Sök:

Sökresultat:

1900 Uppsatser om Gamla kyrkogćrden i Malmö - Sida 16 av 127

Jaha, vad annorlunda! : Om lÀrares instÀllning och attityder till modersmÄl och flersprÄkiga elevgrupper

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

EN REN KONFLIKT, OM REN, VIND OCH MALM En normativ studie om samernas r?tt till mark under den gr?na omst?llningen

This study aims to unravel if it should be accepted to use natural resources in the Sami reindeer grazing area for the green transition. Mines, wind parks, and other infrastructure in the reindeer grazing area create problems for the reindeers which makes it difficult for the Sami to proceed with this traditional practice. While the Sami people have right to practice these customs the minerals and land which in it lies could be crucial to successfully go through the green transition in Sweden and the European Union as well. To answer the question: Should it be acceptable to use natural resources in the Sami reindeer grazing area to accomplish the green transition? a reflective equilibrium will be applied to the principles of egalitarianism and collective rights.

I SKUGGAN AV F?RLUST ? F?R?LDRARS UPPLEVELSER AV BARNETS PALLIATIVA V?RD En allm?n litteratur?versikt

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

Analys av dieselsÀkrat reservkraftsystem pÄ ett kÀrnkraftverk

Ett kÀrnkraftverk producerar inte bara elenergi, det Àr Àven beroende av det bl.a för kylning av reaktorn. DÀrför finns Ätskilliga sÀkerhetssystem för reservkraft och ett av dessa system Àr dieseldrivna generatorer. PÄ en av reaktorerna i Oskarshamn har man fyra sÄdana generatorer men de börjar bli gamla och det finns ett behov av att skaffa en ny generator för att kunna frigöra de gamla en i taget och göra en grundlig genomgÄng pÄ dem. Det hÀr examensarbetet kom till för att undersöka om det Àr möjligt att fÄ fram en ny generator som gÄr att anvÀnda som ersÀttare medans en gammal plockas ner för total genomgÄng. Det omfattar Àven kringutrustningen till generatorerna som Àr lika viktig för dess funktion.För att fÄ fram vad som krÀvs har jag behövt sÀtta mig in i hur systemet Àr uppbyggt och fungerar.

Det h?llbara modets immaterialr?ttsliga gr?nser - En avv?gning av konflikterna mellan immaterialr?ttsligt skydd och h?llbara designinitiativ inom modeindustrin

I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.

VattennivÄförÀndring kring Gamla Uppsala och dess pÄverkan pÄ mÀnniskan

ReferatDe tropiska cyklonerna har bÄde skrÀmt och fascinerat mÀnniskor genomtiderna och det pÄgÄr en hel del forskning kring dem. I detta arbete studeras omEl niño?Southern ocsillation pÄerkar antalet, intensiteten eller livslÀgden pÄdetropiska cyklonerna i Stilla havet. Till detta anvÀds temperaturdata frÄ bojarsom den amerikanska vÀertjÀsten National Oceanic and AtmosphericAdministration placerat ut i Stilla havet och insamlad information kring detropiska cyklonerna. Studien baseras pÄdata frÄ en 15Äs period under Äen1995 till 2009.Studien visar bland annat att antalet tropiska cykloner pÄerkas relativt mycketav de olika faserna i El niñ? Southern oscillation.

Icke förnyelsebara risker : Svenska gruvbolags riskhantering av en eventuell framtida metallbrist

A major issue that has been a subject for quite some time is whether there will be a scarcity of metals in the bedrock in the future and whether or not we might end up with a problem similar to that of the big oil crisis in the mid-seventies. Following the oil crisis many oil companies started up with risk management to control future risks. This work presents how Swedish mining companies work with risk management to handle risks that might come up in the future due to metal scarceness. How Swedish mining companies look at the possible metal scarceness and if they use risk management in their decision-making process is studied. By doing interviews with Swedish owned mining companies it was found that the mining companies did not see the future metal scarcity as a risk, even though 2/3 of the companies acknowledged the scarceness to be a reality.

Livet efter hj?rtstopp : En litteratur?versikt med kvalitativ ansats

Bakgrund: Hj?rtstopp drabbar hundratusentals m?nniskor i v?rlden ?rligen. Trots att fler m?nniskor ?verlever beskrivs l?ngvariga fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser. Omv?rdnadens roll ?r central f?r ?terh?mtning och anpassning till livet efter h?ndelsen, d?rf?r beh?vs mer kunskap inom omr?det.

Konsekvenser av förÀndringar i det kommunala statsbidrags- och utjÀmningssystemet

I denna uppsats jÀmförs det gamla kommunala utjÀmningssystemet, som gÀllde mellan 1996 och 2004, med det nya som trÀdde i kraft vid Ärsskiftet 2004/2005. Som utgÄngspunkt för analysen anvÀnds ekonomisk teori med fokus pÄ relationerna mellan olika nivÄer av offentlig sektor. Den svenska modellen för ansvarsfördelning mellan stat och kommun, inklusive finansieringsrÀtten, krÀver att kostnader som inkomster utjÀmnas över kommungrÀnserna. Det övergripande syftet med det kommunala utjÀmningssystemet att upprÀtthÄlla kommunal sjÀlvstyrelse utan att ineffektivitet och negativa samhÀllsekonomiska effekter uppstÄr. En betydande del av uppsatsen behandlar de tvÄ olika systemens effekter för olika kommuntyper.

Strategier mot Parascaris equorum hos föl

MÄlet med detta arbete Àr att ge en bild av hur Hovdala slottspark har utvecklats genom Ären och hur det ser ut idag. Syftet Àr att det ska kunna fungera som ett underlag till en vÄrdplan eller som en del i ett framtida utvecklingsförslag för parken. För att nÄ detta mÄl har jag anvÀnt mig av litteraturstudier och studier av gamla kartor och mÄlningar. Hovdala slott ligger i nordöstra SkÄne vid Finjasjön. Slottet har anor frÄn medeltiden och bestÄr av ett flertal byggnader.

Hovdala slott - en trÀdgÄrdshistorisk studie

MÄlet med detta arbete Àr att ge en bild av hur Hovdala slottspark har utvecklats genom Ären och hur det ser ut idag. Syftet Àr att det ska kunna fungera som ett underlag till en vÄrdplan eller som en del i ett framtida utvecklingsförslag för parken. För att nÄ detta mÄl har jag anvÀnt mig av litteraturstudier och studier av gamla kartor och mÄlningar. Hovdala slott ligger i nordöstra SkÄne vid Finjasjön. Slottet har anor frÄn medeltiden och bestÄr av ett flertal byggnader.

Elevinflytande i Montessoriklassrummet

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera och tolka hur elever upplever arbetet med agendan. Vi Àr montessorilÀrare och undervisar i montessoriklasser dÀrför var det naturligt för oss att studera Maria Montessoris skrifter om sjÀlvstÀndighet och frihet, vilket kan tolkas som dagens elevinflytande och delaktighet. Studier har gjorts av lÀroplanen för grundskolan samt av andra pedagoger och deras syn pÄ elevinflytande och delaktighet. Studien pÄbörjades i ett annat arbete dÀr 36 elever fick besvara en enkÀt om funktionen av den gamla agendan. Resultatet visade att eleverna var nöjda med den, medan pedagogerna ansÄg att den gav för lite utrymme för elevers inflytande och delaktighet i sitt eget lÀrande.

Vi ses pÄ Gamla torget : en gestaltning av ett torg i Uppsala för att locka mÀnniskor att stanna och mötas

Uppsala stad, intill stadens gÄgata och kantad av FyrisÄn ligger Gamla torget. Det Àr en plats som har utgjort en nyckelpunkt under mina Är i Uppsala. Jag ville Àndra anvÀndningen av ett torg som mÄnga passerar men fÄ stannar och anvÀnder. Torget har stora kvaliteter i form av utsikt, nÀrhet till vatten samt placering i staden. För mig personligen har jag har lÀnge tÀnkt pÄ att Gamla torget har större potential Àn vad torgytan idag anvÀnds för.

Jag vill inte! : En fallstudie om emotionell respons, vid IT-systemuppgradering, hos personer med kort erfarenhet i det gamla systemet

Uppsatsen undersöker den emotionella responsen vid förÀndringsarbete med IT-fokus, som involverar personer med kort erfarenhet i det gamla IT-systemet, för att belysa reaktioner och upplevelser ur ett mÀnskligt perspektiv och för att undersöka huruvida förÀndringsmotstÄnd har uppstÄtt. Intervjuer genomförs med tre personer, som alla arbetar deltid med schemalÀggning och lokalbokning pÄ Linköpings universitet, dÀr en omfattande systemuppgradering av lokalbokningssystemet genomförts under Ärsskiftet 2012-2013. DÀrutöver genomförs ocksÄ ett samtal med Alf Westelius, professor vid Linköpings universitet, för att stimulera till teoriinhÀmtning och analys av det empiriska materialet.Den centrala slutsatsen som kan dras av fallstudien Àr att förÀndringsmotstÄnd inte nödvÀndigtvis alltid mÄste uppstÄ vid IT-relaterat förÀndringsarbete, men att om det uppstÄr finns det inte nÄgot enkelt svar pÄ varför; förÀndringsmotstÄnd kan pÄ mÄnga sÀtt förebyggas genom att organisationen, inom vilken förÀndringar sker, anammar synsÀttet att förÀndringar Àr nÄgot konstant, inte extraordinÀrt, och att organisationen prioriterar att upplösa personernas individuella oro inför den stundande förÀndringen pÄ ett personligt plan, istÀllet för att generalisera och försöka dra slutsatser frÄn stereotypa antaganden..

Brunt blir grönt : perspektiv och strategier för ekologisk design i postindustriella miljöer

Sedan stor del av den industriella produktionen flyttat frÄn vÀstvÀrlden till lÄglönelÀnder har det blivit en aktuell frÄga hur vi omhÀndertar de övergivna industriomrÄden som lÀmnats kvar. En trend som vuxit sig stark Àr att omvandla industrimiljöerna till nya miljöprofilerade parkomrÄden och stadsdelar, som Hammarby Sjöstad i Stockholm och VÀstra Hamnen i Malmö. I detta examensarbete söker jag förklaringar till varför vi vÀljer att anvÀnda ?ekologiska? koncept och lösningar nÀr de gamla industrimiljöerna ska omvandlas och hur detta kommer till uttryck i landskapsarkitekturen. Med utgÄngspunkt i miljödiskussionen sedan sextiotalet och vÀsterlÀndsk natursyn drar jag paralleller mellan vÄr förÀndrade syn pÄ industri, hur miljökrisen ska lösas och ekologiskt inriktade landskapsarkitekturprojekt. Sedan miljökrisen blivit ett faktum och miljöfrÄgor fÄtt en central plats i politik och samhÀllsplanering har ocksÄ synen pÄ industri förÀndrats. FrÄn att ha symboliserat framtidstro och vÀlfÀrd har vi börjat betrakta den gamla industrin som ett direkt hot mot mÀnniskans och jordens existens.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->