Turismen är en snabbt växande industri vilken har kommit att bli en viktig källa för ekonomisk tillväxt och socioekonomisk utveckling i många utvecklingsländer. Ett land som upplevt stora fördelar av turismen är Thailand, som idag är en av de populäraste destinationerna i Asien. Turismens utveckling medför dock ej bara positiva aspekter. Turistdestinationerna i utvecklingsländer utsätts för bland annat överanvändning av naturresurser och en påtvingad västerländsk kultur, vilket i längden leder till att destinationen förlorar det som från början attraherade turisterna.En hållbar utveckling av turismen är därför efterfrågad av både stat, samhälle och konsumenter. Hållbar turism stävar mot att minimera de negativa aspekterna för destinationen, samtidigt som de ekonomiska fördelarna maximeras.

Toppning är ett kontroversiellt och mycket omdiskuterat ämne inom svensk ungdomsidrott. Svenska Fotbollsförbundet (SvFF) vill ge alla som vill och kan spela fotboll möjligheten till att spela i en positiv och utvecklande miljö. Trots detta sker toppning redan när spelarna är fem år gamla. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan fysisk självkänsla med fokus på idrottslig kompetens och åsikter om toppning inom ungdomsfotboll.För att undersöka detta genomförde vi en kvantitativ studie där vi undersökte vad ungdomar i åldrarna 12-15 år tycker om toppning och hur hög fysisk självkänsla de har. Detta genomfördes med enkäter.

Intensivt skogsbruk har medfört stora förändringar i den boreala skogens struktur och sammansättning. Epifytiska gammelskogslavar så som garnlav, Alectoria sarmentosa, tillhör de arter som drabbats hårt av korta omloppstider och ökad fragmentering av skogen då de kräver gamla träd som substrat samt är känsliga för förändringar i mikroklimat. Vi har med en GIS-analys gjort en modellering över hur stor andel lämpligt habitat för garnlav som finns i Vilhelmina kommun samt hur det är fördelat i landskapet. Modellen baserades på en regressionsfunktion med data från Riksskogstaxeringens inventeringar av hänglavar som grund. En utsökning med kNN-data (satellitdata över Sveriges skogsmark) som bas gjordes och en karta över var i landskapet det förelåg hög sannolikhet att påträffa bra habitat för garnlavar producerades.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Gamla Årstabron i Stockholm uppvisade efter 80 år i drift omfattande skador på de bärande betongkonstruktionerna enligt en utredning som genomfördes 2006 av dåvarande Carl Bro AB på uppdrag av dåvarande Banverket Region Öst. Det konstaterades att omfattande reparationer och förstärkningar av brons betongvalv var nödvändiga för framtida rationell drift av bron. Det beslutades efter vidare utredning att de första tre valven på Södermalm i Stockholm skulle renoveras med injekteringsbetong. Renoveringen av de tre valven på fastlandet på Södermalm var ett prov i full skala för att hitta den optimala metodiken för den fortsatta renoveringen av resterande 17 betongvalv. Det här examensarbetet syftar till att utvärdera metoden med injekteringsbetong med hänsyn till injekteringsbetongens egenskaper, material och produktionsteknik. Bakgrunden till detta examensarbete är att det finns ett stort behov av att följa upp renoveringsmetoden med injekteringsbetong eftersom den inte har använts i någon större utsträckning i Sverige sedan slutet av 1970-talet.

Kunskap är en viktig resurs, speciellt inom kunskapsintensiva branscher så som revisionsföretag. En stor del av kunskapen hos en människa utgörs av den tysta kunskapen, som är den kunskapen som är personlig och svår att uttrycka. Genom att skapa en bättre förståelse för den tysta kunskapen, kan företagen utnyttja sina kunskapsresurser på ett bättre sätt. Därför krävs det att den tysta kunskapen studeras. Denna undersökning syftar till att ta reda på vad den tysta kunskapen är och hur den tillvaratas inom revisionsföretagen.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Indikationen till att vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är i praktiken att patienten bör övervakas på grund akut svikt i vitala organ, som t.ex. i cirkulation eller respiration mm. Att vara intuberad innebär att stämbanden är bortkopplade vilket i sin tur leder till svårigheter för patienten att kommunicera.Syftet med studien är att undersöka patientens upplevelse av att vårdas i ventilator på en intensivvårdsavdelning. Kvalitativ litteraturstudie på upp till 10 år gamla artiklar har analyserats enligt Graneheim och Lundmans metod. I resultatet har funnits att minnen från vårdtiden har emotionella inslag relaterat till endotrachealtuben, men också till en tidsperiod präglat av minnesluckor som blir till en upplevelse av brist på kontroll.

Public Service är ett svårdefinierat begrepp. De gamla idealen handlar mycket om enmedieideologi som baseras på etermediernas möjligheter och begränsningar, vilket har skapatsvårigheter när Public Service har letat sig ut på Internet. Kritik från bland annatbranschorganisationen Tidningsutgivarna ifrågasätter Public Service-företagens breddning påwebben. De anser att gränserna för vad Public Service-företagen får och inte får göra äralltför otydliga.Med hjälp av fyra kvalitativa samtalsintervjuer (tre personer från Sveriges Television samt enfrån Tidningsutgivarna), och med kvalitativa textanalyser av statliga propositioner ochutredningar angående Public Service-uppdraget undersöks hur Public Service-uppdraget ochdess medieföretag påverkas av medieutvecklingen.I uppsatsen jämförs resultaten med Anna Maria Jönssons tankar kring Public Service och denmedieideologiska inriktningen ?Social ansvarsideologi?.

I kursen ABY 005, verksamhetsförlagd utbildning ingår det även att göra ett examensarbete som är kopplat till ett problem eller behov inom det företag som man gör sin praktik på. Jag har gjort min verksamhetsförlagda utbildning hos Vägverket produktion i Luleå. Jag har i mitt examensarbete undersökt två olika alternativ för störsättning, manuell och automatisk metod, som finns hos Vägverket produktion. Examensarbetet inleds med beskrivning av de två jämförda metoderna. Längre fram kan man följa jämförelser i effektivitet, ekonomi, säkerhet och miljö.

Denna studie syftar till att utvärdera implementeringen av Idefics interventionen genom att undersöka nyckelpersonernas åsikter om interventionens utformning, eventuella förslag på förbättringar samt deras åsikter om interventionens tillämpning. Idefics är ett EU-projekt som startades 2006 och ska pågå fram till 2011. Syftet med projektet har varit att få kunskap om vilka faktorer som bidrar till övervikt och fetma hos 2-10 år gamla barn, men också att utveckla och implementera hälsofrämjande och förebyggande insatser i skola och i samhälle. Hälsoläget bland barn kartlades både före och efter 1½ års intervention. En slutlig sammanställning av Idefics projektet kommer att göras, vilket denna studie inte kunnat ta del av.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur äldre, efter att de flyttat in på särskilt boende, upplever självbestämmande. Även att öka kunskapen om vilka faktorer det är som medverkar till ett ökat självbestämmande hos den äldre. Till detta syfte formulerades följande två frågeställningar: ?Hur upplever äldre självbestämmande på särskilt boende?? samt ?Vilka faktorer medverkar till skapandet av självbestämmande?? Frågeställningarna handlar om att få fram informationen utifrån hur de äldre själva ser på begreppet självbestämmande, hur det skapas och hur de ser på betydelsen av självbestämmande. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med utgångspunkt i den hermeneutiska meningstolkningen.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

I den här uppsatsen har vi undersökt och behandlat låneförbudet som återfinns i ABL 12:7 och i kap 21 i nya ABL. Vi har undersökt om lagen uppfyller sina syften samt vilka syften som lagstiftaren har haft. Intressant är att en ny ABL träder i kraft den 1 januari 2006. Vi har utgått från lagstiftningen och sedan följt upp med rättspraxis och doktrin.Under arbetets gång upptäckte vi luckor i lagstiftningen vilket medför att syftena bakom lagstiftningen inte kom till sin fulla rätt. Luckorna öppnar möjligheter att kringgå låneförbudet med tämligen enkla metoder.