Att uppleva hopp är viktigt för människors hälsa och välbefinnan-de. Hopp är nödvändigt för att livet ska upplevas som gott att leva, och utgör en väsentlig källa för livskvalitet Syftet med denna stu-die var att beskriva människors upplevelse av hopp vid sjukdom. För att få ökad förståelse för hur människor kan uppleva hopp vid sjukdom gjordes en kvalitativ innehållsanalys av internationellt publicerade vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i sex kate-gorier: en inre positiv kraft som ger styrka och framtidstro, att hoppet framträder och förändras vid sjukdom, att ha en andlig tro som stärker välbefinnandet och ökar tilltron till livet, att känna sig värdefull, behövd och delaktig, att kunna gå vidare i livet och pla-nera för framtiden när livet är riktigt svårt samt att bli bemött med engagemang och lyhördhet. Resultatet av denna studie ger fördju- pad kunskap och förståelse om hur människor upplever hopp och vad som påverkar graden av hopp.

Hiv-infektion är en sjukdom som drabbar människor runt om i världen. Sjukdomen är livslång och påverkar alla aspekter i den Hiv-smittades vardag. Stigmatisering och moraliska attityder mot de Hiv-smittade i samhället är vanligt då sjukdomen vanligen sätts ihop med sexualitet och utsatta grupper i samhället. Syftet med denna studie var att beskriva hur de Hiv-smittade upplever sin livssituation. Metoden var en litteraturstudie där tio artiklar med kvalitativt material analyserades.

Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen 800 barn i typ 1 diabetes. Sjukdomen är kronisk och kännetecknas av stor urinmängd, överdriven törst, viktminskning och trötthet. Behandlingen är livslång vilket leder till livsstilsförändringar för barnet. Sjukdomen påverkar samtidigt hela familjen känslomässigt och en stor omställning krävs för att få livet att gå ihop. Omhändertagandet av hela familjen är viktigt då det påverkar dem i hur de ser på sjukdomen och klarar av att gå vidare i livet.

Kronisk njursvikt är en sjukdom som påverkar hela individens liv, både fysiologiskt och psykologiskt. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om hur det dagliga livet påverkas hos personer som genomgår peritonealdialys. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades och analysen resulterade i sex kategorier: Behov av information inför behandling; beroende av behandling, vårdpersonal och anhöriga; möjligheter och begränsningar i det aktiva livet; förändringar i hemmiljön; motiverande faktorer till fortsatt behandling samt rädsla för döden. I resultatet framkom det att personer som genomgick peritonealdialys hade en känsla av att vara beroende. Detta kan härröras till att behandlingen är essentiell för överlevnaden, livet är inte förenligt utan dialys.

Följande rapport beskriver ett projektarbete i att ersätta en automatisk spännings regulator (AVR) till en gammal ASEA dieselgeneratoranläggning. Generatorn är installerad på M/S Calmare Nyckel som tillhör Sjöfartshögskolan i Kalmar. Generatoranläggningen används enbart i utbildningssyfte.Den AVR som ska ersättas är en ASEA UTWH310. Det är ett väldigt gammal anläggning och vi uppskattar att den härstammar från 60-talet. Problemet med den gamla regulatorn är att när systemet har körts en stund så är det inte längre möjligt att reglera den reaktiva effekten.

Övervikt och fetma är något som kan påverka individens välbefinnande negativt. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa befintlig kunskap om hur viktnedgång och välbefinnande påverkas vid gastric bypass alternativt livsstilsförändring, samt hur sjuksköterskan kan stödja individen i processen. Litteraturstudien har designats som en kunskapsöversikt med en systematisk sammanställning av forskning inom området. Resultatet presenterades i fyra kategorier; Viktnedgång genom gastric bypass respektive livsstilsförändring, Påverkan på välbefinnandet vid viktnedgång, Spänningar mellan gamla och nya jaget, Sjuksköterskans roll och attityder. I resultatet framkom att individens fysiska förmåga ökade vid viktnedgång.

During an excavation at Old Uppsala 571 raw garnets was found. In comparison with similar fragments from other sites in Sweden my aim was to prove a completely domestic production of garnets for cloisonné work. I have chosen to look at the archaeological sites of Old Uppsala, Valsta, Slöinge and Paviken and more closely at the material from Old Uppsala and Valsta. My theoretical framework has been to look at the garnets own agency in the contemporary society.Garnet cloisonné was a popular jewellery form during the Merovingian period on the continent although it came to an end in the early 7th century. It was during this time in Scandinavia a new sort of garnet, technique and paste was introduced and the garnet cloisonné was profoundly used for the gear of the elite and ritual objects.

Syftet med följande arbete är att undersöka och beskriva de uppfattningar elever har om sitt lärande. Vilka förutsättningar behövs för att eleverna ska tänka och förstå det livslånga lärandet, att lära för livet. I arbetet ges läsaren en teoretisk genomgång om bland annat våran läroplan för de frivilliga skolformerna där det står att skolan ska ge en grund för livslångt lärande, betygen, tidens betydelse och vad eleverna förväntas tycka om skola. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre före detta elever till mig och enkäter till två klasser på den skola jag undervisar. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att många komponenter behöver överrensstämma för att eleverna ska lära för livet och komponenter som jag som lärare bör vara medveten om. Eleverna behöver bli berörda för att minnas och då bör man bland annat koppla ihop det teoretiska med det praktiska..

Den forskning och de myndighetsutredningar som finns kring unga kvinnors hälsa är överlag fokuserade på frånvaro av hälsa med utgångspunkt från sjukdom. Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors uppfattning om det goda livet samt vilka faktorer som främjade ett gott liv för unga kvinnor. Studien har en deskriptiv design inspirerad av fenomenologin. En kvalitativ intervju i samtalsform genomfördes med sexton kvinnor. Urvalet gjordes i en liten bruksort och stadsdelar i en större stad.

Människor som drabbas av stroke får ofta allvarliga komplikationer. Sjukdomen medför en förändrad framtid även för den närstående som tar på sig en vårdande roll. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av transition hos närstående som vårdar en familjemedlem drabbad av stroke. Analysen resulterade i sex kategorier: söka kunskap och insikt: svårigheter att anta nya roller: leva i en förändrad relation: erövra en ny normalitet i livet: hitta tillbaka till sig själv och omvärdera prioriteringar i livet. Resultatet beskriver att transition är en komplex process som integrerar många delar av människans livsvärld.

Studiens syfte var att undersöka vad sjuksköterskorna på Hospice hade för uppfattningar om sin egen och patienternas död, samt om deras syn på döden förändrats genom yrkesgången. Undersökningen är en kvalitativ empirisk studie med inspiration av den fenomenografiska ansatsen som analysmodell. Fem semistrukturerade djupintervjuer har gjorts, som därefter transkriberats ordagrant. Utfallsrummet utgjorde åtta beskrivningskategorier. Studiens resultat visar att sjuksköterskornas uppfattningar om döden mest relateras till livet, hur de lärt sig att uppskatta sitt liv och hur de klarar av att arbeta med något så ångestladdat som döden..

Mitt syfte med uppsatsen är att, diskutera träskulpturens roll i en medeltida kyrka respektive i en kyrka byggd på 1990-talet. Fokus ligger på skulpturernas nutida roll inom Svenska kyrkan. Frågeställningarna som jag arbetar efter handlar om vilken relevans/roll som de medeltida skulpturerna har i Hyssna gamla kyrka idag. Arbetet tar också upp frågan om hur skulpturerna i de båda kyrkorna kan tolkas ur en religiös och konstnärlig synvinkel. Avslutningsvis behandlar jag frågan hur skulpturerna i Lundby nya kyrka har utformats för att passa dagens besökare.Mina metoder för uppsatsen har varit litteraturstudier och enkätfrågor som skickats ut till personal till de respektive kyrkorna och till konstnären, Lars ?Huck? Hultgren.

Bakgrund: Cancer är en de vanligaste sjukdomarna i världen och som sjuksköterska kommer man möta cancersjuka patienter med behov av vård och omsorg under sin sista tid i livet, oavsett vart man är yrkesverksam. Att drabbas av svår sjukdom och hamna i ett palliativt tillstånd kan vara svårt för patienten att hantera. Sjuksköterskan bör ha kunskap för att kunna lindra lidande och främja välbefinnande hos patienten i detta skede.Syfte: Syftet med studien är att belysa palliativa patienters erfarenheter av att leva med cancersjukdom i livets slutskede.Metod: Systematisk litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Deduktiv analys där författarna använt De 6 S:n ? En modell för personcentrerad palliativ vård som teoretisk referensram.Resultat: Patienternas erfarenheter av den sista tiden i livet presenterades som fyra teman med sju subteman.

Hjärtsvikt påverkar i stor utsträckning de drabbades liv. Upplevelsen av att leva med hjärtsvikt är personlig och skiljer i innebörd mellan olika individer. Sjuksköterskan behöver ha en djupare förståelse av den drabbade individens unika situation för att kunna främja patientens hälsa och välbefinnande. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Litteraturstudien innefattade 13 kvalitativa artiklar som granskades och analyserades och ur resultatet framkom fem teman: osäkerhet och otrygghet, begränsningar i det dagliga livet, minskad självständighet, förändring av roller och hopp och hopplöshet.

Studien undersöker hur psykoterapeuter påverkas av sitt arbete med traumatiserade patienter. Sju psykoterapeuter på tre traumamottagningar har i denna studie varit föremål för kvalitativa intervjuer. I mötet med det otänkbara exponeras psykoterapeuterna för närgångna berättelser som ofta är mycket detaljerade beskrivningar om mänsklig grymhet, råhet och ondska. Variationer i arbetsuppgifter på traumamottagningen, egen handledning och egen existentiell bearbetning är några exempel på hur psykoterapeuterna hanterar det material de exponeras för i patienternas berättelser. I intervjuerna framkom att det kliniska arbetet påverkade det egna livet utanför arbetet.