Sök:

Sökresultat:

1726 Uppsatser om Gemensam förvaltning - Sida 30 av 116

Grafiskt förmedlande av kroppssprÄk,kÀnslor och tonlÀge via uttrycksfulltypografi

Kommunikation via text har en stor roll i IT-Äldern; SMS, mail och sociala medier Àr bara nÄgraexempel pÄ nya kommunikationsformer. All textbaserad kommunikation lider dock av en gemensamsvaghet, att det Àr svÄrt att förmedla icke-verbala signaler med ord. Ingen teknik för att förmedlasÄdana signaler grafiskt i text har slagit igenom pÄ bred front. I denna uppsats föreslÄs uttrycksfulltypografi, som en lösning pÄ problemet. Uttrycksfull typografi betecknar hÀr textpresentation medvariation av typsnitt, storlek, teckenavstÄnd, deformeringar, rörelse, fÀrg, piktogram.Denna nya teknik testades pÄ personer som fick lÀsa texter i form av FacebookinlÀgg med ambivalentkÀnslomÀssigt innehÄll.

Att göra en förÀndring : En intervjustudie om motivation och livsstilsförÀndringar

Motivation Àr det som driver oss mÀnniskor till handling och som fÄr oss att agera pÄ olika sÀtt. För att genomföra en livsstilsförÀndring krÀvs det motivation, men vad Àr det som motiverar mÀnniskan till handling? Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som motiverat till att ta beslutet om att en förÀndring Àr nödvÀndig samt hur motivationen pÄverkat förÀndringsprocessen. Studien undersöker Àven om det gÄr att urskilja nÄgon gemensam motivationsfaktor inom olika livsstilsförÀndringar. I studien har fem informanter som genomgÄtt olika livsstilsförÀndringar intervjuats.

Vad hÀnder nÀr konsulten gÄtt hem? : Kvalitativ utvÀrdering av mÄlstyrning inom interaktionsdesign

Som konsult gör man oftast en punktinsats och gÄr sedan vidare. Hur ska man gÄ tillvÀga för att försÀkra sig om att sin insats fortsÀtter att ha pÄverkan Àven efter att man har lÀmnat organisationen? I denna studie har fyra olika mÄlstyrningsprojekt kvalitativt undersökts. Gemensamt för projekten har varit att de Àr hÀmtade frÄn verkligheten och Àr nyligen avslutade. I studie insamlades 14 enkÀtsvar och 15 intervjuer utfördes med folk frÄn projektledarroller i projekten.

GÄr miljöteknikföretagen sin egen vÀg?

Denna uppsats sammanstÀller de finanspolitiska ÄtgÀrderna som genomförs i Portugal, Irland,Grekland och Spanien. Baserat pÄ tidigare forskning diskuteras hur finanspolitiken bör utformas för att ge en sÄ liten negativ effekt som möjligt pÄ ekonomisk tillvÀxt.I den aktuella situationen har Portugal, Irland, Grekland och Spanien gemensam valuta vilket medför att lÀnderna inte kan anvÀnda penningpolitiken för att pÄverka ekonomin och lÀnderna kan inte heller förlita sig pÄ att förÀndringar av vÀxelkursen kan dÀmpa en eventuell negativ effekt pÄ BNP.Dessutom diskuteras skuldutvecklingen i samtliga lÀnder under olika förutsÀttningar, och beroende pÄ hur Ätstramningarna faller ut, för att se hur statsskulden pÄverkas.Uppsatsen kommer fram till att de finanspolitiska Ätstramningarna troligtvis inte kommer att leda till expansiva effekter. Om Ätstramningarna inte Àr tillrÀckliga för att skapa en hÄllbar utveckling av statsskulden, till exempel pÄ grund av att de negativa effekterna pÄ BNP blir större Àn vÀntat, finns egentligen bara tvÄ alternativ. Antingen tvingas lÀnderna förhandla med lÄngivarna om nedskrivning av skulderna eller sÄ fÄr lÀnderna lÀmna eurosamarbetet..

Massmordet och korsriddaren : En studie av de Àmnesövergripande möjligheterna i svenska och historia utifrÄn film och skönlitteratur

I det hÀr arbetet har jag undersökt hur man kan anvÀnda en skönlitterÀr roman och en underhÄllningsfilm i Àmnesintegrerad undervisning i syfte att uppnÄ mÄlen i svenska och historia pÄ gymnasiet. Som underlag för mitt arbete har jag anvÀnt Steven Spielbergs SchindlerŽs list och Jan Guillous VÀgen till Jerusalem. Min undersökning bygger pÄ en tolkning av styrdokumentens intentioner, samt svensk- och historielÀrares Äsikter om mediernas anvÀndbarhet i Àmnesintegrerad undervisning. Undersökningen visade att lÀrare uppfattade filmens och romanens integrationsmöjligheter som mycket vÀl anvÀndbara i syfte att uppnÄ kursmÄlen, vilka i sin tur tydligt uttryckte en gemensam nÀmnare mellan svenska och historia, det vill sÀga som identitetsskapande. Vidare Äterfanns förenande element sÄ som en historisk dimension, en kritisk medvetenhet och sprÄket som medium för kommunikation.

AnvÀndandet av skapande aktiviteter inom arbetsterapi : en litteraturstudie

Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva det nuvarande kunskapslÀget gÀllande anvÀndning av skapande aktiviteter inom arbetsterapi.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som undersökningsmetod och tio stycken vetenskapliga artiklar granskades utifrÄn Fribergs förslag. Artiklarna antrÀffades via en gemensam systematisk sökning i databaserna Cinahl, Amed och Medline. Sökorden som anvÀndes var creative therapy, creative activity, craft, handicraft, art therapy samt creativeness. Alla i kombination med occupational therapy.Resultat: Skapande aktiviteter anvÀnds inom arbetsterapeutisk bedömning och behandling, bÄde i grupp och individuellt. En rad vÀrden har pÄvisats i samband med anvÀndandet av skapande aktiviteter ? de ger framgÄngskÀnsla, möjlighet att bearbeta sin livssituation samt möjlighet att strukturera sin dag och distrahera tankarna.

Pedagogers uppfattningar gÀllande sprÄkutveckling hos tvÄsprÄkiga barn i förskolan/förskoleklass

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar sprÄkutveckling hos tvÄsprÄkiga barn i förskolan samt i en förskoleklass. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer vill vi synliggöra och utifrÄn dessa intervjuer skapa en förstÄelse för pedagogers uppfattningar, gÀllande sprÄkutveckling hos tvÄsprÄkiga barn.Den teoretiska bakgrunden vilar pÄ fenomenografin i form av variationsteorin. Varför fenomenografin valdes som kvalitativ forskningsmetod Àr dels dess beskrivning av fenomen utifrÄn individers olika uppfattningar, samt metodens möjliggörande av en hypotetisk observation över mÀnsklig förstÄelse av diverse företeelser.Resultatet, med hÀnsyn till pedagogernas uppfattningar, visar att det Àr förÀldrarna som bÀr ansvaret av att lÀra samt stödja sina barn i deras modersmÄlutveckling. Detta Àr nÄgot som ska ske i hemmiljön. Detta i sin tur förblir en god grund i modersmÄlet, vilket gör det enklare att utveckla andra sprÄk.

Musicerandet i skolan : LikvÀrdigheten i bedömning och betygssÀttning

Uppsatsen handlar om hur musiklÀrare arbetar med bedömning inom ensemblespel. Vad Àr det som lÀrarna prioriterar inom bedömningen av musicerande och vilka verktyg och metoder anvÀnder sig de av för att kunna göra en bedömning? Har alla musiklÀrare en gemensam syn pÄ styrdokumenten? FÄr alla elever en likvÀrdig bedömning nÀr de musicerar Àn vilken skola de gÄr pÄ? Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ studie dÀr jag har intervjuat sex stycken musiklÀrare om deras uppfattningar kring bedömning av musicerande. Jag har anvÀnt mig av hermeneutisk tolkning vid bearbetning av intervjuerna. Resultaten visar att musiklÀrarna har likheter pÄ vad som ska prioriteras inom bedömning av ensemblespel.

Elever i matematiksvÄrigheter : En studie om hur lÀrare upptÀcker och arbetar med elever i matematiksvÄrigheter

Skolan ska ge alla elever en likvÀrdig utbildning dÀr alla elever utifrÄn behov ska fÄ den stöttning som behövs för att uppnÄ de avsatta mÄlen. Vissa elever uppnÄr mÄlen i matematik medan andra elever hamnar i matematiksvÄrigheter och behöver mer stöttning för att uppnÄ mÄlen. Elever i matematiksvÄrigheter Àr ett relativt generellt begrepp som Àr svÄrt att identifiera. MatematiksvÄrigheter med bakomliggande diagnos som orsak Àr dock ingen exakt definition dÄ Àven elevers vardag pÄverkar elevers prestationer i skolan. Studiens syfte Àr att undersöka hur undervisande lÀrare i Ärskurs 1-3 arbetar med elever som befinner sig i matematiksvÄrigheter samt vilka former av stöd och hjÀlpmedel de anvÀnder i detta arbete.

Att vara ute ger sÄ mycket mer Àn bara frisk luft: en
studie kring fritidspedagogers uppfattningar om friluftsliv

Vi vill med vÄr studie beskriva, tolka och ge en förstÄelse för fritidshemmens verksamhet i friluftsliv. För att göra denna studie möjlig har vi utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar, vad Àr fritidspedagogernas uppfattning kring friluftsliv? Hur utformas verksamheten, med dessa uppfattningar som grund? Vilka yttre förutsÀttningar finns det som styr fritidshemmens verksamhet? Dessa frÄgestÀllningar har undersökts genom en kvalitativ intervju av Ätta verksamma fritidspedagoger, i PiteÄ kommun. VÄr undersökning resulterade i att vi sÄg en tÀmligen gemensam uppfattning om friluftsliv hos fritidspedagogerna men att verksamhetens utformning gÀllande friluftsliv inte Àr sÄ omfattande. Vidare framkommer det i vÄr studie att en planerad och mÄlstyrd friluftsverksamhet sÀllan Àr förekommande ute i verksamheterna.

Lekens betydelse i förskoleklassen

Leken Àr en allsidig aktivitet som Àr mycket viktig för barns utveckling. DÀrför Àr det av stor betydelse att den fÄr mycket utrymme sÄvÀl i förskolan som under barnens första skolÄr. 1998 började förskoleklassen ingÄ i skolans lÀroplan. Meningen var att man skulle integrera förskolans och skolans traditioner sÄ att de tillsammans skulle bilda en god pedagogisk verksamhet för barnen. En gemensam syn pÄ lek och lÀrande skulle vara det centrala men Àven en stark betoning pÄ en helhetssyn av barnet.

VÀrdegrundsarbete : solklar eller urholkad process inom rÀddningsförbund

Begreppet vÀrdegrund har blivit ett samlingsbegrepp för de flesta vÀrdefrÄgor. VÀrde-grundens begrepp kan skapa förvirring av de grundlÀggande och bestÀmda vÀrdering-arna vilket kan uppfattas som oklara och skapa problem i organisationen. En gemensam vÀrdegrund fÄr mÀnniskor att kÀnna delaktighet och skapa en gemenskap. En gemen-skap och blandning av bÄde kvinnor och mÀn föresprÄkas av rÀddningstjÀnsten men har mötts av protest av vissa som uttryck; "Kvinnor Àr inte lika bra brandmÀn som mÀn" (Vikström, 2013). Syftet Àr att undersöka hur rÀddningsförbund integrerar, uppfattar och arbetar med vÀrdegrund i organisationen.

Ett köpcentrums dilemma : En studie om skillnader i varumÀrkesidentitet och image

Avsikten med studien Àr att beskriva vilka problemomrÄden som kan uppstÄ vid skillnader mellan varumÀrkesidentitet och image hos ett köpcentrum. För att undersöka detta har vi valt att studera hur Galleria Duvan i Karlstad arbetar med sin varumÀrkesidentitet. DÀrefter har vi undersökt hur konsumenterna uppfattar denna identitet och vilken image denna organisation har hos dem.För att genomföra vÄra studier har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr de intervjuer vi har utfört har varit djupintervjuer. En intervju pÄ en representant frÄn Galleria Duvans marknadsgrupp har genomförts samt tio stycken intervjuer pÄ konsumenter. Resultatet av studien har gett indikationer pÄ att det finns skillnader mellan köpcentrumets identitet och den image som konsumenterna upplever. Dessa skillnader ligger frÀmst i kommunikationen av budskapet via sin marknadskommunikation.

Hur lÀnge orkar jag? - LÀrares uppfattningar om hur den psykosociala arbetsmiljön pÄverkas under ett förÀndringsarbete / How long can I cope? - TeachersŽopinions on how the psykosocial work environment is affected by reform

Hösten 2005 inleddes ett större förÀndringsarbete pÄ de kommunala skolorna i Trelleborgs kommun. Visionerna med projektet, som döpts till ?Spjutspetsskolan?, innebÀr ett nytt sÀtt att arbeta i skolan för bÄde lÀrare, elever och förÀldrar. MÄlet med projektet ?Spjutspetsskolan? Àr att minska det antal elever som gÄr ut grundskolan med otillrÀckliga betyg.

TextvÀrldar och dialoger i förskolan : En studie om de erfarenheter barn anvÀnder sig av kring litteratur i gemensam lÀsning

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvÀrldar (Text World Theory) samt undersöka utifrÄn vilka textvÀrldar barnen pÄ en förskola i Mellansverige interagerar med upplÀsta texter.Studien har genomförts pÄ avancerad nivÄ inom Högskolan Dalarnas lÀrarprogram dÀr huvudomrÄdet varit pedagogiskt arbete. Detta Àr en kvalitativ studie i vilken tvÄ observationer samt tvÄ samtal med barngrupp med Äldersintervallen tre till sex Är har dokumenterats och dÀrefter analyserats i relation till ovan nÀmnda teori.Av analyser framkommer att öppna frÄgor i större utstrÀckning leder till ett byggande av förestÀllningsvÀrldar och Àven en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgÄr frÄn, Àn dÄ givna ingÄngar Àr utgÄngspunkten. Studien visar Àven pÄ att barnen redan tidigt har en avancerad förmÄga till textrörlighet samt att de Àr multimodala i sitt tolkande av texter beroende pÄ vilka textvÀrldar de relaterar till..

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->