Titania köpte hösten 2010 in programvaran Revit för att skapa möjligheten att kunna BIM-projektera sina ROT-projekt. En övergång från 2D-projektering har ännu inte skett då den allmänna synen inom företaget är att projekten innehåller för många komplexa delar i utförandet och därför bör lösas på plats. Idag säljer Titania sina råvindslägenheter när dessa står färdiga men de har som mål att tidigarelägga försäljningen av sina projekt, om detta ska kunna ske måste företaget ha mer material att lämna till sina mäklare som de i sin tur kan presentera för kunden.Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka skillnader BIM skulle kunna skapa för produktionen, hur BIM kan implementeras på arbetsplatsen samt att visa hur Titania kan använda sig av BIM till försäljningen av sina projekt.Examensarbetet är baserat på en fallstudie, intervjuer samt litteraturstudie rörande typprojektet Byggmästaren, ett råvindsprojekt i Solna.Under arbetet med fallstudien upptäcktes en del problem i den nuvarande projekteringen, några av de problem som upptäcktes var bland andra; avvikelser mellan ritningar, kollisioner mellan byggdelar och mått som inte stämmer överrens med varandra. Detta är något som även uppmärksammades i vår intervju med platschefen för Byggmästaren och dessa problem är något som i slutändan kan skapa svårigheter och fördröjningar i produktionen. I fallstudien undersökte vi även vad som saknades i det nuvarande materialet för att kunna tidigarelägga försäljningen av lägenheterna, det som framkom var bland annat: ljusinsläppet i lägenheterna samt tydligare visualiseringar.I resultatdelen presenteras funktioner i BIM som kan vara alternativa lösningar till de problem och efterfrågningar som vi upptäckte.Slutsatsen för detta examensarbete är att Titania bör övergå till att projektera med BIM.

Människan anses alltid vara utgångspunkten vid olika byggnationer. Människans behov och intresse skall vara i centrum vid projektering. Hänsyn skall tas till verksamhet och den omgivande miljön för att byggnader skall vara tillgängliga och användbara.Tillgänglighet och användbarhetskrav för byggnader infördes 1977 av Boverket och har utvecklats sedan dess. Kraven utvecklas fortfarande för att uppnå bostäder som är tillgängliga och användbara framförallt för personer med funktionsnedsättningar och funktionshinder. Kraven har skärpts särskilt gällande projektering av nybyggnation samt ändring av byggnader.Gavlegårdarna har under 2012 byggt nya bostadslägenheter med hög tillgänglighet.

Syftet är att identifiera vilka problem som försvårar skötseln på kyrkogårdar, särskilt de som har uppstått på grund av projekteringsmissar men även de som uppstått på grund av felaktig skötsel samt att undersöka möjligheten att utveckla lösningar som kan minska/lösa problemen. Målet är att presentera lösningar på de vanligaste och samtidigt de allvarligaste utformningsrelaterade problemen på de utvalda kyrkogårdarna. För att nå målen ska följande frågor besvaras: ? Vilka är de mest förekommande skötselförsvårande problem som finns på de aktuella kyrkogårdarna? ? Vilka av dessa kan relateras till misstag i projekterings- och anläggningsskeden? ? Hur kan problem lösas/minskas utan betydande negativ inverkan på estetisk, kulturhistoriska och ekologiska värden? För att besvara frågorna ovan inventerades tre kyrkogårdar, Lomma kyrkogård, Silvåkra kyrkogård och Toarps kyrkogård. Genom intervjuer av förvaltningspersonal och inventering av kyrkogårdarna upptäcktes skötselförsvårande problem. Dessa sammanställdes och analyserades.

I detta examensarbete har Alne församlingshem i Örnsköldsviks kommun varit den centrala delen. För att företaget Tecnicon, som projekterat byggnaden, ska få ett kvitto på vad som blev bra och vad som blev mindre bra från projektering, så jämförs energiprestandan mellan projekterad och uppföljd. Utöver detta undersöktes det om byggnaden blev ett lågenergihus samt ur en miljömässig, energimässig och ur ett ekonomiskt perspektiv jämfördes Alne församlingshems klimatskal med ett klimatskal som uppfyller energiprestanda kraven som BBR ställer.För att genomföra detta gjordes en energideklaration över byggnadens energianvändning och som jämfördes med det projekterade resultatet. Värden för energiberäkningarna har avlästs på el- och vattenmätare, hämtats från elbolaget, i tekniska datablad, schablonvärden samt antagna värden. Som hjälp vid energiberäkningarna användes ett Excel-dokument där energiprestandan beräknades.

I detta examensarbete har Alne församlingshem i Örnsköldsviks kommun varit den centrala delen. För att företaget Tecnicon, som projekterat byggnaden, ska få ett kvitto på vad som blev bra och vad som blev mindre bra från projektering, så jämförs energiprestandan mellan projekterad och uppföljd. Utöver detta undersöktes det om byggnaden blev ett lågenergihus samt ur en miljömässig, energimässig och ur ett ekonomiskt perspektiv jämfördes Alne församlingshems klimatskal med ett klimatskal som uppfyller energiprestanda kraven som BBR ställer.För att genomföra detta gjordes en energideklaration över byggnadens energianvändning och som jämfördes med det projekterade resultatet. Värden för energiberäkningarna har avlästs på el- och vattenmätare, hämtats från elbolaget, i tekniska datablad, schablonvärden samt antagna värden. Som hjälp vid energiberäkningarna användes ett Excel-dokument där energiprestandan beräknades.

Due to historically low prices for electricity in Sweden, many small-scale hydropowerplants were closed down. A small-scale power plant has more or less the samemaintenance costs as larger plants, but doesn?t generate as much income. Today?sincreasing price for electricity in combination with a desire for renewable energysources makes small-scale hydropower interesting again.

The use of CAD, within the building industry came strongly, during the 1980?s and the 1990?s. The development has since then rapidly progressed and the using of 3D-models has in addition increased. We are now at the edge of next step of evolution. BIM, Building Information Model(ing), is here.

Anledning till studiens initiativtagande är att det inom området inköp av prefabricerade betongstommar saknas riktlinjer för hur alternativa entreprenadformer skall behandlas. I ett byggprojekt står stommen för cirka 15-25 % av totalkostnaden för ett byggprojekt. År 2008 köpte Skanska in prefabricerade betongstommar för en summa av 815 miljoner kronor. I 50 projekt uppgick stomkostnaderna över 10 miljoner kronor och stod för 71 % av totalkostnaden för det årets stominköp. Om entreprenadformen kan påverka resultatet så är det stora kostnader som kan minskas.

Styr is a computer program that the construction company NCC use in their construction projects. The program is used to keep the economy of their projects in a good order and things for the best in an early phase. The problem is a low extent of utilization. During the latest decade NCC has put a lot of job and money trying to develop the program. The question is how to get the employees to use the program in a greater extent.

The purpose of this thesis is to describe what Building Information Modeling, BIM, could mean for landscape architects, and also hopefully to make sense of the possibilities and problems of the system. BIM is about virtual design and is based on all consultancy groups in the design team modeling in 3D. Intelligent objects and metadata, such as price and material, are used. The project group has a common interchange format for simple sharing of information. To get an idea of how the situation with BIM for landscape architects looks like today, I collected information mostly through interviews.

Studiens syfte är att presentera en vision om en återbruksby i form av planskisser och illustrationer. Studien ska också förklara samhällsnyttan och syftet med en återbruksby. En återbruksby (även kallad kretsloppspark) är ett område för hantering av återbrukbara material och produkter. Dagsläget för hur avfall hanteras och framtida planer beskrivs också i rapporten. Enligt EU direktiv skall återanvändning och återbruk öka för att främja miljön.

Inom byggbranschen uppstår dagligen fel och problem. Tidigare studier har visat att kostnaderna för att åtgärda dessa uppgår i genomsnitt till 4,4 % av produktionskostnaden. Dessa felkostnader är endast de som upptäcks under produktionsfasen. Ska man även räkna in de som upptäcks och åtgärdas under brukstiden kan siffran uppgå till hela 10 % av produktionskostnaden.Syftet med detta examensarbete var att få större förståelse för varför fel uppstår i byggprocessen och vad som ligger till grund till dessa, samt ta reda på vilka nya metoder det finns inom planering och projektering. Arbetet har skett i samarbete med Peab Karlstad och innefattade undersökningar av tre olika byggprojekt.

Arbetet handlar om Piteås nya konserthus studio Acustikum som skall byggas vid musikhögskolan. En studie är gjord på stora konsertsalen. Ett bra inomhusklimat är ej lätt att uppnå eftersom hårda ljudkrav gör det svårt att tillföra luft i tillräcklig omfattning. Det finns vissa krav avseende luftflöden, men bara för att de är uppfyllda så är det ändå inte säkert att det blir ett bra klimat. För att kunna förutse lufttemperaturen i salen så användes CFD simulering.

I utarbetandet av denna rapport som är ett examensarbete vid YTH väg och anläggning, Luleå Tekniska Universitet återges information om trafiksäkerhet, trafikmiljö, en kort sammanfattning av olika lösningar och problem vid korsningar. Det underlag som vi baserat rapporten på är böcker, andra rapporter och övrigt material som tillförde ämnet information. Vi har valt att redogöra för både den förändring vi föreslagit men även de förkastade lösningarna för vägsträckan Avaviksvägen. Detta går att utläsa i en teknisk beskrivning enligt AMA98 och ATB- väg, mängdförteckningar och de ritningar som tillhör projektet. I rapporten redovisas även en ungefärlig kostnad för genomförandet av projektet.

Vindkraftsutbyggnaden i Sverige har ökat i hög takt de senaste åren. Mellan år 2008 ? 2011 ökade produktionen av el från vindkraft med 209 %.  Under år 2011 motsvarade detta en energiproduktion på 6,1 TWh, vilket tyder på att Sverige ligger i god fas för att uppnå det av riksdagen antagna utbyggnadsmålet att produktionen år 2020 ska uppgå till 30 TWh.Vid etablering av vindparker är en väl genomförd projektering av stor vikt för att uppnå lönsamhet och minimera riskerna i projektet. De olika faserna i projekteringen innefattar en viktig förprojektering där förutsättningarna för etableringen utreds, projektering med samråd och upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning, ansökan om de tillstånd och lov som krävs, upphandling av verk och entreprenadarbeten samt den avslutande byggnationen där vägar anläggs, verk uppförs och starkströmsledningar ansluts till elnätet.  I arbetet ges en generell modell för hur man kan gå tillväga och vilka faktorer som ska beaktas.Syftet med arbetet är att utreda hur rätt till väg kan säkerställas i samband med vindkraftsetablering på arrenderad mark. Frågan är viktig i sammanhanget och behöver lösas för att kunna uppföra, underhålla och nedmontera verken.Då arrendeupplåtelse föreligger ges arrendatorn i avtalet vanligtvis rätt att inom arrendeområdet nyttja och anlägga de vägar som behövs för etableringen.