Sökresultat:
1726 Uppsatser om Gemensam förvaltning - Sida 21 av 116
Eget arbete : NÄgra lÀrare berÀttar om eget arbete som arbetssÀtt
Syftet med detta arbete har varit att fÄ en inblick i och problematisera fenomenet eget arbete. Vi har i vÄr undersökning fördjupat oss i tidigare forskning kring Àmnet och Àven gjort 10 intervjuer med utbildade lÀrare i grundskolans tidigare Är 1-3. En slutsats vi kan dra utifrÄn vÄr studie Àr att fenomenet eget arbete Àr tvetydigt och att betydelsen varierar beroende pÄ vem man frÄgar och i vilket sammanhang. NÄgot som blev tydlig i vÄrt resultat var ocksÄ att mÄlen i samband med planering av eget arbete ibland glöms bort och att genomförandet av eget arbete i princip bara förekommer i skolÀmnet svenska. En annan slutsats som framkommit Àr att utvÀrderingen av elevernas eget arbete skiljer sig bland de lÀrare som intervjuats och att flera av dem inte utvÀrderar alls.
?Ska vi ha gruvdamm pÄ polkagrisarna?? : en fallstudie av gruvmotstÄndet i trakten kring GrÀnna
Sverige sÀgs befinna sig i en gruvboom och det prospekteras pÄ flertal platser i Sverige. Norra KÀrr strax norr om GrÀnna i norra delarna av Jönköpings kommun Àr en av platserna som idag Àr aktuella för gruvetablering. Men gruvan tycks framstÀllas som ett hot mot den nÀrliggande bygden och för VÀtterns vattenkvalitet av de boende i omrÄdet. DÄ planerna pÄ gruvetablering hotar förÀndra samhÀllet och förutsÀttningarna för att kunna bo dÀr har en mobilisering skett. Hur kÀnslan för bygden och en identitet kopplad till bygden fungerar som motiverande faktorer för varför mÀnniskor vÀljer att engagera sig, Àr vad uppsatsen syftar undersöka.
Paradisparken ? en studie av landskapsarkitektens gestaltningsprocess
Med oss sjÀlva som exempel har vi försökt beskriva hur landskapsarkitektens
designprocess kan se ut, hur vi tÀnker och jobbar i ett gestaltningsprojekt. LÀsaren ska
fÄ insyn i, och förstÄelse för, designprocessens komplexitet och vilka krafter som
verkar dÀr. Detta kandidatexamensarbete Àr uppdelat i tre delar. En inledande
insamlingsfas dÀr vi införskaffat information som har stöttat oss i vÄrt
gestaltningsarbete och i författandet av denna uppsats. Den andra fasen har bestÄtt av
en designprocess dÀr vi har tagit fram ett gestaltningsförslag för Paradisparken pÄ
Marstrand.
Kubakris i lightversion : En studie av svensk nationell identitetsprocess
Syftet med min studie har varit att analysera svensk nationell identitetsprocess baserad pÄ mediematerial rörande dispyten som i media kom att gÄ under namnet Kubakonflikten. Medieanalysen bygger pÄ en totalundersökning av ett femtiotal artiklar under en tvÄmÄnadersperiod vÄren 2007. Resultatet har pÄvisat hur svensk identitet produceras i relation till kubanen genom att tillskriva denne en stereotypisk karaktÀr vilken framstÀlls som svensk identitets motpol. Centrala begrepp vilka genomsyrar svensk identitet har visat sig vara förnuft, modernitet och demokrati. SÄledes verkade konflikten stÀrkande för en svensk identitet samtidigt som denna förflyttas mot en gemensam vÀsterlÀndsk identitet.
Ringar pÄ vattnet. En studie av interorganisatoriskt nÀtverksarbete och lÀrande för en hÄllbar utveckling.
I forskning har betonats hur företag i högre grad behöver engageras i det lokala arbetet för en hÄllbar utveckling. Interorganisatoriska samarbeten av olika slag har i hÄllbarhetsdebatten kommit att framhÀvas som centrala för omvandlingen av begreppet hÄllbar utveckling till praktisk verklighet. Med detta som utgÄngspunkt Àr syftet med denna studie att nÄ fördjupade kunskaper om företags och organisationers motiv, förvÀntningar och erfarenheter av att delta i interorganisatoriskt nÀtverksarbete för hÄllbar utveckling pÄ lokal nivÄ. Det interorganisatoriska nÀtverket ? hÀr exemplifierat med AlingsÄs miljönÀtverk ? ses som ett potentiellt sÀtt att möjliggöra lokalt hÄllbarhetsarbete som överbryggar organisationer, branscher och sektorer.
Indirekta positiva effekter till följd av transportinvesteringar - utvÀrdering av existerande hanteringsmetoder
I den hÀr uppsatsen undersöks och utvÀrderas metoder för att berÀkna indirekta socioekonomiska effekter till följd av transportinvesteringar. De projekt som ligger till grund för denna jÀmförelse finns pÄ gemensam europeisk samt pÄ nationell nivÄ. Projekten har anvÀnt sig antingen av kvantitativ analys, i form av multikriterieanalys alternativt cost-benefit analys, eller av kvalitativ analys, för att utvÀrdera effekterna. Slutsatserna bestÄr i att det Àr svÄrt att berÀkna dessa effekter och att det dÀrför Àr viktigt att metoden speglar den underliggande informationen. En verbal metod som speglar osÀkerheten Àr ofta att föredra framför en metod som presenterar exakta monetÀra mÄtt trots att den underliggande informationen Àr osÀker..
Nöden Àr uppfinningarnas moder? Om förÀndringsprocesser i realiteten
Syftet med examensarbetet Àr studera inledningsskedet av en förÀndringsprocess pÄ en skola som Älderintegrerar högstadiet. Studien Àmnar inte ta stÀllning för eller emot Äldersintegrering i sig, eller besvara nÄgra frÄgor som rör Äldersintegrationens vara eller icke vara, utan fokuserar pÄ lÀrarnas förhÄllningssÀtt i denna förÀndringsprocess.
Arbetet ger en inblick i litteraturens olika förhÄllningssÀtt i synen pÄ skolledningens och lÀrarnas ansvar i ett förÀndringsarbete. Genom observationer av lektioner, samt intervjuer med lÀrare och skolledning pÄ den berörda skolan framkommer deras syn pÄ hur en förÀndringsprocess har skett i realiteten.
Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att eftersom snabba förÀndringar Àr en del av skolans vardag Àr det Ànnu viktigare att ha ett klart uttalat syfte, sÄ att inte förÀndringen sker för förÀndringens skull. Viktiga aspekter i sammanhanget Àr vÀrdet av en gemensam vision och lÀrarnas delaktighet i beslutsfasen..
VÀrdegrunden - en utmaning för skolan
Syftet med denna undersökning var att via en kvalitativ forskningsmetod med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer belysa vÀrdegrunden och dess betydelse för skolans verksamhet utifrÄn ett lÀrarperspektiv; vilken innebörd ger lÀrare vÀrdegrunden, hur konkretiserar lÀrare vÀrdegrunden samt vilka förutsÀttningar och hinder finns i lÀrarens arbete med vÀrdegrunden. Undersökningen visar att dÄ lÀrare ger begreppet olika innebörder försvÄrar det arbetet med att hitta ett gemensamt förhÄllningssÀtt. Som lÀrare arbetar man med vÀrdegrunden genom att mÄna om den sociala miljön och genom att till viss del integrera den i undervisningen. Undersökningen visar dock att lÀrare inte planerar in kontinuerligt vÀrdegrundsarbete och att det saknas formulerade mÄl för hur arbetet ska se ut. Det största hindret i vÀrdegrundsarbetet anser lÀrare vara brist pÄ tid för samtal och reflektion med kollegor vilket gör att de har svÄrt att nÄ konsensus.
Vilka möjligheter ges gymnasieelever att lÀra evolutionens mekanismer?
Att utveckla förstÄelse för evolutionsteori kan vid första anblicken verka enkelt, men flera studier visar att undervisning mÄnga gÄnger Àr problematisk och inte leder till begreppsförstÄelse. Undervisningen om evolution kan ha olika fokus, till exempel begreppsförstÄelse rörande evolutionen eller att visa utvecklingen som ett historiskt förlopp. Detta arbete har fokus pÄ begreppsförstÄelsen av evolutionÀra mekanismer och hur elever utvecklar förstÄelse av dessa. Vi har haft möjlighet att studera elever i tvÄ gymnasieklasser som var i akt att pÄbörja kursmoment som behandlar evolutionen. Alla dessa elever har en gemensam kunskapsgrund i den svenska grundskolan men kommer nu studera evolution utifrÄn olika förutsÀttningar.
Askutmatning Moskogen : Underlag för askhantering vid konvektionsstrÄk pÄ Moskogen
Kalmar Energis kraftvÀrmeverk har sedan det togs i drift 2009 blandat bottenaskan med askan ifrÄn konvektionsstrÄken. Eftersom Kalmar Energi söker nya anvÀndningsomrÄden för askorna var för sig har en separering av dessa blivit aktuell att undersöka.Syftet med rapporten var att ta fram en teknisk lösning Ät Kalmar Energi för att transportera aska frÄn konvektionsstrÄk 2 och 3 till flygasksilon pÄ Moskogen kraftvÀrmeverk.Rapporten har skrivits i nÀra samarbete med Moskogens driftpersonal samt med tillgÄng till deras arkiv och DCS. Rapporten har gjorts som en kvalitativ undersökning med intervjuer och en litteraturstudie.Den tekniska lösningen resulterade i att aska frÄn konvektionsstrÄk 2 och 3 transporteras via cellmatare, skruvar och fallrör till en ny gemensam stoftsÀndare. StoftsÀndaren kommer sedan pneumatiskt transportera askan via en ny transportledning direkt till flygasksilon..
Samverkar myndigheter och organisationer i LuleÄ kommun?: en studie om samverkan kring ungdomars nyttjande av narkotika
Samverkan Àr ett ord med mÄnga synonymer och innebörd för myndigheter. Syftet med denna studie Àr att studera samverkan mellan myndigheterna i LuleÄ kommun och dess arbete för att verka mot drogproblematiken. Fokus i essÀn ligger pÄ att ge en överblick pÄ vad samverkan innebÀr och hur god samverkan mellan myndigheterna kan skapas. FrÄgestÀllningar som kopplas till studien Àr följande: Vilka ÄtgÀrder och förebyggande insatser har myndigheterna vidtagit för att verka mot drogproblematiken? Hur ser samverkan mellan dess myndigheter ut? Hur ser FörÀldraföreningen mot narkotika pÄ narkotikaproblematiken? Slutsatser som kan dras Àr att samverkan mellan myndigheterna i LuleÄ kommun existerar.
HÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder - uppföljning av ett arbetsmiljöprojekt pÄ en distributionscentral
Den höga sjukfrÄnvaron i Sverige har lett till ett ökat intresse för hÀlsofrÀmjande arbete i syfte att öka trivseln och minska sjukfrÄnvaron i sÄvÀl offentlig som privat verksamhet. Syftet med föreliggande studie var att följa upp och undersöka hur lagerarbetarna pÄ en distributionscentral upplever det hÀlsofrÀmjande arbete som genomförts av ett arbetsmiljöprojekt pÄ företaget. De anstÀlldas upplevelse av det hÀlsofrÀmjande arbetet mÀttes kvantitativt genom en enkÀtundersökning som besvarades av 154 undersökningsdeltagare, fördelade pÄ tvÄ enheter. Resultatet visar att den psykosociala arbetsmiljön pÄ företaget verkar ha förbÀttrats. De anstÀlldas motivation, trivsel och upplevelse av stöd frÄn förman, gruppchef och arbetskamrater tycks ha ökat.
NÄgra lÀrares attityder och tankar kring de nationella proven
Denna uppsats Ă€r en kvalitativ studie vars syfte Ă€r att undersöka nĂ„gra lĂ€rares attityder gente-mot de nationella proven. Semistrukturella intervjuer genomfördes med sex olika lĂ€rare pĂ„ olika stadier inom skolan. Resultaten visade att mĂ„nga respondenter uppfattar de nationella proven som tidskrĂ€vande, men att de konkretiserar betygskriterier och mĂ„lformuleringar pĂ„ ett tillfredsstĂ€llande vis. Dessutom bidrar de nationella proven till att försöka skapa en gemensam standard för alla skolor i Sverige. Ăverlag var respondenterna positivt instĂ€llda till de nation-ella proven, men hade ocksĂ„ tankar om hur provsystemet kan förbĂ€ttras, och konkreta förslag gavs.
Motorik : En studie om pedagogers syn pÄ arbetet med och betydelsen av motorisk stimulans i förskolan
Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns motorik och dÄ i synnerhet barn med motoriska svÄrigheter samt ta reda pÄ vad de anser att trÀning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer anvÀndes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige dÀr sex pedagoger intervjuades. Resultatet visar att pedagogerna hade en gemensam syn pÄ vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga pedagoger ansÄg att den Àr viktig. ArbetssÀttet med motorik pÄminde om varandra i de olika förskolorna men synen pÄ varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes Ät. En central del i arbetet med barn som har motoriska svÄrigheter Àr att stötta, uppmuntra och finnas dÀr för barnen.Nyckelord: Pedagoger, förskola, barn, motorik, motoriksvÄrigheter, stimulans.
DÄ - nu - sedan? LÀrarnas tolkning av historiemedvetande : En kvalitativ undersökning baserad pÄ samtalsintervjuer med lÀrare i Är 4-9
Den hĂ€r undersökningen behandlar lĂ€rarnas tolkning av begreppet historiemedvetande. Totalt Ă€r Ă„tta olika lĂ€rare intervjuade; hĂ€lften av dem undervisar i Ă„r 4-6 och hĂ€lften i Ă„r 7-9. Samtliga lĂ€rare som intervjuats arbetar pĂ„ olika skolor i Ăsthammars Kommun.Undersökningen visar att lĂ€rarnas uppfattning och tolkning av styrdokumenten pĂ„verkar deras planering av undervisningen. Den visar ocksĂ„ att frĂ„nvaron av en korrekt och gemensam definition av ett begrepp som förekommer i styrdokumenten skapar osĂ€kerhet kring innebörd, tillĂ€mpning och bedömning. FrĂ„nvaron av en definition medför ocksĂ„ att en fruktbar tolkning av begreppet inte kan existera och att det dĂ€rmed medför svĂ„righeter för att bedöma elevernas relation till detta begrepp, samt fördomar om hur elevernas relation till historiemedvetandet ser ut..