Bakgrund: En större andel människor drabbas idag av hjärt- kärlsjukdomar till följd av ökad vällevnad och en allt äldre befolkning. Därmed ökar risken att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Att genomgå ett hjärtstopp kan innebära stora livsförändringar för individen. Detta är något sjuksköterskor kommer i kontakt med i sitt arbete, en djupare förståelse för hur livet kan förändras efter ett hjärtstopp kan bidra till bättre omvårdnadsåtgärder för dessa patienter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur livet kan förändras  för personer som genomgått  ett  hjärtstopp.Metod: En systematisk litteraturstudie innehållande fyra kvalitativa artiklar, åtta kvantitativa artiklar och en artikel med mixad metod som övergripande beskriver ett avgränsat område på ett strukturerat sätt.Resultat: Litteraturstudien visar att livet kan förändras på flera vis för patienter som genomgått ett hjärtstopp. Detta presenteras i fyra övergripande teman: fysisk påverkan, psykisk påverkan, social påverkan och existentiell påverkan.

Bakgrund: När människor drabbas av venösa bensår kan vardagen drastiskt förändras. Ett stort antal individer drabbas av bensår och incidensen ökar med åldern. För att kunna ge en god omvårdnad behöver vårdpersonalen ökade kunskaper för att förstå bensårens inverkan på individens dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur det är att leva med venösa bensår. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett kroniskt smärttillstånd som inte uppvisar några kliniska markörer, vilket gör det svårt i mötet med sjukvården och leder ofta till misstroddhet. Syndromet är förknippat med psykiska och fysiska besvär i form av extrem trötthet, smärta och stora begränsningar i det dagliga livet. Syfte: Att belysa tillvaron hos män och kvinnor som lever med Fibromyalgi. Metod: Systematisk litteraturstudie med 12 kvalitativa artiklar genomförda på män och kvinnor. Tre databaser, Cinahl, Pubmed och PsycINFO, användes för sökandet av artiklar.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplevde sin livskvalitet efter ett hjärtstopp samt hur närstående upplevde att livet påverkades efter en anhörigs hjärtstopp. Metod: Sökningar efter artiklar skedde via PubMed, CINAHL och Medline. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska, primärkällor samt publicerade i vetenskapliga tidskrifter mellan 2000-2012. Huvudresultat: Livskvaliteten påverkades inom flera områden hos patienterna. Det aktiva dagliga livet (ADL) och/eller den fysiska förmågan var försämrad, dock rapporterades en tillfredsställande livskvalitet och en god ADL nivå 15 år efter hjärtstoppet.

Bakgrund: Vid diabetes mellitus typ 1 förstörs de celler i bukspottkörteln som producerar insulin och detta sker genom autoimmuna processer. Tidigare forskning om diabetes mellitus typ 1 handlar främst om barn och hur familjen påverkas av sjukdomen.Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1 samt hur sjukdomen påverkar vardagen.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex informanter, varav fyra kvinnor och två män i åldrarna 18-46 år. Intervjuerna var semistrukturerade och analysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans manifesta kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Det framkom att sjukdomen inte upplevdes som en sjukdom utan mer som ett tillstånd eller en livsstil och sjukdomen sågs som en naturlig del av livet. Dock beskrevs en oro för komplikationer. För att få ihop vardagen med sjukdomen krävdes planering framförallt kring aktivitet, kost och resor.

Bakgrund:Bröstcancer är den cancerform som är vanligast bland kvinnor i Sverige i dag. Kvinnorna som drabbas av bröstcancer kan uppleva både känslomässiga och kroppsliga svårigheter i samband med bröstcancerbehandlingen. Ofta påverkas hela familjen av kvinnans sjukdom. Rädsla, sorg och oro är vanligt förekommande känslor hos den drabbade kvinnan och hennes familj.Problem:Den yngre kvinnas upplevelser av bröstcancerbehandling kan vara annorlunda än den äldre kvinnans upplevelser då livet har ett annat fokus med exempelvis små barn och karriär.Syfte:Att belysa den yngre kvinnans upplevelser av bröstcancerbehandling.Metod:En litteraturstudie med manifest innehållsanalys har gjorts på fyra självbiografiska böcker. Graneheim och Lundmans kvalitativa (2004) innehållsanalys har använts vid analysen av böckerna.Resultat:I resultatet framkommer det att kvinnorna förlorar sin trygghet, känner rädsla för behandlingen och upplever rädsla att dö.

Är du intresserad av vad som händer här och nu kring Apoteket AB:s omreglering? Isådana fall rekommenderar vi dig att läsa denna uppsats, ?Samma piller i ny förpackning? det riktiga apoteket??. Som läsare får du ta del av den omreglering som skett inomApoteket AB, när det nu har gått från statligt monopol till en konkurrerande marknad.Syftet med uppsatsen är att undersöka och tolka hur den nya apoteksmarknaden hanterar,påverkas av och arbetar med den förändring som skett till följd av omregleringen.Uppsatsen innehåller ett introduktionskapitel där du får en inblick i det gamla, statligaApoteket AB, vad det har inneburit och stått för, följt av en inblick i de nyaapoteksaktörer som nu kommit in på den konkurrerande apoteksmarknaden: Medstop,Apotek Hjärtat och Kronans Droghandel. Med dessa organisationer har vi genom vårkvalitativa undersökningsmetod, genomfört ett antal intervjuer som legat till grund föruppsatsens process. Fokus ligger på den förändring som skett i och med omregleringenoch vad denna förändring har medfört.

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en komplex sjukdom som påverkar människan fysiskt, psykiskt och socialt. En människa med RA som kan hantera sjukdomen har lättare att finna välbefinnande. Det blir då viktigt att i omvårdnaden se personen med känslor och behov bakom varje patient. Syfte: Att undersöka hur personer med RA upplever sin sjukdom och vilka copingstrategier de använder för att hantera sjukdomen i det dagliga livet. Metod: Litteraturöversikt där elva kvalitativa och fem kvantitativa studier har granskats och sammanställts.

Bakgrund: Hjärtstopp drabbar omkring 15 000 personer i Sverige varje år. Cirka 10 000 av dessa sker utanför sjukhus och cirka 5000 på sjukhus. Majoriteten klarar sig inte. De frågeställningar som användes i litteraturstudien var: Hur mår personen efter hjärtstoppet, på vilket sätt påverkade detta personen existentiellt, och hur upplevs livskvalitet idag jämfört med före hjärtstoppet. Syfte: Syftet med litteraturstudien, är att belysa personers erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp.

Införande av en HR Shared Service-organisation syftar till att omfördela HR-funktionens personalarbete och separera det administrativa personalarbetet från det strategiska. Med hjälp av ny teknologi kan HR administration flyttas över till HR/IT-system och HR-arbetet kan i större utsträckning ske via självservice som hanteras av ledare och medarbetare i organisationen. Den senaste tidens forskning kring HR Shared Service och det nya sättet att leverara HR-service visar att gamla sampels- och handlingsmönster fortfarande lever kvar mellan ledare och HR-medarbetare. Uppsatsens syfte är att undersöka hur HR Shared Service har införts på ett Telekom företag och vilka konsekvenser det fått för ledarna på företaget.Den empiriska undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod i form av 11 intervjuer med ledare och projektdeltagare för införandet av HR Shared Service-organisationen. Tre deltagande observationer genomfördes med avseende på hur ledare söker information på HR-portalerna.

Reumatoid Artrit (RA) är en av de mest kända reumatiska sjukdomarna, en kronisk systematisk inflammatorisk sjuk-dom. Att drabbas av en kronisk sjukdom innebär stora om-ställningar i det dagliga livet. Hela livssituationen påver-kas och den sjuke personen skall lära sig att leva med sjukdomen. Syftet med denna litteraturstudie var att be-skriva vuxna personers upplevelser av att leva med RA. Tolv vetenskapliga artiklar har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys.

Sammanfattning En stad och dess stadsdelar kan planeras på olika sätt, mycket beroende på tidens ideal och politik. Stadens planering kan ses som ett skelett, den struktur som ska vara stadens ryggrad. Utan ett skelett växer staden som ett ryggradslöst djur, en amöba. Ett skelett kan ha olika utseenden och strukturer beroende på hur det ska användas, fågel, fisk eller mitt emellan. På samma sätt kan stadsplanering fungera med olika strukturer och utseende.

För cirka ett år sedan, hösten 2004, skedde en intensiv debatt i Sydsvenskan kring hur stadsdelen Rosengård i Malmö presenterats i media. Man menade att mediebilden som presenterats var skev i jämförelse med hur verkligheten faktiskt såg ut. Problemet med att den mediebild som presenteras av förorterna i dagspressen är skev i jämförelse med hur verkligheten ser ut är ingen ny frågeställning. Debatten har de senaste tio åren både kommit och gått kring vilket ansvar massmedia har gentemot förortsområden och dess invånare, som ofta till stor del utgörs av individer från andra kulturer. Tidningarna som säger sig värna om det demokratiska samhället marginaliserar områden som Rosengård genom en alldeles för ensidig bevakning.

Examensarbetet utreder metodiker för skrivning av de regler som styr den taktiska simulatorn TACSI, vilken används och utvecklas av SAAB Aerospace, samt möjligheten att använda de befintliga verktygen ADEC och TACSI-batch för detta. Tonvikten i arbetet ligger på att att skapa en metodik för regelskrivning baserad på inhämtad kunskap kring den problematik som möter gamla och nya användare av TACSI. Denna metodik avses både fungera som ett hjälpmedel för TACSI-användarna såväl som en startpunkt för vidare arbete inom området..

I denna uppsats försöker jag beskriva vad begreppet improvisation innebär inom jazzmusik. Ämnet improvisation är för mig väldigt viktigt, det är ett ämne som jag valt att specialisera mig på i min musikhögskoleutbildning. Min förmåga att improvisera har hjälpt mig i många situationer i livet, framförallt sådana situationer där det gäller att kunna vara flexibel, till exempel spel- eller musikundervisningssituationer. Undersökningen baseras i huvudsak på intervjuer med fem olika svenska jazzmusiker. Jag har kommit fram till att begreppet improvisation är komplext och svårdefinierat.