Med detta fördjupningsarbete vill vi belysa den problematik som dagens polis i yttre tjänst kan komma att ställas inför och under vilka förhållanden denne har att fatta sitt kanske livs svåraste beslut, att verka med sitt vapen mot en annan människa. Bakgrunden till vårt arbete och det som väckt vårt intresse för ämnet är de olika situationer vi ställts inför under de vapenlektioner och övningar vi erfarit under vår tid på Polisutbildningen vid Umeå universitet. Dessa har fått oss att reflektera över de lagar som styr polisens vapenanvändning och ställa oss frågan om en 40 år Gammal lagstiftning följt med i tiden och i samhällsutvecklingen? Detta med tanke på det allt hårdare klimat som polisen riskerar att möta. Vår uppfattning är att den inte har det samt att den är komplicerad och svår att applicera i en verklig händelse.

Syftet med denna studie är att försöka förstå barnens tankar och idéer när de får prova på mindfulness. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur mindfulness kan motverka negativ stress och hur mindfulness kan användas i förskolans vardag. Inom buddismen har mindfulness funnits i över 2500 år och är alltså en Gammal filosofi. Under fyra veckor har jag undersökt olika avslappningsmetoder tillsammans med en liten barngrupp på en förskola. Här har jag tillsammans med fem barn, i åldrarna tre till fem år, undersökt mindfulness.

Den vitryggiga hackspetten är idag klassad som akut hotad (CR). Arten har minskat kraftigt sedan skogsbrukets modernisering. Skogsbrukets påverkan har inneburit en minskning av andelen Gammal löv- och barrskog samt död och döende ved. Vitryggens biotopkrav är stora andelar lövskog med mycket död ved. Naturvårdsverket har tagit fram ett åtgärdsprogram för att rädda arten.

Naturvårdsbränning utförs i syfte att öka och bevara ett områdes befintliga naturvärden. Kontinuerligt återkommande bränder är nödvändiga för att bevara vissa naturvärden, såsom flerskiktade brandpräglade skogsbestånd, i landskapet. Genom att utföra olika typer av huggningsingrepp före bränningen kan man lättare skapa en flerskiktad beståndsstruktur. Samtidigt påverkas förutsättningarna för att bränna genom att ljusinsläpp, avdunstning och därmed fukthalten i markskiktet ändras. Därmed påverkas några av de faktorer som, tillsammans med flera andra, styr brandförloppet.

Detta arbete handlar om hur personer med psykisk ohälsa upplever möten som de haftmed polisen i samband med handräckningar eller omhändertaganden. Vi hargenomfört fem intervjuer för att få en bild av hur dessa möten upplevs. Bakgrundentill ämnesvalet är att vi inte fann några rapporter skrivna som belyser den aspekten, detsom finns skrivet sedan tidigare är hur polisen uppfattar dessa möten. För att få enklarare bild om vilka förutsättningar som råder inför dessa möten, så har vi tittat påden lagstiftningen som styr polisen arbete. Samt tagit del av polisförbundetsmedarbetarundersökning: ?Har polisen rätt förutsättningar att bemöta psykisk sjuka??Som utgångspunkt för intervjuerna har vi haft frågeställningar som knyter an till attbättre förstå dessa möten.

Under 2014 sökte fler än 74 000 människor asyl i Sverige för att komma undan bland annat krig och förföljelse. Det är Migrationsverkets uppdrag att ge människorna bostäder under asyltiden. Men antalet asylsökande har under de senaste åren ökat och när fler kommer räcker inte myndighetens boenden till. De får då hyra tillfälliga asylboenden av privata aktörer.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur öppnandet av ett privat asylboende har påverkat en mindre ort i Sverige och de människor som bor och verkar där. Ambitionen har varit att bidra till medierapporteringen med en bredare och nyanserad bild.

Självmedkänsla är ett relativt nytt område inom den positiva psykologin (Neff, Rude & Kirkpatrick, 2007) och mäts utifrån tre delkomponenter: self-kindness, common humanity och mindfulness. Familjesituation och kön har tidigare visats påverka graden av självmedkänsla (Neff, 2011). Föreliggande explorativa studie avsåg att utforska graden av självmedkänsla hos unga vuxna samt mellan skilsmässobarn och kärnfamiljsbarn i samma grupp. En enkät med ett självskattningsformulär (SCS-LV) över självmedkänsla samt frågor om ålder, om respondenten var kärnfamiljsbarn eller skilsmässobarn och hur Gammal respondenten i så fall var när föräldrarna separerade, delades ut till 93 studenter vid ett sydsvenskt universitet. Sju svar från respondenter över 25 år samt en ofullständigt ifylld enkät utelämnades vilket gav N=85.

Intensivt skogsbruk har medfört stora förändringar i den boreala skogens struktur och sammansättning. Epifytiska gammelskogslavar så som garnlav, Alectoria sarmentosa, tillhör de arter som drabbats hårt av korta omloppstider och ökad fragmentering av skogen då de kräver gamla träd som substrat samt är känsliga för förändringar i mikroklimat. Vi har med en GIS-analys gjort en modellering över hur stor andel lämpligt habitat för garnlav som finns i Vilhelmina kommun samt hur det är fördelat i landskapet. Modellen baserades på en regressionsfunktion med data från Riksskogstaxeringens inventeringar av hänglavar som grund. En utsökning med kNN-data (satellitdata över Sveriges skogsmark) som bas gjordes och en karta över var i landskapet det förelåg hög sannolikhet att påträffa bra habitat för garnlavar producerades.

Utvecklingen under de senaste decennierna visar att färre elever intresserar sig för naturvetenskapliga studier och många har svårt att se meningen med innehållet. Det finns en omfattande forskning som visar att det inte är naturvetenskapen i sig som eleverna avfärdar utan att det mer handlar om hur innehållet hanteras i skolan. Utanför skolan verkar många ta del av viktiga diskussioner kopplade till naturvetenskap och ställer bland annat frågor till olika medier där forskare bemöter och svarar på allmänhetens intresse. Detta spontana intresse undersöks i detta arbete med hjälp av innehållsanalys. Urvalet är hämtat från två populärvetenskapliga tidskrifter med omfattning av 1492 antal frågor.

I denna undersökning studeras hur den svenska, enspråkiga lexikografinutnyttjar de möjligheter som följer med att ordböcker publiceras påInternet. Nationalencyklopedins ordbok, som är en stor, svensk nutidsordbokpå nätet, undersöks ur två perspektiv, dels det lexikografiska,vars tyngdpunkt ligger på hur väl ordboken är anpassad till det nyamediets förutsättningar, dels användarperspektivet, som fokuserar på hurden befintliga nätordboken fungerar som språkverktyg för användaren.Av undersökningen framgår att den undersökta svenska nätordbokenskulle ha kunnat användaranpassas bättre i övergången från pappersordboktill nätordbok. Framför allt handlar det om att ordboken inteutnyttjar mediets möjligheter fullt ut och heller inte har anpassats efterde nya förutsättningar som nätpubliceringen innebär. Det finns klarabrister i tillgänglighet till läsanvisningar och instruktioner, och ävenhänvisningar i form av länkar skulle kunna användas i högre grad.Beträffande sökhjälp är servicen till användaren bättre, men jämförelsermed den danska nätordboken Den Danske Ordbog avslöjar att det även idetta avseende finns alternativa lösningar som kan förenklainformationssökningen ytterligare.Slutsatsen blir att den svenska nätordboken inte helt har hunnitanpassa sig till den nya tekniken, men att utvecklingen sannolikt går motökade tekniska kunskaper hos användarna och större fokus påanvändarvänlighet hos nätordböckerna..

Under 2014 sökte fler än 74 000 människor asyl i Sverige för att komma undan bland annat krig och förföljelse. Det är Migrationsverkets uppdrag att ge människorna bostäder under asyltiden. Men antalet asylsökande har under de senaste åren ökat och när fler kommer räcker inte myndighetens boenden till. De får då hyra tillfälliga asylboenden av privata aktörer.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur öppnandet av ett privat asylboende har påverkat en mindre ort i Sverige och de människor som bor och verkar där. Ambitionen har varit att bidra till medierapporteringen med en bredare och nyanserad bild.

Syftet med denna studie var att analysera skriftligt arbetsmaterial och offentliga informationsdokument som ligger till grund för förändringsarbete för ett ökat brukarinflytande gällande sociala omsorgsinsatser och servicetjänster i ordinärt boende, det vill säga det egna hemmet. Vi valde att studera Örebro kommun och detta genom en kvalitativ metod i form av en litteraturgranskning. Vårt teoretiska fundament har bestått av socialtjänstlagen, Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, Lag om valfrihetssystem, salutogent synsätt, Kasam och empowerment. Vårt resultat visar att Örebro kommun har infört fyra medel för ett ökat brukarinflytande. Dessa är: förändrad biståndshandläggning, Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, Servicetorget med lotsarna samt Lag om valfrihetssystem.

Bakgrund: Möten mellan patient och sjuksköterska inom akutsjukvården är alla unika, korta och ibland intensiva. Patienter som vistas inom denna miljö på grund av oväntad skada eller sjukdom, kan vara sårbara och hjälplösa. Syfte: Att belysa hur patienten upplevde mötet med sjuksköterskan, i ambulansen och på akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt av 15 kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Presenterades i två teman; Professionellt förhållningssätt samt Kommunikation och information, med sex subteman.

Forskningsrapporter visar på att elever idag tycker att matematikämnet är tråkigt. Kan denna inställning bero på att de inte får utveckla sitt matematiska tänkande utan blir fast och arbetar med liknande mål och uppgifter för länge? För att få en grund till att svara på denna fråga försöker detta arbete ta reda på i vilken mån ny kunskap inom geometri presenteras för eleverna under grundskolans år 5 till och med gymnasiets matematik A samt i vilken utsträckning Gammal kunskap repeteras som om den vore ny. I arbetet har läroplaner, läromedel och nationella prov studerats.Undersökningen har studerat hur grundskoleläromedlet Mattestegen och gymnasieläromedlet Matematik 4000 kurs A tar upp geometri. Resultatet visar att det faktum att den positiva inställningen till matematik avtar genom grundskolan från år 5 till år 9 inte kan förklaras med att matematiken upprepas genom grundskolåren.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en flera tusen år Gammal kulturell tradition som företrädesvis sker i afrikanska länder. Ingreppet medför mycket allvarliga, både omedelbara och långsiktiga, komplikationer. Antalet könsstympade flickor och kvinnor i världen uppskattas till 140 miljoner. Globaliseringen har gjort att kvinnor som utsatts för ingreppet kan komma i kontakt med hälso- och sjukvårdpersonal som inte har någon tidigare erfarenhet av denna patientgrupp. Syfte: Att belysa hur kvinnor som utsatts för könsstympning upplever bemötandet i hälso- och sjukvården.