SammandragAtt organisationer lär är ofta en förutsättning för att nå goda resultat. Viktigt för lärandet är att kunna bevara sin kompetens och utveckla den. Genom att forma en lärande organisation är detta möjligt. Med finanskrisen 2008 och den rådande lågkonjunkturen har många organisationer varit tvungna till stora nedskärningar. Detta gäller inte minst flygbolaget SAS.

Bakgrund: Sällskapsdjur har ett flertal positiva hälsoeffekter på människor och det har lett till att viidag använder djur inom vården, främst hundar.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hundens användande inom vården, attbeskriva och förklara dess effekt på människor.Metod: Metoden var en litteraturstudie och elva vetenskapliga artiklar granskades. Dessaanalyserades och sammanställdes utifrån gemensamma teman.Resultat: Vårdhundar inom vården kan i de flesta fall reducera ångest och acceptansen av vårdhundär mycket god både bland patienter, anhöriga och personal. Minskning av blodtryck ochhjärtfrekvens råder det delade meningar om, då vissa studier visar en minskning av dessa och andragör det inte. Vårdhundar kan användes till att vara motivationshöjande för patienten.Slutsats: Vårdhundar har många positiva effekter på människor, men fler studier behövs för att seom dessa resultat inte bara gäller för de grupper som har undersökts i studien utan även äröverförbara till andra grupper..

Syftet med den här studien är att beskriva hur en skola har tagit fram en egen formulerad språkpolicy och hur skolan arbetar med policyn i praktiken. Studien består av tre huvudsakliga delar. Den första delen beskriver hur språkpolicyn har skapats, den andra vilka tankar lärarna har kring policyn och den tredje visar hur policyn kommer till uttryck i undervisningen. Data har samlats in med hjälp av intervjuer, observationer och dokumentanalys. Resultatet visar på att språkpolicyn har skapats av lärarkollegiet genom gemensamma diskussioner och gruppvis framtagna förslag på formuleringar av policyn.

Syftet med denna studie är att belysa mönster i barns utelek på två olika förskolor utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte är att försöka se om det framträder några skillnader i lekmönster mellan de två förskolorna utifrån det faktum att den ena förskolan sedan åtta år tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor använder förskolegården på lite olika sätt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfälle på respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhällets genusordning.

Studiens syfte är att ta reda på vad ett trivsamt arbetsklimat på lektionerna kan innebära för gymnasieelever och därmed finna underlag för att klarlägga vägar mot det samt lärarens betydelse i sammanhanget. I ett teoretiskt perspektiv behandlar studien eleven som den växande människans upplevelser av ett gott arbetsklimat i flera välkända filosofier. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som meningsbearbetats.För att nå målet om den meningsfyllda lektionen som en trivsam mötesplats bör innehållet och formerna i första hand inrikta sig på flera urskiljda arbetsförhållanden som tillsammans bildar flera tillstånd av trivsel. Den röda tråden löper från grundläggande mänskliga behov till gemensamma aktiviteter som stimulerar inhämtande av det nödvändiga och delvis påverkbara ämnesstoffet.En generöst välkomnande attityd i kommunikationen med ungdomarna vitaliserar lektionerna. Begrepp som motivation och lustfyllt lärande uppstår ur lektionernas vardag och aktiviteter.

Syftet med min studie var att undersöka hur erfarna lärare uttrycker sig kring grundläggande läsinlärning och hur de ser på vad som inverkar på läsinlärning, detta eftersom kunskap i att läsa är en förutsättning för att utveckla läsförståelse. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade sex erfarna lärare för att undersöka om deras syn på läsinlärning hade förändrats över tid och i så fall på vilket sätt. I studien presenteras olika läsinlärningsmetoder och förutsättningar för att utveckla läsförståelse vilket också de intervjuade erfarna lärarna fick ge sin syn på.Resultatet visar att de erfarna lärarna hade en hel del gemensamma aspekter kring vad som ansågs av stor vikt för grundläggande läsinlärning, som till exempel; att utgå från barnen; lust och glädje; samt intresse och vilja. Synen på läsinlärning hade hos samtliga erfarna lärare utvecklats och fokus hade flyttats från färdighetsträning till innehåll. Någon optimal metod framkom egentligen inte utan lärarna i studien gjorde en egen mix och plockade vad de kallade "godbitarna" ur de olika metoderna och skapade därmed en egen unik metod som de ansåg passade dem och deras elever.

Större delen av 1800-talet framstår som en misslyckad beslutsprocess när det gäller skatte-politiken i Sverige. Eftersträvade förändringar av skattesystemet var en trögrörlig process med mycket motstånd mot att göra förändringar i vårt gamla feodala skattesystem som hade anor från medeltiden. När 1800-talet börjar närma sig sitt slut stod plötsligt skattefrågorna högt upp på den politiska dagordningen. Arbetarna ville ha rösträtt och krävde att tullarna skulle avskaffas. Bönderna ville befrias från grundskatterna och de konservativa ville avskaffa in-delningsverket och ersätta den med en modern värnpliktsarmé.

Sovjetunionens upplösning 1991 gjorde att själva grunden för NATO:s existens att vara en försvarspakt inriktad på ett invasionsförsvar försvann. NATO var därför tvungen att hitta nya uppgifter eller upplösas. Syftet med uppsatsen är att undersöka om alliansen har förändrats och teorin jag har tagit till hjälp är neorealismen och strukturrealismen. Neorealismen menar att makt, främst militär och politisk, och maktbalans är viktigast och att NATO är en typisk allians i en bipolär värld där alliansens huvudsakliga styrka ligger hos dess ledande stat, supermakten USA. Strukturrealismen menar istället att kapacitet och interaktion hos ett system kan vara lika viktigt som makt och tar även upp andra faktorer än bara militära och politiska som ekonomiska, kulturella och sociala.

Syftet med studien var att undersöka vad som krävs för att specialläraren med inriktning utvecklingsstörning ska kunna skapa ett samarbetsklimat inom teamet som ger optimala förutsättningar för elevernas lärande och utveckling. Arbetet har utgått från tidigare forskning kring ledarskap i skolan, träningsskolans pedagogiska praktik och betydelsen av delaktighet och samarbete i arbetslivet. Ett historiskt avstamp har gjorts utifrån synen på hur utvecklingsstörning utvecklats, samt hur särkolan vuxit fram.  Studien har utgått från ett kvalitativt perspektiv, där jag genom en fenomenologisk ansats sökt förståelse kring speciallärarens roll som teamledare. För att undersöka hur speciallärarens sätt att leda och fördela arbetet inom personalteamet kan påverka ansvarsfördelningen, känslan av sammanhang och därmed även möjligheterna till måluppfyllelse för eleverna har jag genomfört gruppintervjuer av befintliga personalteam.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Produktkataloger publiceras och distribueras idag av många detaljhandelsföretag, stora somsmå. Dock har det påvisats att katalogproduktion kan vara både tids- och resurskrävande. Dettaexamensarbete har därför syftat till att finna en lösning på problemet genom att undersökabehov och förutsättningar och därpå utveckla ett verktyg som kan underlätta arbetet med attskapa produktkataloger. Målsättningen var att det resulterande verktyget per automatik skulleframställa en produktkatalog i PDF-format utifrån ett befintligt artikelregister.En förstudie visade att trots olikheter i befintliga produktkatalogers utformning finnsändå vissa gemensamma element såsom produktbild och pris. Detta faktum utnyttjades vidutvecklingsarbetet där det förutsattes att ett artikelregister, oavsett typ av datakälla, alltidinnehåller vissa informationselement som kan publiceras.

Det här projektet beskriver en kortfilm som är uppbyggd som en serietidning. Genom arbetets gång har vi inspirerats av en hel del filmer och serietidningar. Alla i gruppen har agerat i filmen samt varit röstskådespelare. Största delen av filmen är inspelad i greenscreen. Effekter och redigering har sedan skett i Adobe After Effects (videoredigeringsprogram), där även bakgrunder har lagts till.

Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om nio andraspråkselevers grammatiska kompetens i användningen av adjektivkongruens i attributiv och predikativ ställning samt spetsställning.  Eleverna läser på nivåerna B, C och D inom svensk undervisning för invandrare på vuxenutbildningen (SFI), och dessa elever har gemensamma lektioner ibland. Syftet är också att jämföra dessa gruppers grammatiska kompetens utifrån processbarhetsteorin, som är en vedertagen teori över andraspråksinlärning. Processbarhetsteorin säger i stora drag att svenska lärs in i fem bestämda grammatiska steg vilka kommer i en bestämd ordning, och att dessa steg inte kan hoppas över. Det undersökta materialet har skrivits av informanterna utifrån en bildserie på åtta bilder, som har analyserats i en slags performansanalys som baseras på processbarhetsteorin.     Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan grupperna inom de undersökta strukturerna, och resultatet pekar också mot att det finns stora skillnader inom grupperna.

Skinnskattebergs kommun är en av de kommuner som valt att driva ett projekt för att rekrytera holländska familjer och företagare att flytta till orten. Undersökningen är en intervjustudie av de holländska familjer som flyttat till orten samt representanter från kommunen som på olika sätt varit delaktiga i satsningen. Undersökningens syfte är att ta reda på varför Skinnskattebergs kommun valde att satsa på att rekrytera holländare och hur det gått för de holländska familjer som flyttat till kommunen. Genom projektet hoppades Skinnskattebergs kommun att kunna motverka det minskande invånarantalet och var en metod för att arbeta med inflyttningsfrågorna. Att det blev holländare som kommunen riktade sig till berodde på att de blev inbjudna av en annan kommun som redan deltagit i ett liknande projekt, riktat till holländare.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Managern och den lärande organisationen ? managementrapport av Team Nordea 2003 Seminariedatum: 2004-01-14 Ämne/kurs: Management, 20 poäng Författare: Anders Isaksson, Johan Kropp, Jim Olsson och Louise Torehall Handledare: Håkan Lagerquist Företag: Nordea Fem nyckelord: lärande organisation, managementsyn, projektarbete, strategi, utveckling Syfte: Syftet med denna managementrapport är att förmedla våra lärdomar och att utifrån dessa reflektera kring managementrollen. Vi vill också göra ett inlägg i diskussionen om det goda arbetet och den lärande organisationen. Metod: Rapporten tar ett abduktivt avstamp och integrerar vår managementsyn med de insikter vi nått genom att hantera ett managementproblem och att arbeta som grupp. Teoretiska perspektiv: - Empiri: - Slutsatser: Vi har gjort ett antal gemensamma lärdomar: 1Strategianpassning till snabb omvärldsförändring riskerar att leda till resursga2 En bra strategi blir aldrig bättre än dess implementering tillåter 3 God motivation bygger på en balans mellan inre och yttre motivationsfaktorer4 Organisationskultur kan både gynna och hämma motivation 5 Feedback är samtalets A och O 6 Konflikter kan skapa lärande samtal 7 Intresse borgar för informationsutbyte Gruppens gemensamma lärdomar formar våra ambitioner som managers men likriktar inte våra sätt att leva upp till dem.