SammanfattningExamensarbete, Marknadsföringsprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kalmar, C-nivå 15 hp 2FE55E VT- 2012Titel: Sponsring inom elitidrotten ? en kvalitativ studie om sponsringens effekter ur ett företagsperspektivFörfattare: Niklas Fellesson, Victor Loebbert och Igor MilovanovicHandledare: Leif RyttingBakgrund: Sponsringen har utvecklats från att vara ren donation till ett tillvägagångssätt för marknadsföring där motprestationer från motparten står i fokus. Sponsringen omsätter idag miljardbelopp och är Sveriges tredje största medium. Det är också ett relativt billigt marknadsföringsalternativ med högt uppmärksamhetsvärde samt att det är ett sätt att bygga nya relationer till andra företag.Syfte och forskningsfråga: Syftet med studien är att undersöka och analysera vad fotbollssponsring på elitnivå har för fördelar respektive nackdelar för ett företag, externt och internt.Parallellt med syftet har vi formulerat följande forskningsfråga; Vilka effekter kan uppstå för ett företag via sponsring av elitidrott?Metod: Vi har valt att arbeta efter en kvalitativ forskningsmetod.

Inledning: Sjukvården är beroende av frivilliga bloddonatorer. Det behövs alltid fler bloddonatorer då vi med dagens sjukvård kan utföra alltmer avancerad kirurgi samt rädda och hjälpa allt fler sjuka samt skadade, med hjälp av blod från frivilliga donatorer.Syfte: Syftet var att undersöka vilka skäl som anges till att inte donera blod, samt undersöka om viljan att ge blod skiljer sig beroende på kön, ålder och om man har yrkes- eller studieanknytning till sjukvård. Syftet var också att undersöka vilka faktorer potentiella blodgivare anger som motiverande till att donera blod.Metod: Denna uppsats baseras på en kvantitativ tvärsnittsstudie, bestående av en webbenkät som delats av författarnas på det sociala mediet Facebook. Enkäten vände sig till personer som enligt blodcentralens kriterier får donera blod, totalt inkom 90 svar, med ett bortfall på totalt 11 personer. Enkäter analyserades sedan kvantitativt med hjälp av statistikprogrammet SPSS.Resultat: Studien visar att den vanligaste orsaken till att respondenten inte gått och donerat blod är att de tillfrågade har tänkt på det men att det inte blivit av.

Present essay aims to introduce the reader to central topics regarding Rhododendrons of subgenus Vireya. As a result of a donation, the Swedish University of Agricultural Sciences, received a collection of Vireya from a local amateur grower, Kurt Myllenberg. Since the subgenus Vireya is uncommon in Scandinavian horticulture, the study tries to establish conditions for successful growing. The subgenus Vireya differ from the other Rhododendron species through mainly three characteristics: the presence of two tails, attached to each end of the seed; the ovary-style junction is tapering and the pedicels arises directly from a dome-like base and form an umbel and not a raceme. The subgenus is distributed mostly in the islands of Indonesia and New Guinea, but also from Malaysia to Nepal and in Australia. Since Vireya species mainly grows as epiphytes in the tree canopies, they need high drainage and not too much water.

Textiles are made in an unsustainable way and there is a need to find alternative ways and material to reduce the negative impacts on the environment, humans and animals. Problems like pollution, excessive water consumption and loss of soil fertility is a result of this lack of diversity. It is a necessity to find innovative alternatives in other fabrics due to the unsustainable use of cotton and polyester fibers. As in many other countries in the Western part of the world, in Sweden there is a rapid turnover and increased selling of clothes that result in increased textile waste. About 15 kilogram of textiles (net inflow) is consumed per person each year.

Enaforsholms mountain garden is situated in the western parts of the Swedish province Jämtland. This means a maritime climate. After a donation made by wholesaler A. W. Bergsten the country estate became KSLA property in 1937.

Syftet med denna uppsats är att ifrågasätta den rådande västerländska historieskrivningen. Genom att undersöka Mimara-museets konstsamling i Zagreb och samlaren Ante Topic Mimara (1898-1987) vill jag problematisera förhållandet mellan västerländsk historieskrivning och Östeuropa. Utifrån museikatalogen (1989) och artiklar av Thomas Hoving och Konstantin Akinsha har jag undersökt vem denne kroatiske samlare var och hur han samlade. Två olika sidor beskrivs. En tydlig nationalistisk syn på samlingen, samlaren och museet ges av katalogen medan artiklarna beskriver en systematisk konsttjuv och förfalskare med kontakter hos flera högt uppsatta europeiska politiker och ledare.