Sökresultat:
1726 Uppsatser om Gemensam förvaltning - Sida 45 av 116
KundvÀrds pÄverkan pÄ kundtillfredsstÀllelse i en bank
I en bank möts oftast kunder av kölappsapparat och fÄr dÀrefter sÀtta sig i vÀntan pÄ sin tur att bli betjÀnad av en bankrÄdgivare. Ett alternativ till detta Àr att anvÀnda en kundvÀrd för att ytterligare pÄverka kundens kÀnslor och tillfredsstÀllelse. Söderlund och Rosengrens (2008) studie visade att en anstÀllds leende kan pÄverka en kunds nivÄ av tillfredsstÀllelse efter besöket men ocksÄ kÀnslorna av glÀdje och upprymdhet (Mehrabian & Russel, 1978). Studiens syfte Àr att beskriva hur en kundvÀrds emotionella (leende kundvÀrd) respektive professionella (icke-leende kundvÀrd) bemötande pÄverkar kunders nivÄ av kundtillfredsstÀllelse pÄ en bank. Swedbank i Karlstad har idag en kundvÀrd och dennes pÄverkan skall beskrivas med anvÀndning av en kvantitativ enkÀtstudie.Kundernas nivÄ av tillfredstÀllelse visade sig pÄverkas positivt av ett emotionellt bemötande.
HBT + kristen = sant : En studie i hbt personers upplevelser av att leva i den kristna kontexten
Syftet med denna studie var att försöka fÄ en inblick i hur det Àr att leva i den komplexa kontexten i att ha en hbt (homo-bi-trans) lÀggning och att vara kristen. Vi ville pÄ individnivÄ försöka tolka och förstÄ genom ett queerteoretiskt perspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie som baseras pÄ sex halvstrukturerade intervjuer. Vidare ligger studiens fokus pÄ personer som har ett aktivt liv inom den kristna kontexten. De begrepp som genomsyrar hela studien Àr heteronormativitet, hbt och stigmatisering.
Barns tal om sina kamrater i förskolan
VÄr studie handlar om hur barn i Äldern tre till fem talar om sina kamrater. Syftet med denna studie Àr att undersöka barnens tal om kamrater ur ett sociokulturellt perspektiv, samt hur kamrater bidrar till barns identitetskapande. Vi har valt att anvÀnda oss av en metod som vi kallar för samtal tillsammans med barn i samband med lek eller aktiviteter. Med hjÀlp av denna metod Àr syftet att vi ska fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar: Hur beskriver barnen sina kamrater? Vad gör barnen med sina kamrater? Vilken betydelse uttrycker barnen att deras kamrater/kamratrelationer har för dem? Samtalen spelades in med diktafon pÄ förskolan.
Bland flator, kjolar, fylleslagsmÄl och stuprörsjeans : en antologi kring ungas identitetsskapande
Hur pÄverkar de mÄnga olika valmöjligheter och förvÀntningar som finns pÄ ungdomar idag deras uppfattningar om sig sjÀlva? Detta Àr en av grundfrÄgorna som denna antologi bygger pÄ. Vi har genom observationer och intervjuer tagit del av ungdomars livsvÀrldar, och med grundad teori som analysmetod försökt belysa dessa. I de enskilda antologibidragen presenteras ungdomars identitetsskapande ur fyra olika perspektiv.I den första delen redogör Christoffer Berg för hur det egna klÀdesuttryckets betydelse varierar bland ungdomar, men att klÀder i allmÀnhet Àr en viktig komponent i den tysta kommunikationen dem emellan. Mariah-Michaela Hakalax fortsÀtter med att ÄskÄdliggöra hur ?komma ut?-processen kan förstÄs som sju dynamiska faser vilka genomsyrar informanternas livsvÀrld.
Nytt sÀtt att arbeta pÄ inom prehospital vÄrd : en studie om fast och rörlig arbetskraft
De olika landstingen i Sverige bedriver den prehospitala vÄrden utifrÄn olika styrning, verksamheten har en avsaknad av en gemensam styrning, samordning och nationella riktlinjer. Flera landsting i Sverige har svÄrigheter att bibehÄlla arbetskraft inom verksamheten, med detta menas att i vissa fall tenderar verksamheten till att inte kunna hantera att bemanna ambulanserna.Studien uppmÀrksammar en rad samhÀlleliga förÀndringar som skett under nittiotalet och som har inneburit en rad förÀndringar avseende ökade krav pÄ bland annat rörlighet och flexibilitet för bÄde organisationen och individen. Dessa förÀndringar pÄverkar förutsÀttningarna för den prehospitala vÄrden och de individer som Àr yrkesverksamma i den. Studien undersöker arbetskraftens upplevelser utifrÄn deras yrkesroll, belöningssystem och lönesystem, arbetskraftens tillfredsstÀllelse i arbetet och Àven förutsÀttningarna för att kunna vara hantverksskicklig. Arbetsklimatet inom prehospital vÄrd har förÀndrats och verksamheten har fÄtt en tydligt ökad omsÀttning av arbetskraft.
Millimetrar eller sjumilakliv - En studie kring vilka avtryck diagnosmaterialet Diamant har satt pÄ Limmaredsskolan.
BakgrundBakgrunden tar upp matematik- och bedömningsforskning sÄsom mÄluppfyllelse inom matematik, betygssystemets förÀndring över tid, diagnoser i skolan, Diamantmaterialet samt olika former av bedömning. Bakgrunden tar Àven upp olika strategier och perspektiv rörande policyimplementering i verksamheter.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka vilka avtryck diagnosmaterialet Diamant har satt i verk-samheten. FrÄgestÀllningar för studien: Hur har Diamant implementerats? Kan det urskiljas att Diamant anvÀnds som ett formativt bedömningsinstrument?MetodUndersökningen Àr en studie som genomförs i samarbete med Tranemo kommun och Limmaredsskolan. Studie kan anvÀndas av skolan i deras utvÀrderingsarbete av matematikutvecklingen.
Ă ldersintegrerad skola, Ur elevperspektiv
NÀr folkskolan infördes i Sverige Är 1842, fanns det ingen klassindelning. Den vanligaste förekommande modellen var att flera Äldrar gick i samma klassrum, med en lÀrare. Det Àr alltsÄ inget nytt pÄfund att barn av olika Äldrar med en gemensam lÀrare undervisas i ett och samma klassrum. Men Äldersintegrerade klasser har blivit allt mer vanligt i den svenska skolan sedan den pÄ nytt introducerades i slutat av 1970-talet. Man rÀknar med att Är 2001 gÄr drygt 30%elever i de lÀgre Äldrarna i en Äldersintegrerad klass sina första skolÄr.
OAIS i praktiken - En studie av OAIS-anvÀndning vid skapandet av ett digitalt arkiv
OAIS (Open Archival Information System) Àr ett uttryck som blir allt vanligare inom digital lÄngtidsbevaring, och Àr en standard som kan vara till hjÀlp vid skapande och drivande av digitala arkiv. I denna uppsats har vi undersökt praktisk anvÀndning av OAIS i ett samarbe mellan sex arkiv i Lund, som i ett projekt ska implementera ett framtida digitalt arkiv. Vi har följt det inledande arbetet med att skapa en egen modell för ett regionalt digitalt arkiv dÀr man har tagit OAIS-standarden som utgÄngspunkt. Syftet med uppsatsen var att undersöka hantering och omfattning av OAIS för att sedan kunna presentera ett resultat som kan vara till anvÀndning för framtida projekt inom digital lÄngtidsbevaring som ska anvÀnda OAIS. Insamling av empiriska data har huvudsakligen gjorts med hjÀlp av observationer av arbetet och semistrukturerade intervjuer med projektmedlemmar.
En studie om höglÀsningens funktion i förskolan, utifrÄn ett förskollÀrarperspektiv
Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka höglÀsningens funktion i förskolan. Genom intervjuer med förskollÀrare och observationer av förskollÀrare höglÀsning i barngrupp vill jag skapa förstÄelse för hur höglÀsning kan anvÀndas som ett pedagogiskt redskap i förskolan. Mina frÄgestÀllningar Àr:
1. Hur gestaltas höglÀsningen i förskolans praktik?
2.
Svensk snabbinsats med stridsflyg i Libyen
Vilja Àr avgörande för politiska beslut om vÀpnad insats och i Libyen efterfrÄgades pÄ kort tid stridsflyg i en konflikt som fick ett starkt folkrÀttsligt mandat. Viljan till insats med stridsflyg, vilket inte anvÀnts internationellt sedan 1963, stÀlldes mot Sveriges tradition av att stÀlla upp nÀr FN kallar.I uppsatsen analyseras viljan till insats i beslutsprocessen som föregick insatsen, stridsflygets förmÄga och interaktionen dÀremellan.Uppsatsen har en kvalitativ ansats med förklarande ambition dÀr intervjuer utgör en stor del av empirin. Den nationella beslutsprocessen har anvÀnts som teoretisk struktur för analysen.Sammanfattning:Resultatet visar att stridsflygets förmÄga vid tillfÀllet för beslutsprocessen var sÀrskilt hög. Försvarsmakten uppvisade en stark vilja till insats genom hela beslutprocessen. Den politiska viljan var inledningsvis svag för en insats men vÀxte sig stark inom delar av stridsflygets förmÄgebredd.FörmÄgan möjliggjorde tidiga och klara besked frÄn Försvarsmakten vilka var avgörande för den politiska viljan.
Specialpedagogiska insatser för barn med koncentrationssvÄrigheter i förskolan och i skolans tidigare Är
Gullberg, Jessica. & Mejborn, Susanne. (2006). Specialpedagogiska insatser för barn med koncentrationssvÄrigheter i förskolan och skolans tidigare Är. (Special pedagogical efforts for children with difficulties in concentration in preschool and the earlier years of education).
?Jag har sett att det har funnits hela tiden...men det Àr ingenting jag har nÄgot belÀgg för? : lÀrares röster om barnfattigdom i förskola och grundskola
Syftet med studien Àr att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid förÀldrars plötsliga och ovÀntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och ovÀntat dödsfall hos en förÀlder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tÀnkas gÄ igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka kÀnsloreaktioner pÄ olika sÀtt efter förÀldrarnas plötsliga och ovÀntade dödsfall, i form av overklighetskÀnslor och misstro, rÀdsla, ansvarstagande, skuldkÀnslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet intrÀffat. Gemensamt för barn som förlorat en förÀlder Àr att sorgen efter den döde Àr en gemensam angelÀgenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande förÀldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att lÄta barnet uttrycka sin sorg Àr det av vikt för barnet att fÄ trÀffa utomstÄende professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det intrÀffade.
Digital kompetens : Om elevers ordbehandlingsfÀrdigheter i grundskolan
Syftet med denna undersökning var att undersöka den digitala kompetensen hos en grupp elever i Ärskurs nio pÄ en skola i StockholmsomrÄdet. Utöver detta undersöktes nÄgra utvalda variabler för att avgöra deras eventuella inverkan pÄ den digitala kompetens eleven tillÀgnat sig. Begreppet digital kompetens utnyttjas bland andra av EU-parlamentet och organisationen OECD vilka publicerat varsin skrift rörande nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande. Dessa tvÄ ger, tillsammans med en norsk undersökningsgrupps publikation, en gemensam definition av begreppet digital kompetens. Denna undersökning fokuserade dock enbart pÄ ordbehandling, ett omrÄde inom den digitala kompetensen.Den empiriska undersökningen genomfördes med hjÀlp av en provliknande enkÀt dÀr eleverna fick besvara frÄgor rörande ordbehandling.
TvÄ lÀnder gÄr skilda vÀgar. SprÄk, identitet och civilt samhÀlle i Ukraina och Vitryssland.
Den unika situation som uppstod i samband med Sovjetunionens upplösning i början av 1990-talet berikade vÀrlden med flertalet nya stater. Flera av dessa var mycket lika vad betrÀffar gemensam historia, etnisk sammansÀttning och förutsÀttningar att börja bygga upp sitt land. Hur kommer det sig dÄ att tvÄ vÀldigt lika lÀnder som Ukraina och Vitryssland gÄr olika öden till mötes? Ukraina Àr idag en nation som Àr pÄ vÀg att konsolidera demokrati i landet medan Vitryssland mer eller mindre Àr en fullÀndad diktatur.Genom att studera lÀndernas sprÄk och identitet, samt det civila samhÀllets utveckling, finner vi att bÄda dessa faktorer haft en stor betydelse för lÀndernas utveckling. I Ukraina har utvecklingen inom bÄda dessa omrÄden nÄtt lÀngre Àn i Vitryssland.
Metoder som aktivt stöder anvÀndarmedverkan i systemutveckling
Den hÀr rapporten tar upp fem olika metoder som aktivt stöder anvÀndarmedverkan i systemutveckling.Rapporten inleds med att förklara olika grundlÀggande begrepp inom systemutveckling som till exempel anvÀndare, informationssystem och anvÀndarmedverkan. DÀrefter beskrivs kort historik om systemutveckling och syn pÄ metoder. Participatic design Àr ett viktigt begrepp i rapporten, eftersom bÄde genuint deltagande och kommunikation tas upp som viktiga i ett projektarbete. Genuint deltagande handlar om att anvÀndare skall vara med i utvecklingsprocessen och pÄverka resultatet av det nya informationssystemet. Brist pÄ god kommunikation mellan systemutvecklare och anvÀndare kan leda till ett sÀmre resultat, och att systemet inte blir anvÀndbart.