Elever får allt fler hjälpmedel som kan användas till fusk och det är enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhället. När man skrev med papper och penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma åt internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man märker att en uppgift är för svår. Den nya tekniken har även inneburit att det blivit lättare att upptäcka vissa typer av fusk. Den underlättar samtidigt på många andra sätt som att det går att se klockslag när en elev lämnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de går snabbt och enkelt att söka reda på vid ett senare tillfälle.Metoden som använts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare på en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrågats i intervjuerna var i huvudsak på vilket sätt internet, mobiltelefoner, bärbara datorer och annan IT påverkat hur eleverna fuskar och hur lärarna hanterar detta.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra elevers och lärares uppfattningar om hur det är att arbeta med ett socialt medium i undervisningen. För att uppnå syftet ställdes en övergripande fråga: Hur uppfattar lärare och elever Google Sites som verktyg för lärande? Och två underfrågor: Hur och i vilket syfte används Google Sites? Vad tros användningen ge eleverna, enligt lärare och elever? För att få svar på frågorna utfördes kvalitativa intervjuer med två lärare och fyra elever. Intervjuerna spelades in med en diktafon och transkriberades inför analys utifrån frågeställningen. Både lärare och elever i min undersökning är positiva till användningen av Google Sites i undervisningen.

Nationella utvärderingar har visat att läsförmågan hos svenska elever har minskat och vi upplever ofta specialundervisningen som om den försöker reparera istället för att förebygga. Studiens syfte var att beskriva pedagogers tankar och kunskaper om det förebyggande arbetet med läs- och skrivsvårigheter i förskola, förskoleklass och år 1 samt kartlägga språkmiljön i de olika pedagogiska verksamheterna. Enligt litteraturen är det viktigt med en medveten språkstimulans redan i förskolan för att göra barnen språkligt medvetna. Språkmiljön stödjer och stimulerar barnens språkutveckling då den erbjuder god tillgång på litteratur, pennor, papper och ordbilder. Den empiriska delen utfördes med en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod samt genom observation av språkmiljön. Målgruppen bestod av pedagoger från förskola, förskoleklass och år 1. Resultatet visade att pedagoger i förskola och förskoleklass ansåg att de inte hade tillräckliga kunskaper inom läs- och skrivområdet.

Elever får allt fler hjälpmedel som kan användas till fusk och det är enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhället. När man skrev med papper och penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma åt internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man märker att en uppgift är för svår. Den nya tekniken har även inneburit att det blivit lättare att upptäcka vissa typer av fusk. Den underlättar samtidigt på många andra sätt som att det går att se klockslag när en elev lämnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de går snabbt och enkelt att söka reda på vid ett senare tillfälle.Metoden som använts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare på en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrågats i intervjuerna var i huvudsak på vilket sätt internet, mobiltelefoner, bärbara datorer och annan IT påverkat hur eleverna fuskar och hur lärarna hanterar detta.

Syftet med projektet var att undersöka hur homogeniserings förhållanden (tryck antal passager och därmed energiinsatsen) vid framställning av MFC (mikrofibrillär cellulosa), från enzymatiskt förbehandlade pappersmassafibrer påverkar hållfastheten av papper förstärkt med MFC. Arbetsgivaren för projektet var Innventia och det laborativa arbetet har utförts i deras lokaler. Fördelen med att använda MFC som tillsats i papper är att arket blir starkare [1]. Detta medför att en mindre mängd material kan användas till ett material med liknande styrkeegenskaper.Vid Innventia används för närvarande en homogenisator för att delaminera (sönderdela) cellulosafibrer till fibriller och fibrillaggregat och därmed producera MFC. Homogenisatorn kan köras vid olika tryck, samt att cellulosafibrerna/MFC kan låtas passera genom homogenisatorn en eller flera gånger.

Vid SCA Packaging i Munksund fördes diskussioner med olika företag om att bygga en ny biorening. Munksundsfabriken är ett sulfatpappersbruk som tillverkar ca 360000 årston liner där ca 30% är vitt papper och resten brunt papper. Pappersbruken har ca 300 st anställda och ligger vid Piteälvens mynning. Detta examensarbete handlar om hur man ska dosera mängden närsalter när inkommande processavloppsvatten till bioreningen varierar i form av COD och flöde. Vitsen med en styrning på mängden närsalter är att man vill minimera kemikalieförbrukning och utsläpp av närsalter till recipient samt maximera COD-reduktion och tillgänglighet.

Då en pappersrulle har partier där pappret är längre kallas det ibland för slappa stråk. Det finns flera orsaker till slappa stråk och en av dessa orsaker är att pappret har en ojämn tjockleksprofil. I dessa fall uppstår de slappa stråken eftersom den ojämna tjockleksprofilen gör att pappersrullen på de positioner där pappret är tjockare får en större diameter än i övrigt. Då papper rullas över dessa åsar eller valkar som har en större diameter töjs pappret ut och då det rullas av rullen är det slappt. Körbarhetsproblem till följd av att pappret är slappt i vissa partier är ett stort problem inom pappersindustrin.

I detta arbete har en fallstudie utförts på Vattenfall Ringhals som har cirka 1200 anställda. Denna fallstudie är en undersökning om hur användare ser på intranät som informationsförmedlare. Undersökningens syfte är att visa på problem och möjligheter med intranät som informationsförmedlare. Informationen har samlats in via enkäter, intervjuer och litteraturstudier. Undersökningens slutsatser handlar i stort om att det finns en statusskillnad mellan elektroniskt representerad information och information tryckt på papper.

Grewia optiva är en utav många outnyttjade stjälkfibrer som skulle kunna bidra till ökandet utav de naturliga fiberalternativen. Fibern har idag inte så många användningsområden på grund utav dess hårda och styva uppbyggnad, vilket gör den svår att spinna till garn. På uppdrag av organisationen Bhartiya Gramotthan Sanstha (BGS) har i detta projekt en redan befintlig metod utvecklats för att förädla fibern. Vad som främst eftersöktes var nedbrytandet av pektin som är en av de faktorer som bidrar till fiberns hårda och styva struktur. I metoden användes biologiskt nedbrytbara enzym som katalysatorer.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka Siri Derkerts Sverigeväggen 1967-69, främst genom att studera skisserna till verket. Derkert gjorde väldigt många skisser på familjemedlemmar, vänner och andra närstående och detta blev en kraftkälla som användes mot en pressande omvärld. Alla de skisser hon gjorde och sparade kunde hon senare plocka fram för att använda till olika verk och sammanhang. Till Sverigeväggen finns ett mycket omfattade skissmaterial som i viss mån bygger på återanvända skisser, bland annat på kursdeltagare från Fogelstad, där även Derkert var deltagare vid ett flertal tillfällen. Derkerts porträttskisser är väldigt abstraherade och det kan vara svårt att se vilka de föreställer.

Mitt projekt startade med ingången att jag skulle söka efter olika ytor. Jag valde ut material som jag ville arbeta med och gjorde därefter olika tester i dessa. Det blev ett utforskande som ledde mig åt ett annat håll än jag trott, till ett material som jag tidigare aldrig arbetat med, papper. Papprets många egenskaper och förmåga att anta nya uttryck har fascinerat mig genom hela projektets gång. En av dess egenskaper är dess lätthet vilket har inneburit att jag har kunnat arbeta i ett större format än tidigare.

Uppsatsen handlar om flickor och pojkars innelek i åldern 4-6 år. Vi behandlar först vad forskning och litteratur säger om lek i ett genusperspektiv därefter redovisar vi våra problempreciseringar som är: ? Hur leker flickor och pojkar? ? Hur utspelar sig leksituationerna och dess innehåll? ? Finns det likheter och olikheter i flickor och pojkars innelek? Vårt resultat har vi fått med hjälp av observationer. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och tagit hjälp av videokamera samt papper och penna. Det vi sett i stort i vårt resultat är att flickors lek består av familjelekar och lekar med vårdande tema.

Mitt projekt startade med ingången att jag skulle söka efter olika ytor. Jag valde ut material som jag ville arbeta med och gjorde därefter olika tester i dessa. Det blev ett utforskande som ledde mig åt ett annat håll än jag trott, till ett material som jag tidigare aldrig arbetat med, papper. Papprets många egenskaper och förmåga att anta nya uttryck har fascinerat mig genom hela projektets gång. En av dess egenskaper är dess lätthet vilket har inneburit att jag har kunnat arbeta i ett större format än tidigare.

Mitt projekt startade med ingången att jag skulle söka efter olika ytor. Jag valde ut material som jag ville arbeta med och gjorde därefter olika tester i dessa. Det blev ett utforskande som ledde mig åt ett annat håll än jag trott, till ett material som jag tidigare aldrig arbetat med, papper. Papprets många egenskaper och förmåga att anta nya uttryck har fascinerat mig genom hela projektets gång. En av dess egenskaper är dess lätthet vilket har inneburit att jag har kunnat arbeta i ett större format än tidigare.

Arbetet handlar om att skapa en mönsterkollektion för Eco-Boråstapeter. Kollektionen består av fem mönster som behandlar struktur, volym, rörelse och rytm. Tapeterna trycks med djuptrycksmetod på slätt bestruket non woven-papper. Målgruppen är unga designintresserade människor. En designprocess utifrån en inspirationsfas redovisas som består av experimentella filmer (Grey Gardens, Gummo och The Brown Bunny) och av fotografier tagna under promenader i Växjö.