Andelen äldre människor i världen har ökat markant de senasteårtiondena. Även i Sverige är denna ökning tydlig, samtidigtsom statistik också pekar på en högre nationell medelålder.Detta medför ökade krav på äldreomsorgen i Sverige för att påbästa sätt ta hand om den växande andelen gamla människor.Syftet med denna studie var därför att belysa de faktorer sompåverkar äldre människors upplevelser i samband med flytt ochpermanent vistelse på servicehus eller särskilt boende.Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie där 14vetenskapliga artiklar granskades. De teman som framkom var:rätten till egna val och en personlig identitet, mental inställning,samvaro med personal och andra boende, socialt stöd utifrånoch mat. Resultatet indikerade också att sjuksköterskan inommånga av kategorierna har en stor möjlighet att påverka denåldrande individens upplevelse av äldreomsorgen. Studienvisade även på vikten av att bedriva ytterligare forskning inomämnet, samt ett behov av en samhällssatsning i form av ökaderesurser och fortbildning för personal.

Vår bild av centrala Uppsala som en stad med brist på växtlighet, ligger till grund för detta kandidatarbete. Påvel Snickares gränd är en centralt belägen plats som länge saknat funktion. Platsen är idag under ombyggnad. I och med att det gamla Rådhuset har byggts om till en galleria fungerar gränden nu som en entré till gallerian. Den nya utformningen av platsen kommer enligt planerna resultera i en växtfattig torgyta.

Gullbergsvass är ett centralt lågexploaterat område beläget vid Göta älv i Göteborg. Utvecklingen av Norra Älvstranden är snart klar och planeringen av Södra Älvstranden pågår. Gullbergsvass står nu inför en liknande omvandling. Enligt kommunens översiktsplan (ÖP99) kan området på sikt omvandlas till en blandad markanvändning där bostäder kan ingå. Gullbergsvass var fram till 1800-talet som namnet antyder, ett vassområde. Fram till 1880-talet fylldes området ut och Gullbergsvass började fungera som infart för tågtrafiken till Göteborg.

Stadens bostadsområden är byggda efter olika ideal och de skiljer sig åt beroende på hur stadsplaner och arkitektur utformades under den tid de är byggda. Olika typer av växtmaterial och olika material i markbeläggningen har använts i olika tider. Dessa material ger en viss karaktär åt utemiljön kring bostadsområdena. I min studie tittar jag närmare på vilket växtmaterial och vilka markbeläggningar som var vanligt förekommande runt bostadsområden i Landskrona mellan 1917-1937. Arbetet bygger på en fallstudie av tre specifika kvarter där jag inventerar befintligt material. Materialen jämförs sedan med gamla bilder från trakten men även med nya bilder av ett välbevarat område i Malmö, Västra sorgenfri.

Vid samma kronologiska ålder är äldre människor olika gamla i funktionell mening. Denna olikhet blir större ju äldre vi blir. Det kan till exempel röra sig om tillbakagång i fysisk styrka, minne, blodtryck, och syn, samt ett åldrat utseende. Denna olikhet kan ha många orsaker. I denna studie prövas om känslan av sammanhang (KASAM), som är ett indirekt mått på stresstålighet, är relaterat till markörer för funktionell ålder, i åldersgrupperna 66 respektive 86 år.

Uppsatsen handlar om vad människor tror händer efter döden från förr tills idag. Syftet och den övergripande huvudfrågan var att undersöka vad människor tror händer efter döden för att kunna jämföra vad människor trodde förr med vad de tror idag. Den historiska bakgrunden behandlar vad människor trodde hände efter döden förr och vad människor tror händer efter döden idag. Tiden som behandlas sträcker sig från uppkomsten av den äldsta kristendomen fram till 2000-talet.  För att kunna få fram ett resultat användes två metoder, textanalys och intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre olika åldersgrupper som bestod av barn och ungdomar, medelålders människor och äldre människor.

Public Service är ett svårdefinierat begrepp. De gamla idealen handlar mycket om enmedieideologi som baseras på etermediernas möjligheter och begränsningar, vilket har skapatsvårigheter när Public Service har letat sig ut på Internet. Kritik från bland annatbranschorganisationen Tidningsutgivarna ifrågasätter Public Service-företagens breddning påwebben. De anser att gränserna för vad Public Service-företagen får och inte får göra äralltför otydliga.Med hjälp av fyra kvalitativa samtalsintervjuer (tre personer från Sveriges Television samt enfrån Tidningsutgivarna), och med kvalitativa textanalyser av statliga propositioner ochutredningar angående Public Service-uppdraget undersöks hur Public Service-uppdraget ochdess medieföretag påverkas av medieutvecklingen.I uppsatsen jämförs resultaten med Anna Maria Jönssons tankar kring Public Service och denmedieideologiska inriktningen ?Social ansvarsideologi?.

Syftet med denna uppsats är att belysa vilka hinder och möjligheter de före detta kriminella möter när de ska återintegreras i samhället. Vi vill dessutom fördjupa förståelsen för varför de väljer att avbryta sin brottskarriär. För att bygga upp en förståelse för problemområdet har vi använt oss av fyra rapporter varav tre är publikationer från Brottsförebyggande Rådet och en från Equal-projektet Bättre frigivning. Vi har utöver dem använt statistik från kriminalvården för att belysa områdets omfattning. Rapporterna beskriver de problem interner möter vid frigivning, såsom bostad och sysselsättning. De behandlar även vilka utslussningsmetoder som finns och i hur stor utsträckning de används.

Sammanfattning Svikt och vibrationer i bjälklag har sedan länge varit en vanlig orsak till klagomål från brukaren. Klagomålen kommer främst i samband med byggnader som är konstruerade med lätta bjälklag, alltså byggnader som har en stomme av stål eller trä. [6] Examensarbetet behandlar svikt och vibrationer i ett kassettbjälklag av massivträ som är dimensionerad enligt gamla normen, det vill säga BKR. Arbetet omfattar litteraturstudier och beräkningar i ett eget utvecklat beräkningsprogram för dimensionering av träbjälklag baserad på Eurokod i MathCad. Det genomförs även en undersökning med hjälp av enkäter som besvaras av boenden på Flintyxan i Uppsala. Resultaten av undersökningen och beräkningarna redovisas i form av tabell och diagram.

Uppsatsen handlar om vad människor tror händer efter döden från förr tills idag. Syftet och den övergripande huvudfrågan var att undersöka vad människor tror händer efter döden för att kunna jämföra vad människor trodde förr med vad de tror idag. Den historiska bakgrunden behandlar vad människor trodde hände efter döden förr och vad människor tror händer efter döden idag. Tiden som behandlas sträcker sig från uppkomsten av den äldsta kristendomen fram till 2000-talet.  För att kunna få fram ett resultat användes två metoder, textanalys och intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre olika åldersgrupper som bestod av barn och ungdomar, medelålders människor och äldre människor.

Resandet mellan länder ökar allt mer och många resor går från rikare till fattigare länder i tropiska och subtropiska områden. De resande möter ett annat panorama av sjukdomar än i hemlandet och det vanligaste hälsoproblemet bland resenärer är turistdiarré. Inför resan söker många råd på en vaccinationsmottagning. Råd ges bland annat kring kost och vaccin för att förhindra turistdiarré. Syftet med studien var att undersöka det vetenskapliga underlaget för att sjuksköterskor skall kunna ge evidensbaserade råd kring kosthållning och vaccination för att undvika turistdiarré.

Uppsatsen handhar de svenska genealogiska rörelsernas framväxt under första hälften av 1900-talet, i en tid då modernister kom att stå mot traditionalister, masskultur och industrialism mot 'den lilla idyllen' och 'humanismen', framstegstänkande mot undergångsstämning. I tiden som (i varje fall inom kulturdebatten) kom att präglas av vacklande ovisshet och desorientering i brottet mellan det gamla och det nya, försöker i uppsatsen undersökas hur man inom genealogiska sammanslutningar och till dessa relaterade organisationer sökte orientera eller förhålla sig till de olika tidsdimensionerna (eller historien om man så vill), hur man kom att identifiera sig antingen med eller mot det förgångna respektive framtiden. Det centrala är vilka frågor som man inom de genealogiska skrifterna/trycken/böckerna ansåg vara viktigt och stå på spel i berättelsen om den tidens samhälle, om vilka idéer rörelserna genomsyrades av, vilka fenomen i historien som man ansåg vara viktiga att artikulera och lyfta fram och i så fall varför. Kort och gott: de genealogiska rörelsernas historiedidaktiska förevändningar under 1900-talets första hälft..

Föreliggande empiriska, kvalitativa studies syfte är att undersöka begreppet självbild med utgångspunkt i psykodynamisk och interaktionistisk forskning. Frågeställningarna är Hur används begreppet självbild ur psykodynamisk och interaktionistiskt perspektiv av föräldrar till barn mellan fem och tio år? och Vad kan föräldrars självbild säga om begreppet självbild? De fem halvstrukturerade intervjuerna omfattar frågor om informantens syn på sig själv i samband med föräldraskap och frågor vars syfte är att få informanten att analysera begreppet självbild utifrån sin egen syn på begreppet. Informanter är högskoleutbildade. De är mellan 33 och 48 år gamla.Resultatet visar att informanterna använder begreppet självbild i vardagligt tal.

Vår moderna värld präglas av internationalisering och ständig förändring och företag står idag inför svåra utmaningar för att kunna överleva på marknaden. Vad företag behöver är en god lönsamhet. För att klara av detta behövs en väl fungerande styrning inom företaget. Ett formellt styrmedel såsom produktkalkylering hjälper företag att bedöma om en produkt är lönsam eller inte. Man kan utifrån för- och efterkalkyler få fram eventuella avvikelser som uppstått under ordergången vilket ger företag en bild av produktens lönsamhet.  De flesta företag använder sig idag av den traditionella påläggskalkyleringen som baseras på att man använder sig av standardpriser och påläggssatser.

Inom Luleå Energi Elnät pågår reinvesteringar i elnätet. För att ta reda på om en av reinvesteringarna i elnätet lönar sig att utföra med tanke på minskade belastningsförluster har en jämförelse gjorts mellan ett äldre ledningsnät och ett nytt projekterat på mellanspänningssidan. Den gamla befintliga friledningen som till större del består av blanklina ska raseras så fort den nya linjen är klar och ersättas av både markkabel och isolerad BLL. För att komma fram till om belastningsförlusterna på den specifika linjen kommer att reduceras har data om de aktuella linjerna tagits fram; vilken typ av ledningar som finns och hur långa de är, resistansen på ledare och transformatorer, samt vilken kundbelastning som varje transformator har. Förlustberäkningarna utförts med hjälp av Excel.