SYFTESyftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att behandla venösa bensår samt att beskriva undersökningsgruppen i de ingående artiklarna.BAKGRUNDBefolkningen ökar och människor lever längre vilket leder till att även bensår blir allt vanligare. Sjuksköterskor är omvårdnadsansvariga när det kommer till att behandla bensår och sjuksköterskors inställning och attityd till dessa patienter lägger grunden för hur behandlingen formas och utövas. En god omvårdnad ska skapas där sjuksköterskorska begränsa påfrestningarna och lidande för patienterna som uppstått på grund av deras bensår.METODFöreliggande studie är en beskrivande litteraturstudie som baseras på nio vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl, Scopus och PubMed har systematiskt använts med sökningar mellan 2000 -2015.RESULTATSjuksköterskors erfarenheter av att behandla venösa bensår kunde delas in i tre övergripande teman. Dessa resulterade i de övergripande rubrikerna sjuksköterskorserfarenheter av patienters följsamhet, sjuksköterskors erfarenhet av upplevd kunskap och samarbete samt sjuksköterskors erfarenhet av känslor relaterat till behandling.

Hard-to-heal ulcers are resource intensive due to the fact that they are difficult to treat and especially vulnerable to bacterial invasion. The bacterial culture contaminating these wounds often consist of several different bacterial organisms that originate from endogenous sources. Necrotic material in ischemic ulcers provide nutrition which support bacterial reproduction, increasing the risk of infection. Determining causative pathogen in infected ulcers proves to be difficult when culturing swab samples, however Staphylococcus aureus and hemolytic streptococci generally act as primary pathogens.    The aim of the study was to investigate if the detection rate increased for S. aureus and hemolytic streptococci when culturing swab samples from ulcers on Columbia CNA; a media selective for gram-positive bacteria.

Diagnosticering av magsår hos häst har blivit allt vanligare de senaste åren med en förekomst på hela 90% inom vissa grupper. Alla hästar, oavsett ras och ålder, kan utveckla magsår men det är däremot inte alla hästar som uppvisar kliniska symtom. Det är vanligare att skador uppkommer i magsäckens kutana del än i körtelslemhinnan och diagnos ställs genom gastroskopi. Den största riskfaktorn för uppkomsten av kutana magsår hos häst tycks vara ökad träningsintensitet och det är ovanligt att magsår läker spontant vid fortsatt kontinuerlig träning. Vid behandling av magsår hos häst fokuseras det framförallt på att minska syraproduktionen och öka pH i magsäcken. I den här litteraturstudien har omeprazol utvärderats som ett farmakologiskt behandlingsalternativ till hästar med magsår genom att väga fördelar mot nackdelar och vidare diskuterat hur behandlingen bör tillämpas i praktiken.

Abomasal ulcer in adult cattle from abattoir. Abomasa from 291 cattle over 12 months of age slaughtered at Swedish meats in Uppsala during September 2003 were examined. Abomasal lesions were assessed macroscopically. Of the examined abomasa 108 (37.1 %) had lesions such as erosions and/or ulcers. Of these, 75.9 % had erosions, 13.0 % had ulcus and 11,1 % had both ulcers and erosions. The erosions were generally smaller than the ulcerations (90,7 % of the erosions were < 10 mm while 75,6 % of the ulcerations were > 10 mm).

Inledning: Andelen personer som lider av obesitas ökar markant i hela världen och för att återfå sin hälsa är så kallad fetmabehandlande, även kallad bariatrisk kirurgi, den sista utvägen för många. En operation som visar betydligt bättre resultat än medicinsk behandling även på lång sikt vad gäller vikt, effekt på diabetes typ 2, hypertoni mm. Men flera studier tyder på ökad risk för alkoholmissbruk, i alla fall efter Gastric Bypass (1, 2). Årligen opereras mellan 7000 och 8000 personer bara i Sverige och kunskapen kring kort- och långtidseffekterna av kirurgin ökar allt mer (3). För att resultatet av operationen ska förbli långsiktigt positivt krävs att patienterna varaktigt förändrar sin livsstil men tydligen bör de även uppmärksammas på att till exempel alkoholupptaget förändras och därmed kan öka risken för missbruk.

Trycksår kan förekomma på alla typer av vårdavdelningar och tar lång tid att läka samt är en stor kostnad för samhället. Syftet med litteraturstudien var att undersöka åtgärder för trycksårsprevention. Metoden är baserad på en modifierad version av Forsberg & Wengströms modell för en systematisk litteraturstudie. Sökning i databaser PubMed och CINAHL utfördes och resultatet i litteraturstudien grundades på nio kvantitativa vetenskapliga artiklar. Författarna kunde identifiera olika preventionsåtgärder där framför allt evidensbaserade bedömningsinstrument som Modifierad Nortonskala och MNA-SF är viktiga att använda i trycksårsprevention, men även temperaturmätning, ?Continental anal plug? (CAP), god nutrition, aktivitet samt tryckreducerande underlag som fårskinn..

Venous leg ulcers are a chronic disease mostly among elderly individuals. The leg ulcers are often painful and interfere with the individual?s daily life. The aim of this literature review was to describe individuals? experiences of living with venous leg ulcers.

Venous leg ulcers are a chronic disease mostly among elderly individuals. The leg ulcers are often painful and interfere with the individual?s daily life. The aim of this literature review was to describe individuals? experiences of living with venous leg ulcers.

Metabolic diseases in dairy cows are considered to increase the risk for claw lesions, most of all laminitis, sole haemorrhages and sole ulcers, but also to increase the risk for environmental claw lesions. The aim of this study was to compare claw health in 27 Swedish dairy farms, 18 with high incidence of metabolic diseases and 9 with low incidence. Data on claw health status was retrieved from recordings at routine claw trimmings and analysed on herd level regarding the prevalence of: any lesion, interdigital dermatitis, heel-horn erosion, sole haemorrhages, sole ulcer, lameness, abnormal claw shape, and other diseases (abscess in the white line, limb disorders, double sole, laminitic groove, white line disease, interdigital phlegmon, interdigital hyperplasia, toe abscess and verucose dermatitis). Mean prevalence of any lesion for herds with low incidence of metabolic diseases was 48 % and in herds with high incidence 41 %, and there was no statistical difference between the two groups. Mean prevalence for interdigital dermatitis was 2,0 % and 6.4 % in the low and high incidence groups, respectively (p.

Introduktion: Övervikt och fetma är ett globalt växande folkhälsoproblem vilket leder till enorma ekonomiska samhällskostnader. Fetmakirurgi, bland annat Reglerbart gastriskt band (Adjustable Gastric Banding, AGB), har visat långsiktiga effekter på viktminskning, medan icke-kirurgisk fetmabehandling har visat mindre tydliga effekter. Detta har lett till att fetmakirurgin ökat dramatiskt. Trots detta har vissa kirurgipatienter svårigheter i att upprätthålla viktminskning över tid. Fetmakirurgi kan även leda till senkomplikationer och biverkningar.

BACKGROUND: Pressure ulcers are unpleasant and painful and causes anxiety not only patient but also for the relatives. It also results in longer hospital stay and increased costs for health care sector and because of this it?s important to identify and survery the origin and what preventive measures there are to prevent pressure ulcer. AIM: To illustrate the nurses´ work to prevent the origin of pressure ulcers. METHOD: A general literary study where scientific articles were searched and found in electronic databases and through manual searches.

Syftet med denna studie var att klargöra eventuellt samband mellan nutrition och trycksår genom att söka svar på de tre frågorna: Har nutritionen någon betydelse för uppkomst och läkning av trycksår? Vilka näringsämnen behövs för att förhind-ra uppkomsten och främja läkningen av trycksår? Finns de något samband mellan malnutrition och/eller ätsvårigheter och trycksår? Metoden för denna litteraturstu-die innefattade systematisk databassökning och manuell sökning av artiklar från referenslistor. Tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ forskning i ämnet har analyserats och sammanställts. Resultatet presenteras i följande fyra tema: Nutri-tionens betydelse, energiintagets betydelse, vitaminers och mineralers betydelse samt bifynd. Analysen indikerar på samband mellan förbättrad nutrition och både minskad incidens och förbättrad läkning av trycksår..

Patienter med trycksår lider av både fysisk och psykisk ohälsa. Många av dem är oftast äldre, stillasittande och kanske även undernärda. Författarna ville undersöka hur trycksår kunde förhindras samt läka bättre. Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av korrekt riskbedömning för trycksår så att preventiva åtgärder sätts in i rätt tid. Vidare var författarna intresserade av hur en adekvat näringstillförsel inverkar på sårläkningsprocessen.

En kvantitativ studie genomfördes som en mindre kartläggning på några orter i Skaraborg. Det framkom i studien att kontinuiteten av vårdpersonal vid behandling av bensår varierar. Kartläggningen genomfördes under en månads tid inom både primärvård och kommuners hemsjukvård. En grupp patienter hade få omläggare medan en annan grupp hade många som lade om bensåret. Nästan alla patienter med bensår i kommunens hemsjukvård hade en patientansvarig sjuksköterska.

Bensår är en kronisk sjukdom och ger ofta underbensödem vilket gör att såren blir svårläkta. Den viktigaste behandlingsmetoden för att undvika ödem är kompressionsbandage. Många av de patienter som drabbas av bensår tycker att sårläkningsprocessen är svår att acceptera och de har därför problem med att fullfölja kompressionsbehandlingen. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som hade betydelse för patientens följsamhet vid kompressionsbehandling av bensår. Arbetet har gjorts som en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar.