Sökresultat:
2469 Uppsatser om Gemensamma mćltolkningar - Sida 19 av 165
BostadsgÄrden som mötesplats
Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgÄrd som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter Äsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfÀlliga eller planerade. BostadsgÄrden som jag utgÄr ifrÄn i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, GÀvle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrÄn studier som gjorts om miljonprogramsomrÄden och av stadsrummet. Dessa anvÀnds i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgÄrdens förutsÀttningar.
Komplexa mÀnniskor i en mekanisk orgnaisation - ett kulturperspektiv
Syftet med vÄr studie Àr att genom ett kulturperspektiv fÄ en förstÄelse för vad som kan pÄverka anstÀlldas syn pÄ begreppen ledarskap och engagemang i arbetsorganisationen. Denna uppsats Àr en uppföljning av en tidigare enkÀtstudie som genomförts i den studerade organisationen. DÄ vi uppfattar att den undersökta organisationens strukturella utformning har betydande likheter men en mekanisk organisation, dÀr mÀnniskan i sitt arbetsutövande förvÀntas upptrÀda som maskinens förlÀngda arm,söker vi ocksÄ förstÄ hur detta kan pÄverka de nÀmnda begreppen. Vi utgÄr ifrÄn kultur som en social konstruktion, det vill sÀga det Àr mÀnniskorna i organisationen som skapar, vidmakthÄller och Äterskapar kulturen. Vidare ser vi kultur som de gemensamma innebörder och symboler som en grupp mÀnniskor delar i ett visst sammanhang eller en situation.
Internkommunikation och Samverkan
Denna uppsats har som syfte att visa de maskuliniteter som representeras i
Rekordmagasinets serier frÄn Är 1944. Rekordmagasinet var en sport- och
Àventyrsserietidning som utgavs i Sverige mellan Ären 1942 och 1967. Tidningen var
mycket populÀr under fyrtio och femtiotalen och den lÀstes framförallt av pojkar.
Uppsatsens huvudsyfte Àr att visa de maskuliniteter som huvudpersonerna i serierna
representerar. Gemensamma grunddrag för dessa maskuliniteter Àr mod,
handlingskraft, beslutsamhet, förmÄga till sjÀlvbehÀrskning samt lojalitet. De hÀvdar
sig mot andra karaktÀrer och bevisar de ovan nÀmnda egenskaperna genom vÄld,
idrott och intelligens.
KartlÀggning och analys av patientflöde vid Södersjukhuset
Detta examensarbete har genomförts vid Institutionen för produktionsekonomi pÄ Linköpings tekniska högskola. Uppdragsgivare har varit Svenskt NÀringsliv och arbetet har utförts pÄ Södersjukhuset i Stockholm. Syftet med arbetet har varit att kartlÀgga flödet av patienter med sökorsak höft genom sjukhusets akutmottagning och ortopediska verksamhet, för att dÀrefter analysera detta och föreslÄ ÄtgÀrder som kan minska vÀntetider och öka genomflödet. PÄ akutmottagningen har tre aktiviteter visat sig vara viktigare Àn de övriga, nÀmligen lÀkarundersökning, röntgen och inlÀggning pÄ vÄrdplats. Anledningen till detta Àr att vÀntan till de aktiviteterna utgör cirka tvÄ tredjedelar av en patients tid pÄ akutmottagningen.
Kvinnofrid : Polismyndighetens och socialtjÀnstens samverkan gentemot mÀns vÄld mot kvinnor.
VÄld i parrelationer Àr ett globalt hÀlsoproblem. MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett av de största hoten mot kvinnors liv och hÀlsa. Ansvaret att ge stöd och skydd till personer som utsatts för eller riskerar att utsÀttas för vÄld, ligger pÄ staten och kommunerna. Samverkan mellan socialtjÀnst och polismyndigheten Àr lagstadgat och en viktig komponent i ett hÀlsofrÀmjande arbete i syfte att skapa en trygg och sÀker miljö för utsatta kvinnor.Syftet med föreliggande studie var att öka kunskapen och förstÄelsen för socialtjÀnstens och polismyndighetens samverkan i kvinnofridsfrÄgor. Fokus lÄg frÀmst pÄ vad som pÄverkar samverkansarbetet.
3D redovisning och visualisering av detaljplaner : Ett kommunalt perspektiv
Idag, 2014, Àr det vanligt förekommande att med hjÀlp av digital 3D teknik visualisera stadsmodeller och byggandsmodeller. Utvecklingen av tekniken inom 3D gÄr fort och har bl.a. fÄtt konsekvensen att enskilda medborgare, företagare och organisationer stÀller högre krav pÄ tillgÄng till information. För en kommun Àr det viktigt att tillgÀngliggöra information framförallt inom planprocessen dÀr presentationer av planförslag i 3D modeller kan vara till stor hjÀlp inför samrÄd. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka förutsÀttningar för 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i digital miljö i Sverige utifrÄn ett kommunalt perspektiv. MÄlsÀttningen Àr att försöka identifiera problem och möjligheter med 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i en digital miljö.
Urban Building vid Hornsbruksgatan
Alla rum i huset vetter mot gemensamma ytor och korridorer, och gÄr att lÄsa. Det medför att man som hyresgÀst kan hyra en valfri kombination av rum i hela huset. Rummen Àr specifica i och med att de har olika egenskaper och passar för olika syften. Man skulle kunna sÀga att programmet(bostÀder, kontor och butiker) Àr uppdelade i sina mindre bestÄndsdelar och fördelade i de olika rummen. Möjligheterna gÄr frÄn att endast sova i huset och leva resten av livet i staden, till att leva större delen av sitt liv i huset. Huset erbjuder ett alternativ till normen för hur man bor, arbetar och lever..
Konstruktionen av mödrar och fÀder i familjerÀttens yttranden i vÄrdnadstvister
Vilka normer och vÀrderingar bidrar till en god vÀnskapsrelation? Ien kvalitativ undersökning intervjuades tre mÀn och tre kvinnormellan 20-30 Är. Respondenterna som rekryterades via ettbekvÀmlighetsurval svarade pÄ 15 frÄgor om deras syn pÄ vÀnskap.Resultatet visade att respondenterna hade vissa gemensamma svarsom delades upp efter följande teman; tillit, acceptans, intimitet.VÀnskap visade sig ha en betydande roll för vÀlmÄende eftersom detÀr en grundlÀggande del av mÀnniskans liv. Studien visade Àven attdet ur ett genusperspektiv fanns förvÀntningar som skiljde sig Ät i envÀnskapsrelation och att dessa skillnader grundade sig pÄ normer ochvÀrderingar. Resultatet visade slutligen att normer och vÀrderingargenom Ären har skapats genom kulturen som har sin grund isamhÀllet..
Hur fungerar lÀslÀxor pÄ en mÄngkulturell grundskola? : en fenomenografisk studie baserad pÄ intervjuer med fyra pedagoger inom grundskolans tidigare Är
Det hÀr Àr en fenomenografisk undersökning som Àr baserad pÄ intervjuer med lÀrare pÄ en mÄngkulturell skola Analysen baseras pÄ lÀrarnas berÀttelser vad de anser om lÀslÀxa, och hur de uppfattar lÀslÀxa i sitt arbete. I analysen ger lÀrarna sin beskrivning av de svÄrigheter och möjligheter de möter i arbetet med lÀslÀxa. Analysen visar deras gemensamma och avvikande uppfattningar, i sina erfarenheter av elevernas lÀsinlÀrning, samarbetet med förÀldrarna och sprÄkets betydelse. I arbetet presenteras tidigare forskning och definitioner av begrepp, som Àr baserade pÄ bÄde litterÀra och elektroniska kÀllor i form av forskningsavhandlingar, tidningsartiklar, styrdokument och uppslagsböcker. .
VÀgen mot en ISO 9001 certifiering pÄ Höglands Logistik AB
Syftet med detta examensarbete Àr att effektivisera monteringsprocessen genom att hitta en lÀmplig produktionslayout i den gemensamma monteringsavdelningen. Rapporten bygger pÄ följande frÄgestÀllningar:1. Hur fungerar den befintliga produktionslayouten för de fyra olika teamen?2. Vilken/Vilka kriterier kan pÄverka effektiviteten i den gemensamma monteringsavdelningen?3.
Utomhusmatematik : möjligheternas pedagogik
Varierat arbetssÀtt ger möjlighet till nyfikenhet och lust att lÀra. Oftast Àr matematiken för abstrakt för eleverna. Utomhusmatematiken ger tillfÀlle till att arbeta konkret och detta ser vi som ett komplement till den vanliga undervisningen. Syftet Àr att undersöka möjligheter med utomhusmatematik ur inlÀrningssynpunkt. Det framkom under en kvalitativ ostrukturerad elevobservation och i fem kvalitativa intervjuer med lÀrare att i det laborativa matematiska arbetssÀttet utomhus anvÀnder eleverna sina sinnen, kommunikation och samarbete.
Konstruerad konsumtion : En studie av nÄgra tidningstexters verkan i konsumtionskulturen
Den hÀr uppsatsen innehÄller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som Àr inriktad pÄ hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modellÀsare. Den analysmetod som tillÀmpas Àr en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de bÄda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem Ät. Samtidigt framtrÀder ett flertal likheter mellan de bÄda texternas sprÄkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..
SprÄkutveckling hos barn med cochlea implantat
I denna undersökning studeras 20 MVG-texter frÄn det nationella provet i Svenska B. Syftet Àr att undersöka spannet MVG: om det finns gemensamma högbetygsdrag samt könsskillnader och olikheter mellan texttyper. Vissa undersökningar genomförs pÄ samtliga 20 texter; pÄ fyra texter utförs mer djupgÄende analyser. Fyra texter bedöms av oberoende bedömare och erhÄller nya betyg. Resultaten visar att spannet MVG Àr brett Àven om genomsnittliga vÀrden för materialet som helhet visar pÄ en del traditionella högbetygsdrag, exempelvis textlÀngd.
Makten över bostaden
Bostadsbyggandet i Sverige idag prÀglas av ett fÄtal större företag som producerar relativt standardiserade bostÀder. Möjligheterna för den enskilda boende att pÄverka sitt framtida boende med avseende pÄ planlösning och utformning Àr begrÀnsade samtidigt som nya krav pÄ bostÀder uppkommer: familjekonstellationer Àndras, kÀrnfamiljen Àr inte lÀngre en sjÀlvklarhet och miljö- och klimatfrÄgor vinner mark. Deltagande rÀknas som en av grundförutsÀttningarna för en av dimensionerna för hÄllbar utveckling; social hÄllbarhet. Social hÄllbarhet handlar om att bygga ett lÄngsiktigt och dynamiskt samhÀlle och att trygga mÀnniskors förutsÀttningar för sina grundlÀggande mÀnskliga behov. Att planera och bygga i en grupp, en sÄ kallad byggemenskap, Àr ett fenomen som förekommer i flera lÀnder i Europa och Àven i ett begrÀnsat antal exempel i Sverige.
EU:s militÀra krishantering : en bristinventering
Den Europeiska Unionen Àr idag inne i en intensiv process som syftar till att ha en autonom förmÄga att genomföra militÀra krishanteringsoperationer frÄn Är 2003. Denna uppsats syfte Àr identifiera eventuella brister i denna kapacitet. För detta ÀndamÄl nyttjas en metod av Gunnar Sjöstedt som i sin utvecklade form innebÀr att analys genomförs av gemensamma mÄl, resurser, managementsystem för hantering av kriser samt beslutsfattning. Hela analysen sker utifrÄn den realistiska teoribildningen som vÀl lÀmpar sig för att nÄ syftet. Det empiriska materialet utgörs av fördragstexter, ordförandeskapens slutsatser, relevanta officiella EU-dokument samt samtal med officiella EU-tjÀnstemÀn.