BakgrundÖvervikt och fetma är ett hälsoproblem, både globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder används vid övervikt och fetma, varav gastric bypass är en metod. En gastric bypass kräver livsstils- och beteendeförändringar i samband med operationen. Hälso och sjukvården har ett ansvar att ge informativt och rådgivande stöd i samband med livsstilsförändringar.SyfteSyftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd från hälso- och sjukvården i samband med en gastric bypassoperation.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes med utgångspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter.

SAMMANFATTNINGInledning och bakgrundFörekomsten av övervikt och fetma ökar stadigt i Sverige och runt om i världen samt klassas som en allvarlig folksjukdom. Fetma bär med sig en rad konsekvenser som är direkt hotande för hälsan och visar sig i fysiska och psykiska besvär. Den mest effektiva behandlingen mot fetma är överviktskirurgi och det vanligaste ingreppet i Sverige samt det som visat bäst resultat är gastric bypass operation. Vid detta ingrepp minskas magsäcken så endast en liten ficka finns kvar, vilket medför ett begränsat intag av måltider samt ett minskat näringsupptag. Efter operationen kan individen inte längre följa sina gamla vanor och förändringar i kroppen sker vilket kan leda till att många omställningar uppstår.

Bakgrund: Övervikt blir allt vanligare vilket även resulterat i ett ökat antal Gastric Bypass (GBP) operationer. Dessa individer påverkades inte bara fysiskt negativt, det var även en påfrestning för välbefinnandet. För vissa individer sågs GBP som deras sista möjlighet till ett hälsosamt livSyfte: Syftet med studien är att belysa vad patienter upplever ökar hälsan i sin vardag efter en Gastric Bypass.Metod: Fem självbiografier analyserades med hjälp av en kvalitativ analys beskriven av Dahlborg-Lyckhage.Resultat: Analysen visade på vikten av ett adekvat stöd för en känsla av ökat välbefinnande. Det fanns tre typer av stöd: närstående, stödgrupper och religion. Operationen ses som en möjlighet att börja om med ett nytt ?jag? och en ny hälsosammare livsstil.

BakgrundÖvervikt och fetma är ett hälsoproblem, både globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder används vid övervikt och fetma, varav gastric bypass är en metod. En gastric bypass kräver livsstils- och beteendeförändringar i samband med operationen. Hälso och sjukvården har ett ansvar att ge informativt och rådgivande stöd i samband med livsstilsförändringar.SyfteSyftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd från hälso- och sjukvården i samband med en gastric bypassoperation.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes med utgångspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter.

I denna studie undersöktes hur 291 individer som genomgått en Gastric Bypass för mer än två år sedan skattade sin psykosociala hälsa. Syftet med studien var att undersöka samband mellan den psykosociala hälsan och hur länge respondenterna hade varit opererade, eventuell viktuppgång samt hur länge i livet respondenterna haft obesitas. Mätinstrumenten som användes var Satisfaction With Life Scale (livstillfredsställelse), Social Physique Anxiety Scale (social kroppsångest) samt Rosenberg Self- Esteem Scale (självkänsla). Resultaten visade att ju längre tid det var sedan patienterna opererades samt ju mer patienterna ökade i vikt, desto lägre skattades den psykosociala hälsan. Vidare skattade de patienter som varit obesa hela livet, högre social kroppsångest jämfört med patienter som rapporterade att de haft perioder i livet som normalviktiga..

Antalet vuxna som lever med fetma har enligt WHO fördubblats sedan 1980. Kirurgiskt ingrepp såsom gastric bypass är den metod som leder till hållbar viktminskning. Syftet med studien var att undersöka hur patienter som genomgått viktminskningskirurgi kan uppleva stödet före, under och efter operation. Studien har en narrativ fenomenologisk ansats, berättelserna har analyserats genom meningskoncentrering, strukturering och tolkning. Studien innefattar berättelser från fem informanter som valdes genom handplockat urval.

Enligt WHO är övervikt en global epidemi. Gastric bypass-operationer för viktminskning blir vanligare. Syftet med studien var att undersöka psykologiska aspekter och konsekvenser av att genomgå en Gastric bypass-operation. Åtta intervjuer utfördes och analyserades med Grundad teori. Sex kategorier utformades: negativt bemötande/positivt bemötande, jag/andra, dumping som vän/dumping som fiende, att tillhöra massan/att stå ut från massan, eget ansvar/andras ansvar och bevarad självbild/förändrad självbild.

BakgrundWorld Health Organization anser att övervikt och obesitas (fetma) globalt sett är ett av mänsklighetens största hälsoproblem. Vid en mätning som presenterades av Statens beredning för medicinsk utvärdering år 2002 klassades cirka en halv miljon av den svenska vuxna befolkningen som obesa och nära 2,5 miljoner som överviktiga. Orsakerna till obesitas kan vara genetisk predisposition, livsstil och miljö, psykologiska faktorer eller läkemedel.Det finns en rad följdsjukdomar till övervikt och obesitas som till exempel typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Även risken för att drabbas av cancer ökar, liksom artros och infertilitet. Utöver de fysiska besvären kan obesa personer även uppleva psykiska besvär som till exempel depression och ångest.Behandlingen av obesitas omfattar bland annat kostförändringar, fysisk aktivitet, farmaka och kirurgi och när det gäller kirurgi är gastric bypass ett vanligt förekommande ingrepp.

Education as an interventionto prevent foot ulcer in adult witg diabetes mellitus.

Syfte: Att beskriva orsaker till brister i uppföljning, dess effekter och den motivation som sjuksköterskor kan möta hos patienter som är gastric bypass opererade i samband med fortsatta livsstilsförändringar och ökad livskvalitet, samt att som kvalitetsgranskning redogöra för undersökningsgrupper, deltagare och bortfall i artiklarna.Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Sökning av kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL och Pubmed. Artiklarnas resultat har sedan utifrån syfte och frågeställningar analyserats.Resultat: Det är betydelsefullt att få patienterna att komma på uppföljande återbesök för att hjälpa de till fortsatt livsstilsförändring. Högt BMI innan operationen kunde vara orsak till brister i att komma till uppföljning och återbesök vilket medförde förlust av stöd och hjälp till att följa dieten, samt att komplikationer upptäcktes sent och att information gick förlorad. Även om livskvaliteten ofta förbättrades markant så upplevde många en mer bristande grad av livskvalitet än förväntat och depression förekom.

Övervikt och fetma har ökat kraftig de senaste åren och risken för följdsjukdomar har därmed ökat markant. I samband med övervikt och fetma kan den hälsorelaterade livskvaliteten komma att påverkas. En av de metoder som används för att hjälpa dessa  patienter att minska i vikt är kirurgi i viktminskningssyfte. Syftet med studien var att belysa patienters hälsorelaterade livskvalitet efter kirurgi i viktminskningssyfte. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.

Horses are by nature herbivores, specialized on grass, and graze during the main part of the day. The horse has neither changed this basic behaviour nor the function of gastro-intestinal tract, when the horse was domesticated by man. A horse on pasture has an even production of saliva and gastric acids. The buffering effect of the saliva makes the pH in the stomach above four throughout most of the day. With abnormal long breaks of eating, the pH may decrease, causing an increased risk of Gastric ulcer.

Jerlemar, M & Nordström, J., Patienters upplevelser av att leva med trycksår. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2011. Bakgrund: Trycksår är ett vanligt förekommande sjukdomstillstånd som drabbar framförallt äldre och rörelsehindrade. Trycksår kan medföra fysiska och psykiska komplikationer hos den drabbade.

Bakgrund: En kombination av olika riskfaktorer och ett yttre tryck bidrar till att patienter drabbas av trycksår. Sjuksköterskor i samarbete med undersköterskor ansvarar för att förhindra risken för trycksår hos patienter. Tidigare studie påvisar att femton procent av inneliggande patienter på sjukhus drabbas av trycksår. Syfte: Syftet med studien är att belysa varför patienter får trycksår trots att sjuksköterskan i samarbete med undersköterskan bör ha kunskaper för att förebygga vårdrelaterade trycksår. Metod: Författarna använder sig av metoden allmän litteraturöversikt.

Swedish studies have shown that more people than expected have problems with leg ulcers and that the yearly cost for treatment per patient is approximately 26 500kr. Since the elderly population is on the rise, there is a need to highlight this growing problem, to make sure that proper assessment tools are used and to improve the standard of care given to patients with leg ulcers. The aim was to show what a difference the nurse can make to patients with leg ulcers. With all types of wounds it is imperative to establish if there is any underlying reasons since certain illnesses can cause more wounds or delay the healing process. The doctor is responsible for making the diagnosis and to prescribe the correct treatment whereas the nurse?s responsibility is for the nursing care and its documentation.