I denna studie undersöks den partipolitiskt aktiva kvinnans arbete och situation i den lokala frisinnade/folkpartistiska partiorganisationen i Gävle mellan 1930-1946. Delsyften är att beskriva relationerna dem emellan samt undersöka vilken betydelse som tillskrevs de aktiva kvinnorna.Teoretiska utgångspunkter för studien utgör genusteorin som ser manligt och kvinnligt som något socialt skapat och Yvonne Hirdmans genussystem som poängterar att det finns ett isärhållande mellan manligt och kvinnligt där det manliga är norm. Såväl sysslor som egenskaper delas upp i manliga och kvinnliga delar, där de kvinnliga har lägre status. Överenskommelser om hur man skall vara som man och kvinna och vad man skall göra varierar i olika tider och samhällen, Hirdman kallar detta för genuskontrakt. Det sker en förhandling mellan män och kvinnor om genuskontraktets innehåll, vilka områden respektive kön skall ha som sina och hur långt man kan sträcka det till sitt eget köns fördel.Tidigare forskning anger 1930-talet som en tid då kvinnor i Sverige generellt hade svårt att göra sig hörda och få inflytande i sina partiföreningar.