I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Barockmusik och folkmusik har trots sina genreskillnader ändå en viktig gemensam nämnare, nämligen dansmusiken. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka och medvetandegöra likheter och skillnader i spelstilen hos barockmusik och folkmusik och jämföra dessa genrer. Dessa likheter och skillnader har åskådliggjorts genom att låta de båda genrerna genomgå ett experiment. Ett barockstycke stöptes om och spelades på folkmusikers vis och en folklåt fick prova på att framföras med barockstil. Undersökningen utfördes på viola.

SAMMANFATTNINGÖland är en känd och välbesökt destination. Trots det har Öland blivit en destination som konkurrerar mindre väl om de nationella och internationella besökarna jämfört med liknande destinationer. Idag är samarbetet mellan de olika aktörerna på Öland svagt. Däremot vill de vända denna trend och sträva mot ett tätt samarbete. Att det idag inte finns ett samarbete aktörer emellan kan vara en bidragande orsak till varför Öland konkurrerar mindre väl om de nationella och internationella besökarna.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur detaljhandelsanställda upplever det informella lärandet på arbetsplatsen. För studien valdes en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter som är verksamma inom olika detaljhandelsföretag deltog i undersökningen. Resultaten visade att det informella lärandet sker kontinuerligt i det dagliga arbetet och är starkt förbundet med problemlösning, samarbete och laganda samt att tidsbrist minskar möjligheten till ett utvecklingsinriktat lärande. Bland de slutsatser som dragits av resultatet återfinns att den utökade kunskap som hämtas från kollegor, leverantörer och kunder även leder till att individens yrkesstolthet och självkänsla stärks..

Studiens syfte var att unders?ka kuratorers upplevelser av att m?ta och arbeta med v?ldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ans?g vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som f?rekommer. Resultatet grundar p? nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer fr?n olika geografiska omr?den i Sverige, verksamma inom h?lso-och sjukv?rd, socialtj?nst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod.

SAMMANFATTNINGÖland är en känd och välbesökt destination. Trots det har Öland blivit en destination som konkurrerar mindre väl om de nationella och internationella besökarna jämfört med liknande destinationer. Idag är samarbetet mellan de olika aktörerna på Öland svagt. Däremot vill de vända denna trend och sträva mot ett tätt samarbete. Att det idag inte finns ett samarbete aktörer emellan kan vara en bidragande orsak till varför Öland konkurrerar mindre väl om de nationella och internationella besökarna.

Syftet med examensarbetet är att undersöka om det är skillnad mellan undervisningen i matematik samt hur eleverna ser på sitt arbete på spetsutbildningen och ordinarie klasser på naturvetenskapsprogrammet. För att undersöka detta har eleverna fått besvara en enkät, deras matematiklärare har intervjuats och observationer har gjorts  i klasserna.Resultaten från denna undersökning visar att arbetssätt som till exempel grupparbeten, som främjar kommunikation, används oftare på spetsutbildningen än på det ordinarie naturvetenskapsprogrammet. Detta gäller även problemlösning som stimulerar reflektion och ger djupare förståelse för olika lösningar på matematiska problem. Eleverna på spetsutbildningen tror sig förstå sina lösningssätt medan eleverna på ordinarie naturvetenskapsprogrammet lär sig formler och lösningssätt utantill i högre utsträckning..

Anmälningar av barnmisshandel ökar för varje år. I många av dessa fallen är det misshandel i hemmiljö som gör att barnet tillsammans med sin mamma måste fly till en kvinnojour. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur barns vardag ser ut när de bor på en kvinnojour. För att undersöka detta har följande fyra frågeställningar använts: Hur ser personalen på barnens vardag i allmänhet? Hur arbetar personalen med att hjälpa barnen med skolarbete, aktiviteter och kontakter? Hur anser personalen att deras kunskapsnivå är för att möta barnen i deras vardag? Hur fungerar barns vardag när de bor på kvinnojour?För att finna svar på detta har enskilda intervjuer genomförts med personalen vid sex olika kvinnojourer i Göteborg och i några av de angränsande kommunerna.

Enligt Allied Command Operations (ACO) Comprehensive Operations Planning Directive (COPD) utgör direktivet en gemensam stomme för planering av North Atlantic Treaty Organization (NATO) bidrag till operationer inom ramen för ett Comprehensive approach. Direktivet är avsiktligen detaljrikt för att kunna nyttjas för utbildning. Samtidigt ska det utgöra ett verktyg för erfarna planerare att kunna värdera alla faktorer i komplexa operationer och därigenom ge högkvalitativa operationsplaner på både strategisk och operativ nivå. Framtagandet av ett koncept för ledning är en central del i framtagande av operationens plan. Men för att kunna ta fram ett koncept måste operationens ledningsbehov tas fram.

Bakgrund Tidigare studier belyser vikten av att företag integrerar marknadsfunktionen och logistikfunktionen, detta då en sådan integration leder till fördelar för företag. När funktionerna är integrerade kan företag bland annat möta kunders förväntningar vad gäller produkttillgänglighet och leveransservice på ett mer effektivt sätt än om funktionerna inte är integrerade. I dagsläget finns endast begränsade studier om hur integration mellan marknadsfunktioner och logistikfunktioner ser ut i praktiken. En empirisk kunskapslucka vad gäller integration mellan marknadsfunktioner och logistikfunktioner i svenska detaljhandelsföretag kunde således påvisas och det är dennakunskapslucka som legat till grund för denna studie.Syfte Denna studie syftar till att analysera om, och i så fall hur, marknadsfunktioner och logistikfunktioner inom svenska detaljhandelsföretag är integrerade.Genomförande För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med medarbetare på marknadsfunktionen och logistikfunktionen inom tre svenska detaljhandelsföretag. Dessa företag var Cervera, Glitter och KappAhl.

Studier om elever i behov av särskilt stöd domineras av lärarperspektivet, få studier har ett elevperspektiv. Den här studiens syfte är att beskriva och förklara uppfattningar som elever i behov av särskilt stöd har av det särskilda stödet, vad det gäller vari problematiken ligger, stödåtgärdernas utformning generellt sett, det egna lärandet och på de specifika åtgärderna utvecklingssamtal och åtgärdsprogram. För att beskriva elevers uppfattningar har metoden i studien en fenomenografisk ansatts. Data har insamlats via intervjuer med 11 elever i grundskolans senare år. Resultatet visar att eleverna uppfattar särskilt stöd i tre dimensioner, individ dimension, gemensam dimension och yttre dimension. I individ dimensionen är elevernas uppfattningar fokuserade på individnivå, eleven har problem med ett eller flera skolämnen. Lärandet är inriktat på att nå målen för godkänt utan att reflektera över nyttan av kunskaper.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Denna uppsats undersöker implementeringen av styrdokument i organisationer utifrån ett meningsskapande perspektiv. Styrdokument ses som en viktig del i organisationers arbete men tidigare forskning visar att det finns skäl att ifrågasätta hur väl de fungerar i praktiken. Det föreligger svårigheter när samtliga organisationsmedlemmar på alla organisatoriska nivåer ska skapa förståelse runt samma innehåll.       Under 2011 infördes en nationell värdegrund för äldreomsorgen i Sverige. Detta har aktualiserat arbetet med styrdokument och värdegrund inom äldreomsorgen. Den empiriska bakgrunden till denna studie är detta arbete men studien avgränsas till det innehåll som gäller bemötande.

Sedan 1990- talet har de offentliga organisationerna genomgått flera stora förändringar som medfört att enhetschefer inom den kommunala verksamheten fått ökat ansvar och befogenheter, vilket gör enhetschefsrollen mer komplext. Rapporter visar på svårigheter att rekrytera och behålla chefer, därför är viktigt att undersöka hur enhetschefens arbete ska kunna utvecklas till ett mer attraktivt arbete. Ett attraktivt arbete skapas genom att ge medarbetarna bra förutsättningar inom arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, samt arbetsförhållanden. I chefsyrket ingår tre roller varav en är medarbetarrollen som enligt teorin inte är speciellt prioriterad eller synliggjord. Studiens syfte är att identifiera vad som gör enhetschefyrket till ett attraktivt arbete samt hur det kan utvecklas.

Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka coaching utifrån ett lärande perspektiv. Syftet med arbetet var att undersöka coaching och hur coachingprocesser kan uppfattas av de coachade eftersom det är en växande marknad där fenomenet coaching dyker upp i fler och fler sammanhang. Jag genomförde min empiriska undersökning som en studie som utgörs av fyra olika intervjuer med personer som har genomgått ett coachingförlopp. Resultatet visar på att respondenterna har haft en positiv upplevelse av coachingprocessen och att de var och en på sitt sätt har uppnått resultat med coachingen. Orsakerna till de positiva resultaten kan bero på coachens metoder, frågemetodiken och samtalet.