Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer av stroke och en tredjedel av dem får tydliga funktionsnedsättningar. Även livet för familj och andra närstående till den drabbade kan påverkas. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor kan ha svårt att ta del av patienters upplevelser när de drabbats av funktionsnedsättning efter en stroke. Detta är något som kan påverka sjuksköterskans vårdande. Syfte: Att beskriva de drabbades upplevelser av att leva med funktionsnedsättning efter en stroke.

SammanfattningSYFTE: I studien används Aaron Antonovskys begrepp känsla av sammanhang (KASAM). Känslan av sammanhang beror på hur väl en individ känner att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. En stark KASAM innebär bra förutsättningar för att klara de svårigheter en individ kan utsättas för i livet.      Syftet är att undersöka elevers känsla av sammanhang (KASAM) och analysera skillnader i KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden samt ta reda på vad eleverna tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet.      De frågor som ställdes var: Hur skattar elever sitt KASAM? Vilka faktorer anser eleverna är viktigast för att de ska må bra och trivas med livet? Hur skiljer sig KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden i Stockholm? Hur värdesätter eleverna i de olika socioekonomiska områdena de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan områdena? Hur skiljer sig KASAM mellan flickor och pojkar? Hur värdesätter pojkar respektive flickor de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan könen? METOD: I studien deltog 467 elever i skolår 8 och 9 från fem olika skolor med hög respektive låg socioekonomisk status. Eleverna fick besvara en enkät som dels innehöll den förkortade versionen av KASAM-enkäten, KASAM-13, dels några frågor om vad de tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet.

AbstraktPå senare år har media kommit att debattera flitigt i frågor som handlar om neuropsykiatriska diagnosers effekt, vikt och betydelse, vilket har kommit att dela de professionella och fackfolket i två läger, de som är för diagnostik och de som är emot. Detta diagnostiserande system har visat sig ha både positiva effekter, men också negativa stigmatiserande effekter. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ intervjustudie få ökad förståelse av den neuropsykiatriska diagnosens betydelser för individer som fått Aspergers syndrom, samt att se om betydelsen av diagnosen skiljer sig något åt i förhållande till när i livet diagnosen blivit ställd, som barn/ tonåring eller som vuxen? I studien analyserades respondenternas berättelser och fram träder en mångskiftande bild av diagnosens betydelser. Gemensamt för respondenterna är att diagnosen har fått en praktisk och psykologisk betydelse, den har inneburit nya möjligheter men också hindrat individerna att leva sina liv fullt ut.

Att drabbas av kroniska bensår innebär för en del personer en kronisk sjukdom. En befolkning med stigande ålder leder till en ökning av personer som drabbas av sjukdomar som orsakar kroniska bensår. Bensår går inte alltid att behandla och kan orsaka invalidisering. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med kroniska bensår. Denna studie baserades på 13 vetenskapliga artiklar.

Vård i livets slutskede är något som påverkar sjuksköterskor och vårdpersonal på olika sätt, exempelvis emotionellt. Vård i livets slutskede, även kallad palliativ vård, syftar till att lindra lidande för patienter i deras sista tid i livet. Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelserna av att vårda dessa patienter. Resultatet visade att upplevelserna påverkades av kulturen och de egna erfarenheterna. De teman som framkom var - omvårdnad av patienten, mötet med närstående, samarbete i teamet och existentiella upplevelser.

En uppsats som via bland annat diskursanalys försöker ta reda på varför det är så starka känslor och åsikter i ämnet remakes, eller nyinspelningar av gamla filmer. Uppsatsen tar reda på vilka mönster som finns i diskursen och följer dessa spår i ett försök att analysera just varför det är så pass starka åsikter som vädras exempelvis på internetforum och som dessutom underbyggs av kända recensenter. Uppsatsen försöker även svara på frågor som exempelvis varför är vissa remakes mer okej än andra, vad är det egentligen som irriterar med remakes och hur hänger alla dessa remaketankar egentligen ihop..

Bakgrund: Årligen drabbas 30 000 personer i Sverige av stroke. Det är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning och de som drabbas är i behov av långa vårdtider. Den forskning som finns tillgänglig belyser främst patienters upplevelser i det tidiga skedet efter att ha drabbats av stroke.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer upplever sin livsvärld efter att ha drabbats av stroke.Metod: Studien utgick från en kvalitativ ansats. Fem självbiografier valdes för att belysa personers upplevelser av att drabbas av stroke. Analysen gjordes utifrån Lundman och Graneheims kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Det framkom att de drabbade genomgick stora förändringar i livet.

Syftet med denna studie var att undersöka anhörigas upplevelser av att leva med en partner med demens. När en människa drabbas av kronisk sjukdom, förändras hela livssituationen för den drabbade och dennes familj. De anhörigas livsutrymme blir begränsat och partnerns beroende leder till bundenhet. Studien baserades på åtta intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med latent och manifest ansats. Denna analys resulterade i ett övergripande tema: Från tvåsamhet till ensamhet vilken innefattar tre kategorier: Att livet och livskamraten förändras, Att stöd från omgivningen är betydelsefullt, Att återhämta sig och skapa ett nytt liv.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit, att undersöka vad som enligt deltagarna har varit det mest betydelsefulla innehållet i KrAmi-programmet. För att få fram det relevanta i klienternas upplevelser av vad som varit verksamt i KrAmi valde vi att använda oss av Grundad teori. Valet av Grundad teori föll sig naturligt då vi inte ville använda oss av hypoteser eller frågeställningar i studiens inledande skede, då dessa kan anses styra datainsamlingen. Genom tio kvalitativa intervjuer med deltagare har de tre beståndsdelarna stöd, motivation och gör sitt jobb framträtt som de mest centrala för att uppnå ett lyckat resultat. Med dessa tre begrepp har vi valt att knyta an till det sociologiska begreppet KASAM, det vill säga känsla av sammanhang.

Jag har valt att arbeta med ready-mades. För mig är det naturligt och lekfullt att arbeta med gamla "grejor". Det finns en historia bakom dem som inspirerar och fascinerar mig. Vad har hänt med dem innan jag fick tag på dem? Vad kan man göra med dem nu? Jag vill omforma och ge dem nytt liv.

Att leva med kronisk sjukdom påverkar personen och dennes liv på många olika sätt. Vardagen kan upplevas oförutsägbar och aktiviteter kan behöva anpassas efter tillståndet. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en irreversibel och progressiv sjukdom som förutspås vara den tredje största dödsorsaken i världen år 2030. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hur det sociala livet påverkas hos personer med KOL. Arton kvalitativa vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.

Att vårda döende patienter är en av de största och svåraste utmaningarna som sjuksköterskankan ställas inför. Palliativ vård är en aktiv vård av hela människan när sjukdomen inte längreär botbar. Målet med den palliativa vården är att minska obehag och lidande. Kontroll avsymtom och problem av fysisk, psykisk, andlig och social karaktär är av stor vikt. Vården gesmed grund utifrån patientens behov och önskemål oberoende av vårdgivare.

Stroke är vanligt förekommande i Sverige och incidensen antas öka. Konsekvenserna av stroke kan vara betydande funktionsnedsättningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kroppsliga begränsningar orsakade av stroke. Åtta vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet av analysen gav fyra kategorier: Att få en förändrad relation till sin kropp och identitet; Att vara beroende av stöd; Att den sociala kontakten förändras; Att göra det bästa av situationen och uppleva livskvalitet.

Syftet med min studie har varit att undersöka kärlekens spelregler och värderingar utifrån Judith Butlers tankar kring imiterandet av kön. Jag har valt att studera den kvinnliga och manliga diskursens verkan under kärleksspelets tidigaste fas. Materialet består utav fem skilda intervjuer utförda på två kvinnor och tre män, samtliga mellan 20 och 26 år gamla. I analysen har två tydligt uppdelade könsroller kunnat uttydas och en patriarkal makthierarki har uppenbarats. Jag började mitt arbete med större förhoppningar än vad resultatet kom att påvisa angående eventuella förändringar i genussystemet.

Bakgrund: Långvarig smärta påträffas hos uppskattningsvis hälften, 40-65 %, av Sveriges befolkning. Smärtan ska ha varit kvarstående i minst tre månader för att den ska kvalificeras som långvarig. För att behandling ska fungera är det av stor betydelse att personen med smärta ska bli lyssnad på och trodd i sin subjektiva upplevelse av smärta. Den långvariga smärtan påverkar det dagliga livet på ett negativt sätt. Den teoretiska utgångspunkt som har använts är Erikssons teori om lidande samt det vårdvetenskapliga konsensusbegreppet hälsa.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med långvarig smärta.Metod: En litteraturöversikt gjordes där åtta vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet i syfte att skapa en översikt på den aktuella befintliga forskningen.Resultat: I litteraturöversikten identifierades sex olika kategorier.