Àr att mÄnga lÀrare verkar uppleva betygsÀttningen som nÄgot negativt, och som blivande lÀrare Àr det viktigt att vara vÀl insatt i dagens betygsystem. Ett betungande ansvar tillfaller den betygsÀttande lÀraren eftersom betygen har konsekvenser för elevers framtida val av högre utbildning och yrke. I och med att det nya betygsystemet har införts har ocksÄ trovÀrdigheten i lÀrarnas professionella bedömningskompetens synliggjorts. Betygen skall numera kommuniceras till eleverna pÄ ett tydligt sÀtt.