Audionomprogrammet.

Inom institutionsvård för ungdomar har det visat sig finnas flera faktorer som är avgörande för ett positivt behandlingsresultat. En av dessa är personalgruppens samstämmighet. I föreliggande studie har syftet varit att undersöka vilka teorier och metoder som finns och tillämpas på HVB-hemmet Multigruppen, om det finns en förtrogenhet om, samt samstämmighet kring dessa hos personalgruppen, samt på vilket sätt ledarskapet på verksamheten bedrivs och om strategier för att främja en samstämmighet finns. Studien har en kvantitativ och kvalitativ metodansats. En enkätundersökning med verksamhetens personalgrupp och fem stycken intervjuer genomfördes.

I denna studie har det undersökts hur formella ledare arbetat i omställningssituationer samt vilka faktorer de menat är relevanta för ett framgångsrikt förändringsarbete. Syftet med arbetet var att studera hur ledare för omställningsprocesser arbetat för att kunna genomföra en framgångsrik process. Undersökningsmetoden har bestått av intervjuer med olika ledare i organisationerna. Detta för att få en inblick i hur ledare arbetat i dessa processer samt vilka faktorer de tog hänsyn till. Urvalet bestod av ledare för omställningsprocesser vid två olika företag, förtroendevalda från ett fackförbund samt representanter från Trygghetsrådet.

The objective with the study was to evaluate what key persons at LFV Group (Luftfartsverket) think about-presented core values and their implementation within the company. Another objective of the study was to describe and compare the process of implementation of core values and how this affects organization culture at two selected reference companies. A qualitative method was applied in the form of semi-structured interviews with key persons at Luftfartsverket and the other reference companies.As the result a four-step program is proposed to describe the implementation process of core values: presentation, introduction, realization and follow-up. Within the implementation process it is possible to distinguish another process, which is based on core values, - introduction of new employees. The implementation of core values has contributed towards the development of the organizational culture as well as creating a successful company governed by core values..

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfälligt kollektiv. Kollektivet är i detta fall inte självvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lång resväg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har därför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lägenheter med pentry? Ska man återskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli påträngande när man delar den med främlingar?Jag har undersökt min frågeställning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.

Bakgrund Varje människa är unik med behov som varierar och ändras över tid. I vården av den döende människan syftar vården till att lindra och stötta i stället för att bota. Viktigt som sjuksköterska är att ha en helhetssyn som utgår från den döendes subjektiva uppfattning om vad en god död är. Begreppet god död är abstrakt och öppet för tolkning men flera gemensamma aspekter om vad en god död är tas upp i litteraturen. Dessa var; relation, kommunikation, lindrat lidande, värdighet samt avslut.Syfte Syftet var att undersöka vilka faktorer som sjuksköterskor och döende patienter uppfattar bidrar till en god död.Metod Studien grundade sig på nio kvalitativa artiklar och en litteraturstudie som tagits fram genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL.Resultat Resultatet visade att det som sjuksköterskor och döende patienter uppfattade som en god död bestod av flera olika faktorer.

Syftet med denna undersökning är att få en ökad förståelse för vilka faktorer och egenskaper mellanchefer inom Halmstad Energi och Miljö AB upplever som viktiga för att kunna utöva, enligt dem det goda ledarskapet och vilka möjligheter och begränsningar organisationen HEM skapar för dem att kunna utöva detta. En kvalitativ studie har gjorts där sex mellanchefer intervjuats på organisationen HEM. Resultat visade att respondenternas föreställning om det goda ledarskapet har likheter med den litteratur som behandlats i studien. I studien har ledarskapsteorier använts, där relationsorienterat och uppgiftsorienterat ledarskap stått i fokus. Teorier kring organisationers struktur och kultur har även behandlats.

The Common Agricultural Policy has been a burning topic for debate for severaldecades. According to the CAP:s opponents it's effects include pollution, market distortionsand not least a huge expense for the European union.In this study we seek to explain why the CAP has remained almostunreformed since it's constitution in the 1950:s. The means by which we do so isa case study where we analyze the CAP by using three different theories; liberalinter-governmentalism, realistic trade theory and new institutionalism.In the final chapter we conclude that the theories complement each other. Newinstitutionalism explains the rigidity of the CAP. The liberal perspective explainsthe origin and the logic behind the policy whereas the realistic point of view putsthe policy in the light of an international economic theory and recognizes nationalpolicy makers roll in the inflexibility of the CAP..

Denna studie handlar om några ADHD elevers upplevelser av sin egen skoltid. Syftet medstudien var att ta undersöka om det fanns gemensamma upplevelser bland denna grupp.Gruppen bestod av fem stycken ADHD elever som valdes ut av en lärare pågymnasieprogrammet de ingick i.Metoden som användes under studiens gång var intervjuer där både strukturerade ochostrukturerade frågor ingick. De fem eleverna av båda könen, intervjuades om sin skoltid.Utifrån syfte och frågeställning har resultatet bearbetat och jämfört intervjuresultaten för attkomma fram till en resultatdel.Resultatet i studien pekade på bland annat oförstående lärare som inte satt sig in i elevernassituation under skoltiden. Eleverna ansåg även att de inte fått den hjälp och de stödinsatser som de behövde för att klara sin skoltid. .

Syftet med denna litteraturstudie var att studera vilka möjligheter arbetsterapeuten har att främja förmågan till fortsatt arbete för personer med MS och RA.Sökord: arbete, arbetsterapi, kronisk sjukdom, multipel skleros, reumatoid artritBakgrund: MS och RA är kroniska sjukdomar som främst drabbar personer i arbetsför ålder. Symtomen från dessa sjukdomar påverkar personernas arbetsförmåga i olika stor utsträckning. Arbetsterapeutens roll är att möjliggöra för personer att utföra aktiviteter i det dagliga livet som anses vara meningsfulla för dem. Med sina bedömningar och insatser kan arbetsterapeuten bidra till att möjligöra detta för personer som har förlorat förmågor p.g.a. t.ex.

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfälligt kollektiv. Kollektivet är i detta fall inte självvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lång resväg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har därför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lägenheter med pentry? Ska man återskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli påträngande när man delar den med främlingar?Jag har undersökt min frågeställning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur företag kan använda normativ styrning för att styra självgående medarbetare. För att uppnå detta syfte studeras självgående medarbetare inom revisionsbranschen.Metod: Studien är av kvalitativ art med semistrukturerade intervjuer där vi utgår från ett hermeneutiskt tolkningssätt. Intervjuerna utfördes i november 2013 och spelades in så att vi noggrant kunnat analysera aktörernas svar.Resultat och slutsats: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur normativ styrning kan användas och det har påvisats att det finns en del gemensamma mönster när det gäller rekrytering, identitet och kultur. Vi fann tydliga gemensamma värderingar och normer inom varje företag, både uttalade och outtalade. De tydligaste gemensamma värderingar och normer som förekommer är inriktning på företaget, viktiga personliga egenskaper, klädkod, samt hur aktörerna bör agera inom företaget.

Bakgrund: Genom att beskriva definitioner av stress och fysisk aktivitet får läsaren en inblick i dagens situation. Genom att jämföra arbetsmiljölagen och de vanligaste modellerna kan man se vissa gemensamma nämnare. Forskning visar att mer än var fjärde anställd påverkas av arbetsrelaterad stress, vilket är dyrt för samhället då 50-60 % av sjukfrånvaron har ett samband med arbetsrelaterad stress.   Metod: Designen som använts i denna uppsats är en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Olika databaser utnyttjades och de sökord som användes var fysisk aktivitet och arbetsrelaterad stress i olika kombinationer.

Bakgrund: Personer med demens har ofta en bristande förmåga att kommunicera verbalt och uttrycker sig istället genom olika beteende. Det är av vikt att vårdpersonalen skapar ett nära samspel med vårdtagaren, för att om möjligt tolka och förstå vad de ger uttryck för. Syfte: Att belysa betydelsen av vårdpersonalens förhållningssätt vid omvårdnad av personer med demens. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tretton vetenskapliga artiklar. Resultat: Omvårdnaden av personer med demens påverkas av vilket förhållningssätt vårdpersonalen har.

Tidigare definierades sambor i RTB som en kvinna och en man vilka inte är gifta med varandra men som är folkbokförda på samma fastighet och har gemensamma barn. I och med den nyligen införda variabeln lägenhetsnummer i RTB skulle det nu kunna vara möjligt att förbättra klassificeringen av individer som sambo/icke-sambo i RTB. Genom att ta fram en tillfredsställande beräkningsdefinition för sambo är förhoppningen att kunna få civilstånd sambo i RTB även på sammanboende par som inte är gifta eller har gemensamma barn. För att kunna utvärdera alternativa klassificeringskriterier för beräkning av sambor har vi datamaterial från AKU 2010 samt ett utdrag ur RTB till hjälp. AKU är ett urval och vi betraktar variabeln civilstånd som korrekt för att ha möjlighet att utvärdera alternativa beräkningsdefinitioner, AKU betraktas alltså som sanningen.